Förslag på ändringar av FoU-avdrag och expertskatt

I dagarna har en utredning lämnat förslag på hur skatteregler bör förändras för att attrahera och behålla internationell nyckelkompetens. Delbetänkandet Skatteincitament för forskning och utveckling har gjort en översyn av forsknings- och utvecklingsavdraget (FoU-avdraget) som i sin ursprungliga form infördes 2014, och expertskattereglerna som med olika bestämmelser funnits sedan 2001. Betänkandet lämnar förslag på förändringar i regelverken.
Nödvändigt öka attraktionskraften
Utredningen har fått tilläggsdirektiv att ta fram ytterligare förslag på skatteincitament för forskningsinvesteringar och därför fortsätter arbetet fram till 2026. Det ursprungliga uppdraget är dock redovisat i och med delbetänkandet. Företagarnas skattepolitiska expert och policychef Patrick Krassén är förordnad som expert i utredningen. Han är i huvudsak nöjd med de förslag som utredningen lämnar.
– I Sverige liksom i våra konkurrentländer fästs allt större vikt vid att öka produktiviteten. Det gör att konkurrensen om talanger hårdnar. Därför behöver vi utvärdera och anpassa regelverken som är tänkta att kompensera för Sveriges jämförelsevis höga skattekostnader för arbetskraft och de höga marginalskatterna, säger han.
Kompensera för höga svenska skatter
De båda skattelättnaderna som satts under lupp är tänkta att förstärka varandra. Förenklat uttryckt ger FoU-avdraget företag som har forsknings- och utvecklingsverksamhet möjlighet att använda pengar som annars hade betalats i arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift till satsningar på produktivitet och innovation. Expertskattereglerna innebär att utländska experter, forskare eller andra nyckelpersoner under en tidsbegränsad period inte behöver ta upp vissa inkomster till beskattning.
– Ekonomisk forskning visar att forskningsmiljöernas internationella attraktionskraft är en nyckelfaktor för ökad produktivitet i ekonomin och en ökad innovationsgrad. Ska Sverige fortsatt vara den framgångsrika kunskapsnation vi vant oss vid att vara, med hög förädlingsgrad i produktionen och flera världsledande forskningstunga företag, krävs reformer på flera områden, bland annat detta, säger Patrick Krassén.
Särskilt yttrande om alternativ
Även om Företagarna i huvudsak är nöjt med förslagen från utredningen har Patrick Krassén tillsammans med expertgruppskollegan Katarina Bartels, som representerar Svenskt Näringsliv, lämnat ett särskilt yttrande för att peka på tre frågor där en annan inriktning hade varit att föredra. Det handlar om att en instans med annan kompetens än Skatteverkets borde kunna avgöra om en verksamhet uppfyller kraven för FoU-avdrag, att begränsningen av FoU-avdrag till att gälla bara personer som arbetar med FoU försvårar för företagen att rekrytera annan angelägen nyckelkompetens, samt att det är feltänkt att finansiera reformerna genom en generell höjning av den allmänna löneavgiften.
– Det är kontraproduktivt att finansiera åtgärder för att tackla höga skattekostnader för viss arbetskraft med att höja den allmänna löneavgiften, som ju läggs på anställdas lönekostnad. Finansieringen bör i stället hämtas inom ramen för reformutrymmet eller statsbudgetens utgiftssida, säger Patrick Krassén.
Förslag på ändringar i FoU-avdraget
När det gäller FoU-avdraget föreslår utredningen bland annat att definitionerna av forskning och utveckling förenklas och utvidgas. Det ska inte längre krävas att sådant arbete är ”systematiskt och kvalificerat”. För att klassas som utveckling ska arbete bygga på nya lösningar på vetenskapliga eller tekniska problem och ha till syfte att ta fram eller förbättra en produkt; inte som i dag, bygga på resultatet av forskning och avse att ta fram nya eller väsentligt förbättrade varor, tjänster eller produktionsprocesser. För att bedöma om ett visst arbete uppfyller kraven för FoU-avdrag föreslås Skatteverket kunna begära in yttrande från annan myndighet.
– Mycket av de svårigheter som såväl företag som Skatteverket upplever med tillämpningen av nuvarande regelverk torde i stor utsträckning bero på att Skatteverkets handläggare inte har tillräcklig kompetens i de komplicerade tekniska frågor som ärendena handlar om. En möjlighet att få frågan prövad av en instans med en annan kompetensprofil än en rent skatterättslig skulle kunna leda till en ökad effektivisering i reglerna och en bättre förutsebarhet för näringslivet, säger Patrick Krassén.
Föreslag på förändringar av expertskatten
Vad gäller expertskattereglerna föreslår utredningen bland annat att skattelättnaden höjs från dagens nivå på 25 procent till 30 procent och att även svenska medborgare ska kunna ta del av den. Den så kallade kompetensregeln, som brukar beskrivas som svår att tillämpa, föreslås bara omfatta personer som arbetar med forskning- och utvecklingsuppgifter. Det ska räcka att personen har en doktorsexamen eller motsvarande erfarenhet för att komma i fråga för den. Därtill föreslår utredningen att det inte längre ska krävas att det finns betydande svårigheter att rekrytera personer med motsvarande kompetens i Sverige för att få tillämpa expertskattelättnaden.
– Den föreslagna avgränsningen av FoU-avdraget till att endast avse personer som arbetar med FoU, kommer medföra att nyckelpersoner samt personer med specialistkunskaper men som inte arbetar inom FoU utesluts från skattelättnaden. Även om detta innebär en något mindre omfattande lagstiftning, gör en sådan förändring inte det enklare för företagen att rekrytera angelägen nyckelkompetens, vilket är det väsentliga syftet med reglerna, säger Patrick Krassén.
Vad händer nu?
Utredningens delbetänkande Skatteincitament för forskning och utveckling föreslår att förslagen ska träda i kraft 1 januari 2026. Finansminister Elisabeth Svantesson tog emot delbetänkandet 15 januari. Det finns i dagsläget ingen mer information om när regeringen går vidare med en lagrådsremiss eller proposition.