Kunskap är en allt viktigare beståndsdel av den svenska ekonomin. I regeringens forskningspolitiska proposition står att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer. Satsningarna på högkvalitativ forskning, högre utbildning och innovation ska utveckla samhället och ge välfärd, konkurrenskraft åt näringslivet och svara mot svenska och globala utmaningar. Företagarna anser att det är viktiga strävanden och har därför lämnat ett remissyttrande över utredningen som tagit ett grepp om en långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan.

− Mycket har hänt sedan den senaste utredningen om styrning som gjordes för mer än tjugo år sedan. I tider av rådande utmaningar för kompetensförsörjning menar Företagarna att betänkandet dessvärre innehåller en grund omvärldsanalys av rådande utmaningar. Företag och företagare är beroende av duktiga medarbetare för att deras företag ska kunna växa, säger Företagarnas näringspolitiska expert Malin Påhls Hansson.

Involvera näringslivet

Företagarna efterfrågar reformer genom incitamentsstrukturer som stärker arbetsmarknadskopplingar och ett livslångt lärande i dialog med näringslivet. Reformer som betänkandet lämnar delvis obesvarade.

− Vår utgångspunkt är att all utbildning, genom hela utbildningskedjan, inklusive universitets-och högskoleutbildning, ska utvecklas i samråd med arbetsgivare. Det finns ingen motsättning mellan en arbetsförankrad utbildning och en internationellt konkurrenskraftig forskning. Kombinationen är eftersträvansvärd och  ger en högkvalitativ och relevant utbildning, men idag haltar många gånger fokus på utbildningen, säger Malin Påhls Hansson.

Underlätta informerade studieval

Utredningen föreslår att utformning och dimensionering av utbildningsutbud fortsatt ska vara lärosätens övergripande ansvar, med hänsyn taget till studenters efterfrågan, arbetslivets och samhällets behov. Företagarna menar att dimensioneringen i större utsträckning ska baseras på analyser grundande på dagens och framtidens förväntade kompetensbehov.

− Majoriteten av studenterna inleder studier för att få ett jobb, men trots detta vittnar studenter om att de många gånger väljer utbildning i blindo. En betydande anledning till att dimensionering av utbildning inte alltid utformas i linje med arbetsmarknadens behov. Fler myndigheter, även universiteten och högskolorna, bör öppna upp data som erbjuder studenter information om vilka kompetenser som utbildningar erbjuder, men framförallt vilka utbildningar som leder till jobb, säger Malin Påhls Hansson.

Ekonomiska incitament för samverkan

Utredningen föreslår en förändring i högskolelagen så att högskolorna ska samverka med det omgivande samhället och verka för att den kunskap och kompetens som finns vid högskolan kommer samhället till nytta. Företagarna välkomnar förslaget.

− Förslaget kan förhoppningsvis till ett ömsesidigt intresse för samverkan och samhällspåverkan mellan akademin och det omgivande samhället. Men eftersom ekonomiska incitament inte varit knutna till en av de tre huvuduppgifterna för svenska lärosäten prioriteras sällan samverkan. Vi är övertygade om att ekonomiska incitamentsstrukturer bör vara styrande för att lärosätens personal ska kunna motivera och prioritera samverkan i såväl tid, engagemang och kostnader. Det är en brist att utredningen inte föreslår det, säger Malin Påhls Hansson.

Livslångt lärande utan äventyrad kvalitet

Utredningen föreslår även att det i högskolelagen ska ingå fortbildning och vidareutbildning. Företagarna ser positivt på förslaget då företagares svårigheter att hitta rätt vidareutbildning till personal leder till hinder för kompetensutveckling, omställning och i förlängningen företagares kompetensförsörjning och tillväxt. Finansieringen av vidareutbildning bör dock ske utanför ordinarie anlag till utbildning på grund- och avancerad nivå. Detta för att fortsatt garantera en internationellt konkurrenskraftig universitets- och högskoleutbildning i Sverige. Företagarnas är även positiva till reformer för styr- och resurstilldelning som genererar en utökad andel fristående kurser på lärosäten, som erbjuds både lokalt och på distans, men även av svenska lärosätens utveckling mot tillgängliga och öppna nätbaserade kurser (Moocs).