Elpriserna i södra och mellersta Sverige har stigit markant under de senaste dagarna. I elområdena tre och fyra hamnar priset per kilowattimme under torsdagen stundtals över åtta kronor. Skillnaderna i pris jämfört med de norra elprisområdena är mycket stora.  

Stiltje i Tyskland, prisstegring i Sverige  

Flera elprisanalytiker förklarar den nu aktuella prisstegringen med väderförhållanden i Tyskland. Det blåser helt enkelt ovanligt lite där och eftersom elmarknaden i Europa är sammanlänkad smittar de höga tyska priserna av sig på de svenska. Därtill spelar det även roll att Tyskland, till skillnad från Sverige, inte är indelat i elprisområden.  

I debatten om elpriserna har även det nya systemet som kallas flödesbaserad kapacitetsberäkning kritiserats för att påverka priserna. Det infördes i Sverige tillsammans med Danmark, Finland och Norge så sent som 29 oktober och syftar till att utjämna både elen och elpriset i Norden och Europa. Dessutom är det tänkt att modellen ska leda till mer förnybar kraft.  

─ Som jag tolkar experterna på elprismarknaden är det väderförhållanden i Tyskland som just nu ger extremt höga priser i södra Sverige, men det är ett svaghetstecken för svensk energiförsörjning – och energipolitik – att företag ska behöva hoppas på att det ska börja blåsa på andra sidan Östersjön för att få rimliga elpriser, säger Företagarnas chefsekonom Johan Grip. 

Elskatten har höjts  

För många företagare och privatpersoner går tankarna osökt till elpriskrisen häromåret. Då införde regeringen ett statligt elprisstöd. En modell som Företagarna var kritiska till eftersom det hade varit smidigare att sänka skatten på el i stället. Tyvärr gjorde regeringen tvärt om och höjde elskatten. 

Både statsminister Ulf Kristersson (M) och energiminister Ebba Busch (KD) har kommenterat veckans höga elpriser. Regeringens hållning är att inte ställa ut löften, men att inte heller utesluta åtgärder.  

─ Jag tror att de flesta vid det här laget förväntar sig att våra politiker ska angripa problemet med höga elpriser, inte ägna sig åt mer eller mindre kreativa sätt att mildra symptomen. Svenska hushåll och företag ska inte behöva planera sitt liv och sin verksamhet efter hur vinden blåser i Tyskland, säger Johan Grip.

Historiskt bagage  

Statsministern menar att det måste sägas att orsaken till dagens situation är att hälften av Sveriges kärnkraftsproduktion lagts ned och att det inte finns snabba lösningar på det problemet. Energiministern beskriver också energisystemet som misslyckat och betonar att regeringen lagt grunden för ny kärnkraft samtidigt som vattenkraften värnas. 

Regeringen anser att ny kärnkraft med total effekt motsvarade minst två storskaliga reaktorer bör kunna finnas på plats senast 2035. Nyligen gick remisstiden ut för promemorian finansiering och riskdelning vid investeringar i ny kärnkraft, varför förslag orsakat en intensiv debatt.  

Kostnaden för ny kärnkraft 

Förslaget till ny finansieringsmodell bygger på dels statliga lån på totalt 300 miljarder kronor för att stödja finansieringen av nya reaktorer, dels ett garantipris om 80 öre/kWh för att minska risken för aktörerna, dels en risk- och vinstdelningsmekanism mellan staten och investerarna. 

 ─ Vi välkomnar regeringens initiativ att utreda möjligheterna för utbyggd kärnkraft och ser positivt på förslag som främjar en mer stabil  elproduktion, men vi saknar en samhällsekonomisk analys för att tydliggöra de långsiktiga effekterna på exempelvis kostnadseffektivitet, konkurrens på energimarknaden, konsumentpriser, säger Jennie Albinsson, expert med inriktning på miljö och klimat, som skrivit Företagarnas remissvar.  

Kort sagt, det behövs en samhällsekonomisk analys och att finansieringen görs teknikneutral.  

 ─ Vad kan man göra fram till dess att ny kärnkraft finns på plats? Tidöpartierna gick till val på sänkt elskatt, och har remitterat flera förslag om det. Det är hög tid att infria det vallöftet, säger Johan Grip.