Sverige förlorar skattepengar, produktivitet och köpkraft på att unga vuxna fastnar i långa akademiska utbildningar som inte leder till jobb. Det skriver Diana Vasiliou, Företagarnas expert inom utbildning och kompetensförsörjning, i en debattartikel i Svenska Dagbladet.

– Trots rekordmånga examina är akademikerarbetslösheten hög. Samtidigt tar en genomsnittlig svensk student sin kandidatexamen vid 28 års ålder, vilket är långt över genomsnittet för resten av Europa, säger hon.

För många universitet

En anledning till problemet är enligt Företagarna att utbyggnaden av den högre utbildningen under de senaste 25 åren gått för långt. Det finns nu 18 universitet för drygt tio miljoner invånare i Sverige och många universitet håller inte måttet.

– Forskningsresurserna sprids för tunt runtom i landet av regionalpolitiska skäl snarare än utifrån vad som leder till effektiva forskningsmiljöer. Vi får helt enkelt svårare att bygga den kritiska massa av forskare, doktorander och studenter som krävs för att skapa starka forskningsmiljöer.

Håller inte måttet  

I debattartikeln poängterar Diana Vasiliou att Produktivitetskommissionen ringar in att Sveriges forskningsresurser är utspridda över för många lärosäten jämfört med till exempel Danmark, Nederländerna och Schweiz. Samtidigt har svenska studenter bland den lägsta mängden lärarledd undervisningstid i Europa.

– Akademin är alldeles för viktig för att devalveras till ett regionalpolitiskt verktyg. Regeringen borde därför initiera en process för att dra tillbaka universitetsstatusen för ett antal lärosäten som inte håller måttet.

Koncentrera forskningen

Tyvärr vill flera av oppositionspartierna i stället att ännu fler högskolor – som Södertörn, Borås och Dalarna – ska få universitetsstatus.

Företagarna anser att det är viktigt att koncentrera forskningen till färre universitet, samtidigt som högskolor i större utsträckning kan fokusera på professionsutbildningar, yrkesutbildningar och regional kompetensförsörjning. Ett mer fokuserat system skulle både stärka kvaliteten i forskningen och förbättra matchningen på arbetsmarknaden.