Företagares vardag påverkas av globalisering, automatisering, teknisk utveckling, klimatförändringar och oförutsedda händelser som pandemin. Förändringstakten är hög. Det ställer stora krav på att företagen hela tiden anpassar sina erbjudanden och sin verksamhet för att vara fortsatt konkurrenskraftiga. För att lyckas med det blir lärande under hela arbetslivet allt viktigare. Det är en central del av företagens arbete med kompetensförsörjning.

Korta kurser viktig pusselbit

Nu har Myndigheten för yrkeshögskolan utvärderat regeringens satsning på korta kurser. Den visar på goda resultat. Nio av tio studerande var nöjda med utbildningen och 85 procent bedömde att upplägget gjorde det möjligt att kombinera studier med arbete. Sju av tio hade en anställning och 40 procent av dem studerade, åtminstone delvis, på betald arbetstid.Anna_Libietis_rund.jpg

− Det är mycket glädjande att yrkeshögskolan nu erbjuder korta kurser och att se det goda resultatet. Den sammantagna bedömningen är att det varit ett lyckat införande med stor nöjdhet, säger Anna Libietis, Företagarnas utbildningspolitiska expert som sitter med i Myndigheten för yrkeshögskolans arbetsmarknadsråd.

Många får avslag

Myndigheten för yrkeshögskolan har även redovisat resultatet av den senaste ansökan från anordnare om att bedriva kurser med start hösten 2022 samt under 2023. En större budget möjliggör en högre beviljandegrad jämfört med föregående period. Samtidigt får hela 72 procent av ansökningarna avslag. Företagarna efterlyser därför stärkta resurser så att yrkeshögskolan ska kunna möta de små företagens stora behov av yrkeskompetens.

− Ansökningarna från anordnarna baseras på ett reellt behov i arbetslivet. Därför är det uppseendeväckande att endast 28 procent av ansökningarna beviljas, säger Anna Libietis.

Pengarna räcker inte

Myndigheten själv signalerar tydligt att det är hög kvalitet på ansökningarna och att det finns potential att bevilja en betydligt större andel av ansökningarna.

− Budgetbegränsningarna är en viktig fråga för alla partier att ta tag i, om de menar allvar med att satsa på företagens kompetensförsörjning, säger Anna Libietis.

Över 99 procent av Sveriges företag utgörs av småföretag med upp till 49 anställda, men den absoluta majoriteten är betydligt mindre än så. Hela nio av tio företag har färre än tio anställda. Dessa företag har jämfört med andra sektorer var för sig små behov av kompetens och kompetensutveckling, men sammantaget är behoven hos dem mycket stora.

− Enligt Företagarnas kartläggning är behovet som allra störst bland företag med 5–19 anställda, säger Anna Libietis.

Fånga upp småföretagens behov

Dimensioneringen av utbildningen måste framgent säkerställa att småföretagens behov fångas upp. Företagarna anser därför att Myndigheten för yrkeshögskolan bör ges i uppdrag att utreda vilka metoder som ska tillämpas för att säkerställa att behovet hos småföretagen fångas upp i de prognoser som styr utbudet och dimensionering av kurser och program.

Intresset för småföretagens kompetensbehov är ofta svagt hos etablerade privata utbildningsgivare och endast en försvinnande liten andel - fem procent - av företagen uppgav i en tidigare undersökning att de använder sig av det offentliga utbildningssystemet för kompetensutveckling.

− Marknaden för kompetensutveckling av småföretagare är icke-fungerande. För att få till ett fungerande system för de många småföretagen behövs även tydliga incitament för utbildningsanordnare att anordna kurser och utbildningar efterfrågade av arbetsmarknaden där antalet elever är få eller geografiskt spridda, säger Anna Libietis.