Själva grundidén med entreprenörskap är att kunna förverkliga en dröm. Gärna genom att ta en attraktiv idé till marknaden som sedan gör nytta i samhället. För mig har det alltid varit en stark drivkraft att jobba med att stärka människors möjligheter att nå den drömmen. Fler företagsamma människor behöver få ännu bättre förutsättningar att kunna lösa dagens och framtidens problem. 

För problem har vi tyvärr inte ont om. När vi för ett år sedan kom ut ur coronapandemin var det nog få som anade att vi med kraft skulle kastas in i ett helt nytt kaosartat världsläge i form av ett fasansfullt krig i Europa med efterföljande stigande energipriser, elbristdiskussion, eskalerande inflation och ökande räntor. 

Ekonomisk vinter

Det blåser med andra ord kalla vindar i ekonomin och för företagen. Finansminister Elisabeth Svantesson gick ännu längre och sade i veckan att Sverige befinner sig i en ekonomisk vinter. Långvarig kyla, is och snö alltså. Det sätter redan sina spår på förutsättningarna för företagande. Statistik från UC visar att antalet nystartade företag minskat med 13 procent under 2022 jämfört med 2021. 

Konkurserna ökar. 

Vad gör då regeringen för att motverka denna utveckling? Tyvärr har väldigt mycket tid lagts på att reagera på omvärldsläget och betydligt mindre på att proaktivt skapa ett bättre företagsklimat som är rustat att möta kylan. Inte minst har icke-beskeden om elprisstöd till företag medfört enorm frustation. Den yttersta konsekvensen blir att företag tvingas lägga ner sin verksamhet. Vintern kommer skulle det sagts i en känd tv-serie om maktkamp och drakar. Svaret är tyvärr att nej, den kommer inte, den är redan här.

Elsmockan träffar företag i hela landet.  

Ord och handling

Om vi försöker se bortom det reaktiva arbetet finns i Tidöavtalet med skrivningar om att ”Stärka produktivitet och företagande. För att Sverige fortsatt ska kunna vara ett rikt välfärdsland behövs en god tillväxt som bygger på hög produktivitet. Företagen ska ha konkurrenskraftiga förutsättningar och kompetensförsörjningen ska stärkas.” Det är lätt att hålla med om detta, men kopplingen mellan ord och handling har hittills varit alltför svag. 

Energikrisen, omvandlingen till klimat- och näringslivsdepartementet liksom förberedelserna inför ordförandeskapet i EU har tagit uppmärksamhet från den faktiska politiken. Därför blir upplevelsen att mycket litet har hänt. Samtidigt noterar jag vid en närmare anblick att Tidöavtalet nämner lägre administrativa kostnader för företagen och att en satsning på såväl verksamt.se som regelrådets arbete för effektivare regelverk redan förstärkts. Tilläggsdirektiv till 3:12-utredningen bådar också gott för att fler entreprenörer lättare ska kunna starta och driva företag. Det är viktigt att komma ihåg att det är de ägarledda fåmansföretagen som står för en stor del av jobbskapandet i Sverige. 

Välkommen inriktning för 3:12-utredningen.

Satsa på småföretagen

Företagarna kommer även fortsättningsvis att prioriterade frågor som företagen sätter högst på agendan – det handlar om sänkta skatter, minskad regelbörda och kompetensförsörjningen (-bristen) hos de små och medelstora företagen. Vi har självklart förståelse för att de reformförslag som tas fram behöver vägas mot konjunkturläge och utrymme i de offentliga finanserna. Att då satsa på sänkta arbetsgivaravgifter, särskilt för unga och långtidsarbetslösa är klok och långsiktigt hållbar politik.

Ljuset i tunneln vi såg efter pandemin visade sig vara tåget. Utmaningarna är inte över, nu måste kraften riktas mot att ta småföretagen genom lågkonjunkturen. Bara då kan vi vända utvecklingen snabbt och bli den drömfabrik för entreprenörer som Sverige har potential att vara.