En av Sveriges sista skofabriker står stadigt. Tidningen Företagaren fick ta del av framgångsreceptet. Tidningen företagaren Skoundret i Docksta – 100 år av hantverk för fötterna Publicerad 3 apr. 2025 För 50 år sedan pågick stora döden för Sveriges skofabriker. Strax söder om Örnsköldsvik ligger en av de få som finns kvar – storsatsande Docksta Sko. Jakten på skickliga hantverkare pågår konstant, konstaterar vd Lisa Edin. Malin Sund Skribent Linda Dybeck Fotograf Den som kliver in i farstun i valfritt hus vid Höga kusten möts sannolikt av ett par ”Patrik” eller ”Gunilla”, toffelklassiker som tillverkats för hand i decennier av Docksta Sko. Företagets historia är så sammanflätad med trakten att varje familj kan rabbla upp släktingar som arbetat på fabriken. Sedan tio år tillbaka drivs Docksta Sko av familjen Edin. De har lyckats förvalta företagets omhuldade historia och samtidigt nå nya målgrupper med ett uppdaterat utbud. Ett modemagasin är på väg för ett reportage i fabriken och smarta designsamarbeten har redan gett rampljus. "Företagets historia är otroligt viktig, men vi kan inte bli 100-åringen som klev ut genom fönstret och försvann” Västernorrland Personal och anställda Affärsutveckling Hållbarhet Arbetskraftsinvandring Kompetensförsörjning Spillmaterial från korkfabriker i Portugal blir till sulor hos Docksta Sko, medan större delen av skörden exporteras till Frankrike, till champagnekorkar. Satsar 18 miljoner Vid foten av Skuleberget, precis intill E4:an, ligger Docksta Skos nya fabrik och butik, dit flyttlasset gick för ett år sedan. Snabbspolar vi någon månad framåt trängs busslaster och turistgrupper här vid hantverksmetropolen. - Vi märker av den så kallade coolcation-trenden; nya typer av turister hittar hit när andra resmål i södra Europa drabbas av värmerekord och bränder. Vi hade till exempel spanska surfare som passerade på semester, säger Lisa Edin medan hon guidar oss genom 535 kvadratmeter butik, förbi kontor och lager, in i fabriken. - Här görs upp till 15 000 par skor per år. För hand. Tofflor, näbbstövlar, ökenkängor, träskor, stövlar, ja till och med sneakers från och med i vår. En blå maskin i ena hörnet väntar på att tas i bruk för just den produktpremiären – en naturlig följd av att målgruppen blir allt yngre. En modig satsning på cirka 18 miljoner kronor ligger bakom de nya lokalerna, för att kunna öka produktionen. Den gamla fabriken ligger bara tre kilometer bort. - Vi hade en tomt på gång precis bredvid Fjällräven i ett industriområde i Örnsköldsvik men en bonde hörde av sig och frågade om vi ville bygga här i stället. Och det kändes rätt att stanna, säger Lisa Edin som själv är uppvuxen i Anundsjö strax norrut. ”Vi behöver arbetskraftsinvandringen. Det är hål i huvudet att slänga ut människor som har integrerats och som gör viktiga jobb” Lisa Edin, vd för Docksta Sko, vågar satsa på svensk skotillverkning Hur blev då Lisa Edin en av Sveriges få skofabrikanter? Efter runt tio år som näringslivsutvecklare på Örnsköldsviks kommun, varvat med egenföretagande som konsult inom affärsutveckling, längtade hon efter det handfasta. - Jag är uppvuxen med föräldrar som var jordbrukare och livsmedelsproducenter, och i alla mina jobbroller träffade jag företagare. Det roligaste var att få komma till verkstadsföretag och fråga: ”Gör ni något man kan ta på?”. Nyfikenheten ledde henne 2015 till Docksta Sko. Under 2024, nästan tio år senare, hyllades Lisa Edin och företaget i den ena tävlingen efter den andra: Årets Företagare i Kramfors, nominerad till Stora turismpriset och vinnare i norr i EY Entrepreneur Of The Year. Samtidigt har de senaste åren varit allt annat än smärtfria. - Bygget har pågått i fyra år. Vi hade satt i gång arbetet när Ryssland anföll Ukraina. Alla materialpriser fördubblades, och vi gick från en ränta på 1,5 till 6 procent. Trots alla höjningar lyckades vi hålla budgeten, tack vare att vi projektledde och upphandlade allt