Under tiden vi åt frukost fick vi lyssna till Monica Haage från 2EC och hur hon och hennes dotter Evelyn använder AI i vardagen. Ett spännande föredrag där hon visade på att det gäller att prompta rätt för att få ett bra resultat.

 Ai_wkarlskrona24_22.jpg   Ai_wkarlskrona24_52.jpg

2EC använder AI på olika sätt i sin vardag. - Vi använder bilder, texter men framför allt behöver vi tillgång till forskningsresultat mm i vårt dagliga arbete och här ser vi att vi kan använda AI ännu mer framöver, säger Monica från 2EC.

Ai_wkarlskrona24_6.jpg2EC Monica Haage

Magnus Altefur, som enda man i sällskapet, tog plats vid podiet och gick igenom grunderna i hur vi kan använda ChatGTP. Vi promptade och ju tydligare vi var desto bättre blev detta resultatet också. Frågan kom hur många ord som kan användas i prompten men där hittade vi inget svar, så fyll med det viktigaste oavsett antal ord blev rekommendationen.

Ai_wkarlskrona24_4.jpgMagnus Altefur promptar

Cecilia från Marlaw Advokater deltog via länk för att ge oss det senaste inom lag och rätt vad gäller AI. - Det är ännu inte helt enkelt att göra rätt, säger Cecilia, för EU-förordningen är ännu inte färdig så vi får nog återkomma till vad som bestäms utifrån den. Kom dock ihåg att du äger inte dina bilder eller texter om du genererat dem i ChatGPT eller annat AI-verktyg, fortsätter hon. 

TIPS! Du äger inte dina bilder som är AI-genererade men skriv i anslutning till din text eller bild att du "claimar" - gör anspråk på - de bilder eller texter som du lagt ut. Ger inget direkt rättsligt skydd men du visar att du är upphovsman till bilderna/skrivit texterna, musiken etc. 

Scrolla längst ner för att läsa vad ChatGPT säger om upphovsrätten till AI-genererat material.

Ai_wkarlskrona24_3.jpgCecilia från MarLaw Advokater

En trevlig och mycket givande träff med en engagerad skara kvinnliga företagare från Blekinge.


Upphovsrätt enligt ChatGPT
Upphovsrätten till bilder och texter genererade av AI är ett komplext och ständigt utvecklande område inom immaterialrätt. Här är en grundläggande förklaring:

1. Ingen mänsklig författare, ingen upphovsrätt?

Traditionellt sett kräver upphovsrätten en mänsklig upphovsman eftersom den bygger på idén om mänsklig kreativitet och originalitet. En AI, som ett verktyg utan medvetande eller kreativitet, kan därför inte själv inneha upphovsrätt.

2. Upphovsrättsinnehavare: Vem kan det vara?

Eftersom AI inte kan inneha upphovsrätt, blir frågan vem som kan göra det när AI genererar ett verk. Möjliga kandidater inkluderar:

  • Utvecklaren av AI:n: Personen eller företaget som utvecklade och programmerade AI-systemet kan hävda äganderätt eftersom de skapade verktyget.
  • Användaren av AI:n: Personen som använder AI
     
    för att skapa verket kan hävda att de äger upphovsrätten eftersom de initierade och styrde processen.
  • Företaget som äger AI:n: Om en person använder en AI som tillhör ett företag, kan företaget hävda äganderätten.

3. Juridisk Praxis och Lagstiftning:

Lagstiftning och praxis varierar mellan olika länder och är fortfarande under utveckling. Några rättssystem har börjat anpassa sina lagar för att ta hänsyn till AI-genererade verk, men det finns fortfarande många gråzoner.

4. Exempel på Regelverk:

  • USA: US Copyright Office har tydligt uttalat att verk måste ha en mänsklig upphovsman för att vara upphovsrättsskyddade.
  • EU: Europeiska unionen har haft diskussioner om AI och upphovsrätt, men har ännu inte enhetlig lagstiftning som specifikt adresserar detta.
  • Storbritannien: I Storbritannien finns viss lagstiftning som tillåter upphovsrätt till verk genererade av datorer, där upphovsrätten tillfaller den som initierade processen.

5. Praktiska Råd:

För närvarande är det klokt att:

  • Dokumentera processen: Hålla noggranna register över hur och av vem AI
     
    används för att skapa verk.
  • Använda avtal: Implementera klara avtal som specificerar äganderätt och upphovsrätt mellan utvecklare, användare och andra parter.

6. Framtidens Perspektiv:

Lagstiftningen kring AI och upphovsrätt kommer troligen att fortsätta utvecklas och anpassas i takt med att AI-teknologier blir alltmer sofistikerade och integrerade i kreativa processer.

Sammanfattningsvis är upphovsrätten till AI-genererade verk ett område under förändring, där både teknologiska och juridiska aktörer arbetar för att finna lämpliga lösningar som skyddar både kreativitet och innovation.