Svindlande skillnader i kommunernas livsmedelskontroll

En färsk kartläggning gjord av Näringslivets Regelnämnd, NNR, visar att det finns stora skillnader mellan kommunerna när det kommer till livsmedelskontroll. I undersökningen har kommunerna själva fått besvara en enkät om en fiktiv livsmedelsbutik. När kommunernas svar sammanställs framkommer väsentligt skilda nivåer på avgifter, olika riskklassningar samt skillnader i om företaget debiteras på förhand eller i efterhand.

− För att öka konkurrenskraften bland Sveriges företagare är det helt avgörande att vi har en regeltillämpning som är anpassad för näringslivets villkor, med låga avgifter och hög service. Därför är det också viktigt med den här typen av granskningar så att de kommuner som sticker ut positivt i undersökningen kan sprida sina goda arbetssätt till resten av kommun-Sverige, säger Pontus Lindström, Företagarnas expert på lokalt företagsklimat.

Lika för alla

Undersökningen heter Livsmedelskontroll – Tillämpning, avgifter och god myndighetsutövning. Den är den första av fem uppföljande rapporter om regeltillämpning på kommunal nivå.

− Det behövs mer likvärdiga förutsättningar för Sveriges bagerier och andra livsmedelsproducenter och då är det viktigt att företagen vet vad de betalar för. I dag fakturerar många kommuner för arbete som de aldrig utfört. Jag undrar hur många kommuner som skulle tycka att det vore rimligt att betala för bröd och andra livsmedel som aldrig levererats till kommunens skolor, säger Martin Lundell, vd på Sveriges bagare & konditorer.

Om det är något coronakrisen har visat så är det att kommunerna faktiskt snabbt kan ställa om och ändra sina arbetssätt när det verkligen behövs. Över hela landet har det tagits mängder av kommunala initiativ som syftar till att hjälpa och stödja de mest krisdrabbade lokala företagen. Detta behöver givetvis vara möjligt att göra även den dag krisen är över.

− I en idealisk värld borde livsmedelsföretagen se fram emot att få ett tillsynsbesök från kommunen men allt för ofta möts man av pekpinnar i stället för guidning och vägledning. Det är helt omotiverat med den här typen av stora skillnader i hur kommunerna bedriver sin myndighetsutövning, säger Pontus Lindström.

− Jag hoppas att övriga kommuner inspireras av de kommuner som prioriterar dialog med företagen vid tillsynsbesöken och övergår från petimeter-kontroller till att i samarbete vilja förbättra, precis så som Livsmedelsverket förtydligat är extra viktigt nu under coronapandemin, säger Martin Lundell.

Goda exempel

Företagarna är en av medlemmarna i Näringslivets Regelnämnd NNR. Detta är fjärde gången som NNR genomför granskningen av kommunernas myndighetsutövning och utöver livsmedelskontroll kommer det under året även presenteras liknande kartläggningar på områdena bygglov, serveringstillstånd, etablering och miljötillsyn.

− Det finns ingen motsättning mellan en korrekt myndighetsövning och en företagsanpassad service när det kommer till kommunal tillsyn och kontroll. Men tyvärr finns det allt för många politiker och tjänstemän runt om i landet som fortfarande tror att det inte kan gå hand i hand, säger Pontus Lindström.

Det finns flera goda exempel på kommuner som har gått i bräschen och tagit på sig ledartröjan när det kommer till att jobba med en bättre service till företagen. Ett exempel som Företagarna lyft fram tidigare är Rättvik som vågade utmana den byråkratiska strukturen kring livsmedelskontroller.

− Att hjälpa företagen att göra rätt är en win-win för både kommunen och företagen. I en kommun där företagen har stort förtroende för myndighetsutövningen kommer det också vara lättare att locka och rekrytera inspektörer vilket kommer gynna kompetensförsörjningen i kommunhuset. Samtidigt innebär den minskade regelbördan att företagaren kan fokusera på att utveckla sitt företag och kanske anställa en ny person vilket innebär mer pengar till välfärden, säger Pontus Lindström.