Utredningen om entreprenörsskatten, eller 3:12-reglerna, har nu presenterat sina förslag och vi som representanter för näringslivet har lämnat ett särskilt yttrande i betänkandet. Utredningen hade från början det vällovliga uppdraget att lösa problem i generationsskiften men fick efter regeringsskiftet 2015 i tilläggsuppdrag att se över lagstiftningen mer brett och öka skatteuttaget på entreprenörskap.

 Utredningens förslag innebär sammantaget kraftigt skärpt beskattning. Det medför risker för allvarliga negativa effekter för såväl företagandet som skattebaserna. Förslaget är särskilt bekymmersamt, eftersom behovet av investeringar och arbetstillfällen nu är större än på mycket länge.

Utanförskapet är stort samtidigt som många multinationella företag varslar om betydande neddragningar i Sverige; Ericsson är det mest aktuella exemplet. De allra flesta jobben skapas i dag i små och växande företag. För denna kategori är 3:12-beskattningen central.

 När 3:12-reglerna infördes var syftet enbart att hantera spänningen i beskattning mellan inkomst av tjänst och på företagande. Regelverket kritiserades för att bromsa företagsamheten och uppfattades inte som legitimt. Under åren har systemet mildrats. Mest betydande var lättnaderna vid 2005 års reform då skattesatsen sänktes, en förenklingsregel tillkom och utrymmet för utdelning ökades för att bättre spegla ägarens risktagande utöver tillfört kapital. 

Vi menar att 2005 års reform varit framgångsrik för Sverige. Före reformen var utdelningarna på 3:12-aktier relativt konstanta över tid och genererade närmare 3 miljarder kr i årlig skatteintäkt till staten. Redan första året efter reformen fördubblades utdelningarna och trots sänkt skattesats ökade skatteintäkterna på utdelningarna med över 30 procent. Utvecklingen har fortsatt och 2014 hade beloppet vuxit till över 10 miljarder kr. Vår slutsats är att de reformer som skett för att göra det mer attraktivt att starta och driva företag har varit lyckade, och det även ur ett strikt statsfinansiellt perspektiv. Mot denna bakgrund borde utredningen ha prioriterat att analysera om de lättnader som skett sedan 2005 har bidragit till sådana samhällsekonomiska effekter som förslagen syftade till.

Tyvärr har utredningen istället lagt förslag om närmare 5 miljarder kr ökad beskattning. Det är farligt att experimentera med sådana skattehöjningar. Det undergräver företagarnas förtroende och riskerar bli svårt att reparera. Även om dessa åtgärder senare skulle återtas, kommer tilliten till stabiliteten i systemet försvagas och far­hågorna för nya försämringar att kvarstå.

Läs hela debattartikeln i Dagens Industri.

Läs mer om hur Företagarna ser på utredningens förslag.