Förordningen innehåller ett klassificeringssystem för att kunna avgöra om en verksamhet är miljömässigt hållbar eller inte. Genom taxonomiförordningen ska investerare, företag och beslutsfattare kunna identifiera och jämföra investeringar utifrån gemensamma definitioner av vad som är hållbart och därmed kan privata och offentliga investeringar riktas mot hållbara projekt.

Förordningen omfattar, dels kriterier som företag behöver uppfylla för att avgöra vilka ekonomiska verksamheter som ska anses vara miljömässigt hållbara. Dels krav på hållbarhetsinformation om i vilken utsträckning företagens ekonomiska verksamheter är miljömässigt hållbara.

Exempelvis behöver finansmarknadsaktörer informera om hur stor andel av deras investeringar som investerats i ekonomiska aktiviteter som är i linje med EU eller hur stor andel av deras fonder som utgörs av verksamheter som är i linje med EU-taxonomin. När det gäller företag måste de ange hur stor del av deras verksamhet som är förenlig med taxonomin.

Omfattar: Företag med över 500 anställda med en omsättning på över 40 miljoner euro och/eller en balansomslutning på över 20 miljoner euro. Dessa företag har krav att ta fram en hållbarhetsrapport. (företag som även omfattas av CSRD och SFDR – direktiven)

Ikraftträdande: Taxonomiförordningen började tillämpas den 1 januari 2022 för de två miljömål som rör klimatet. Från den 1 januari 2023 började den tillämpas även för de återstående fyra miljömålen: vatten och marina resurser, omställning till en cirkulär ekonomi, miljöförstöring och biologisk mångfald.

Rapporteringspunkter

För att kunna avgöra och rapportera om ett företag är miljömässigt hållbar finns det fyra villkor som behöver uppfyllas.

  1. Bidra väsentligt till ett eller flera av de sex miljömålen (samt inte orsaka betydande skada för något av de övriga målen samt uppfylla vissa minimikrav inom hållbarhet).
  • Begränsning av klimatförändringar

Exempel på branscher som omfattas: tillverkningsindustri, energisektorn, vattenförsörjning, avloppsrening, avfallshantering, transportbranschen, bygg- och fastighetsverksamheter, information- och kommunikationsteknik; samt forskning, utveckling och teknisk verksamhet.

  • Anpassning till klimatförändringar

Exempel på branscher som omfattas: förutom branscherna ovan även finans- och försäkringsbranschen, utbildning, vård och omsorg samt kultur, nöje och fritid.

  • Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser
  • Övergång till cirkulär ekonomi
  • Förebyggande och begränsning av föroreningar
  • Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem
  1. Gör ingen betydande skada för något av de andra miljömålen. (DNSH)
  2. Följ en rad sociala minimigarantier
  3. Uppfylla tekniska screeningkriterier (TSC) som fastställts av kommissionen genom delegerade akter.

Taxonomin ska visa vilka ekonomiska verksamheter som ligger i linje med Parisavtalet. För att en ekonomisk verksamhet, exempelvis produktion av el från sol- eller vindkraft, ska klassas som hållbar enligt taxonomin ska den måste den ge ett väsentligt bidrag till ett av de definierade miljömålen och uppfylla kriterierna i de delegerade akterna.

Påverkan på små- och medelstora företag. Förslaget omfattar inte små-och medelstora företag men eftersom direktivet kräver att företagen identifierar och rapporterar genom hela värdekedjan kommer de företag som omfattas av direktivet behöva ställa krav på att underleverantörer tillhandahåller information i enlighet med taxonomins regelverk. 

Vilken data som efterfrågas beror på vilka av taxonomins listade ekonomiska aktiviteter som är relevant för bolaget. Sannolikt kommer exempelvis företag inom transportsektorn, som omfattas av förordningen, att efterfråga klimatdata och inom byggbranschen skulle det kunna handla om avfallshantering.

Det kan även komma att innebära att företag kommer ställa krav på reella förändringar i leverantörers verksamhet, om det krävs för att företaget som omfattas av kraven ska kunna klassa sig som miljömässigt hållbara i enlighet med taxonomin. En ytterligare konsekvens är att företag, som omfattas av förordning, troligen inte kommer att kontraktera leverantörer, bevilja lån och krediter till, eller investera i små och medelstora företag som orsakar väsentlig skada på något av taxonomins sex miljömål eller bryter mot mänskliga rättigheter. Många små och medelstora företag som har storbolag som kunder, alternativt söker investeringar eller krediter, kommer därmed bli tvingade att lämna taxonomirelaterade data och information.

Bakgrund: 2019 fastställde EU-kommissionen ett antal prioriteringar som ska vara styrande för den politiska agendan fram till 2024.  En av dessa prioriteringar är den gröna given. Den kan beskrivas som EU:s färdplan för en hållbar ekonomi i EU med ett långsiktigt åtgärdspaket som samlar lagstiftningar, strategier och klimatmålsättningar. Inom ramen för den gröna given fastställdes en klimatlag som slår fast två utsläppminskningsmål.

  1. Utsläppen ska minska med 55 procent till 2030 jämfört med 1990 års nivåer
  2. EU ska vara klimatneutralt till 2050.

För att kunna uppnå klimatmålen till 2030 och på sikt klimatneutralitet lanserade EU- kommissionen handlingsplanen för hållbara finanser som innehöll en rad initiativ för att allokera privata flöden till hållbara investeringar, däribland EU:s taxonomi. 

Initiativ inom handlingsplanen för hållbara finanser (kan kopplas till) inkluderar bland annat:

  • Corporate Sustainability Due Diligence Directive, CSDDD/ CS3D
  • EU Taxonomy
  • Corporate Social Responsibility Directive, CSRD
  • Regulation on prohibiting products made with forced Labour on the Union market Forced Labour Regulation)
  • Sustainable Finance Disclosure Regulation, SFDR