själva. Den utmaning som nu upptar en stor del av Lisa Edins tid är brist på arbetskraft. Det råder konkurrens då närbelägna BAE Systems Hägglunds, som tillverkar stridsfordon 90, går för högtryck. Men problemet är större än så, konstaterar Lisa Edin. - Sedan 25–30 år tillbaka ska alla bli akademiker. Vi behöver också händiga människor som inte bara är bra på att tänka. Det behöver avspeglas i skolan. I dagsläget har Docksta Sko sju medarbetare och ytterligare tre behöver anställas för att företaget ska kunna växa. - Vi samarbetar med en yrkesutbildning i Övertorneå, men det räcker inte. Vi har funderat på att starta en egen utbildning. Men det är ju inte det vi är bra på. Handlag för arbete viktigast Hälften av Docksta Skos medarbetare har utländsk bakgrund – och kompetens har fått gå före medan språket kommit via fikarummet. - Vi har en medarbetare som är analfabet men vi löser det via inlästa meddelanden och översättningsappar. Det är inte superenkelt men det viktiga är att de har handlaget för arbetet, säger Lisa Edin. Hon är kritisk till nuvarande regler kring arbetskraftsinvandring. - Om regeringen vill att vi ska ha svensk tillverkning, varför kan det inte duga med löner enligt kollektivavtalen? Dagens krav ligger skyhögt över det. Vi kan inte betala flera tusen kronor mer än vad övriga medarbetare har. I längden dödar det den produktion som vi har här i Sverige. Vildsvinsläder, svampodlat läder och ananas- och äppelläder. Docksta Sko har provat nya material såväl från Sverige som från andra håll i Europa. Besökare hittar ofta Andreas och Lisa Edin i butiken där de gärna delar med sig av sin passion för och kunskap om skohantverket. Medarbetaren Maxim Chiper kontrollerar om limmet torkat inför nästa steg i produktionen. Fakta om Docksta skor Grundades: 1923. Gör: Handtillverkade skor. Plats: Docksta i Kramfors kommun. Antal anställda: 7 personer. Omsättning 2024: Cirka 10,5 miljoner kronor. Resultat 2024: Cirka 1,2 miljoner kronor. ”2024 var fortsatt tufft. Jag tror att det ljusnar i höst eller våren 2026”, säger Lisa Edin. Docksta Sko – kort historik 1923 startar bröderna Per och Olle Nylund en skofabrik i byn Bjästa. 1946 köper Ivar Königsson och Jacob Wedin fabriken och flyttar produktionen till Docksta. De köper även Johannes Elfvings garveri och skofabrik i Örnsköldsvik – och vips har de Norrlands största skofabrik med upp till 200 anställda. När Försvarsmakten rustar upp i en orolig efterkrigstid får Docksta Sko en rekordorder på 250 000 marschkängor 1959. I slutet av 70-talet går det allt sämre för den svenska skoindustrin och mycket produktion flyttar till Sydeuropa där arbetskraft och material är billigt. 1991 går Docksta Sko i konkurs, men verksamheten räddas av lokala bordtennisföreningen. Medarbetaren Mihail Robu håller på att pinna, det vill säga fästa ovandelen av skon i pinningssulan, med hjälp av små stift runt lästen – för att skon ska få rätt form. Medarbetare Hanna Geiger jobbar både i fabriken och i butiken där hon kan välkomna tyska och holländska besökare och förklara produktionens olika moment. Parallellt driver hon en egen syateljé. Bottensulan pressas fast på en av Dockstas välkända toffelmodeller, Gunilla, här med tyg designat av populära tapetmönstermakaren Emma von Brömssen. Skomakarens ordlista Först stansas ovanläder och sulmaterial ut. Lädret får sedan rätt tjocklek genom att man skärflar delarna – tunnar ut dem. Dags för nåtling – ovandelarna sys ihop med rejäla symaskiner som klarar att sy i läder. Nästa steg är bottning, att göra bottenpartiet, ofta med metoden sandalsytt eller stitchdown. Sulorna skjuts fast på lästerna med spikmaskin och ovanlädret häftas fast i sulan med en pinningmaskin. Som extra förstärkning sys ovanlädret också ihop med sulan. Den synliga sömmen kallas veltrand. Korkklackar och bottensulor pressas sedan fast och slipas. Till sist väntar avsyning, putsning, inlägg för hålfoten och att sätta hällappar.
