Det kan låta som en självklarhet: Om ett företag utför ett arbete åt en kund skickas fakturan efter att jobbet är gjort och inte innan − och man tar betalt för det arbete som faktiskt har blivit utfört.

När det kommer till livsmedelskontroller har dock det omvända länge varit regel: Kommuner har skickat ut tillsynsfakturan till företagen i början av året för att därefter göra kontrollen långt senare – eller ibland inte alls. För enskilda företagare upplevs detta som både obegripligt och illegitimt. Inte minst för företag inom besöksnäringen, där sommaren ofta är högsäsong, kan kostnader i början av året betyda skillnaden mellan fortsatt verksamhet och konkurs.

Under flera år har Företagarna lyft problematiken med att företagare faktureras för livsmedelskontroller som inte genomförs och uppmanat myndigheter att ändra i de riktlinjer som styr kommunernas arbete. Runt om Sverige har flera kommuner vågat gå i bräschen med sin myndighetsutövning. Först ut var ett par modiga tjänstemän i Rättvik som 2013 tog fram en ny avgiftsmodell som byggde på efterhandsdebitering − Rättviksmodellen.

Först mötte Rättviks kommun skarp kritik från både Livsmedelsverket och SKL (Sveriges Kommuner och Landsting). Hur vågade en liten kommun utmana det byråkratiska regelverket? Men med åren har fler och fler offentliga aktörer insett fördelarna med efterhandsdebitering och glädjande nog ser det nu ut att bli obligatoriskt för alla kommuner.

I en ny promemoria från Näringsdepartementet med det föga inspirerande namnet En anpassning av bestämmelser om kontroll i livsmedelskedjan till EU:s nya kontrollförordning föreslås en modell där debitering efter faktiskt utförd kontroll blir den nya normen. I Företagarnas remissvar är vi mycket positiva till förslaget, även om det givetvis är en liten del av allt som behöver göras för att myndighetsutövning i Sverige ska bli ännu mer serviceinriktad och företagsanpassad.

För en företagare ligger det ofta nära till hands att tänka annorlunda och ifrågasätta strukturer och ologiska arbetssätt. Det är glädjande att det även finns modiga kommuner och enskilda tjänstemän som vågar göra samma sak – det behöver vi mer av i Sverige.

Pontus Lindström, expert lokalt företagsklimat