Stark framtidstro bland svenska småföretag Efter flera år av svag konjunktur stärks nu läget för svenska småföretag.
Svenskarna vill se mer fika i regeringsförhandlingarna Kanelbullar förenar väljarna över partigränserna, visar en undersökning...
Laddångest blev viral succé – gav miljontals visningar 1 147 kronor i laddintäkter, investeringen är återbetald om 225 år.
Slipp fraktproblem inför Black Friday Nu är det hög tid för tillverkare och grossister att agera för att...
Företag måste kunna skydda sig Företag gör inte registerkontroller av slentrian, men felrekryteringar...
Ett Nobelpris som navigerar genom svängiga tider Årets ekonomipris har flera beröringspunkter för svenska småföretagare.
Nästan varannan företagare negativ till lagkrav på e-faktura Nu utreds e-faktura och realtidsrapportering när svenska företag handlar...
Sveriges största jobbskapare saknas på Högberga-mötet När de rödgröna partierna och Centerpartiet samlas på Högberga kursgård...
Stoppa förslaget till EU:s långtidsbudget Riksdagens största partier bör nu sätta stopp för det liggande förslaget...
Inflationstakten steg i september Inflationen tog ett tydligt kliv uppåt i september, enligt SCB:s...
Nu utreds mer förutsägbara skatteregler för företag Otydliga skatteregler kan stoppa investeringar och tillväxt. Nu ska en...
Byggärenden fastnar i långa handläggningsköer Långa handläggningstider vid överklaganden av plan- och byggärenden...
Nu höjs skatten på bensin och diesel – väntar mer? Nu krävs besked om vad som händer med drivmedelspriserna i höst.
Strömsundsbron stängd för all trafik För Strömsunds småföretag riskerar en långvarig avstängning att bli...
Fler statliga flygplatser föreslås Större statligt ansvar för flygplatser kan vara motiverat, men stöd...
Göteborg bygger – Lasse på Heden går på knäna När kunderna inte hittar fram kan en byggarbetsplats bli slutet för ett...
Rätt inställning viktigare än rätt utbildning Motivation och rätt inställning väger tyngre än utbildning när...
Tydliga tecken på starkare arbetsmarknad Efter en längre period av svag arbetsmarknad syns nu flera ljuspunkter.
Väljarna vill se förbättrat företagsklimat Det finns ingen majoritet för att slopa karensavdraget, höja skatter på...
Kan EU förändra sin företagarpolitik? EU-kommissionen vill stärka Europas konkurrenskraft och minska...
Cecilias tuffa start som företagare fick en oväntad vändning Cecilia Schultz berättar om utmaningar och oväntade lösningar.
Elpriset slog rekord i södra Sverige Den tillträdande riksdagen behöver sänka elskatten för att lindra...
Inrätta en polisavdelning för brott mot företagare Brottsligheten som drabbar företagare orsakar dem kostnader som uppgår...
Pisa-undersökningen:Kunskapsraset kan bli företagens nästa kompetenskris Var tredje 15-åring klarar inte grundnivån inom matematik och...
Gör polisen tillräckligt för att lösa brott mot företagare? Gängbrottsligheten har fått omfattande politisk uppmärksamhet under den...
Leif och hans älgar utklassar storföretagen på sociala medier Gårdsjö Älgpark lyckas med älgar, humor och äkta Facebookfilmer.
Sara och Axel förverkligar drömmen om en egen vinbar Det slopade matkravet gör det möjligt att ta nästa steg med verksamheten.
Helene checkar ut från succéhotellet – och lämnar över till döttrarna Det som verkade tokigt blev en framgångssaga i Orbaden.
Nya förpackningskrav skapar huvudvärk Småföretag måste få hjälp att tillämpa EU:s nya förpackningsförordning.
Tre skattesänkningar med hög självfinansiering I en ny rapport föreslår Företagarna tre skattereformer för nästa...
Myter och sanningar om att anställa generation Z Vad är sant, vad är myt och vad behöver småföretagare veta?
Styrräntan ligger fortfarande still Riksbanken låter styrräntan ligga kvar på 1,75 procent, men fortsätter...
När AI blir kundens nya sökväg AI, relationer och expertis blir viktigare när kunder söker på nya sätt.
Bränder och torka ritar om vinkartan Klimatrelaterade risker har blivit en större affärsfråga för svenska...
Otydliga regler kan leda till kasserade produkter EU-direktivet om mer konsumentmakt skärper krav på...