Som ordspråket säger: En olycka kommer sällan ensam. Den snabba återhämtningen från pandemin har följts av växande utbudsproblem och störningar i företagens leveranskedjor, vilket har lett till en ökad brist på rå- och insatsvaror men även på arbetskraft. Rysslands krig i Ukraina driver upp råvarupriserna ytterligare med risk för nya störningar i företagens leveranskedjor och högre inflation.

Vad vet vi egentligen? Tidigare i veckan presenterade Företagarna, tillsammans med Swedbank och Sparbankerna, Kostnadsrapporten som redogör för hur svenska småföretag påverkas av de stigande kostnaderna och hur det påverkar deras verksamheter och lönsamheten. Vi får alltså här en inblick i den vardag som i dag är de svenska småföretagens.

Undersökningen visar att nästan åtta av tio företag uppger att kostnadsökningarna har haft en negativ inverkan på verksamheten under det senaste året. Störst påverkan har drivmedelskostnader haft, vilket drygt vart tredje företag uppgav, följt av materialkostnader, kostnader för el samt för leveranser.

Stigande kostnader för företag

De stigande kostnaderna har i sin tur inneburit att företagens lönsamhet varit pressad det senaste året. Delarna av systemet hänger ihop, även om effekterna ibland kan vara fördröjda. Problemen med lönsamhet gäller särskilt inom byggnadssektorn där det är en övervikt av företag som uppger att den har försämrats, men även inom tillverkningsindustrin och handeln har företagen haft det tufft. Endast i tjänsteföretagen har lönsamheten haft en positiv tillväxttakt, och det är också är den sektor som drabbats minst av stigande kostnader.

Även om småföretagen förutser en förbättring i lönsamheten för det kommande året är förväntningarna försiktiga. Tjänsteföretagen är mest optimistiska om den närmsta framtiden, men även i tillverkningsindustrin och handelssektorn tror man på en positiv lönsamhetsutveckling. Mest pessimistiska om den framtida lönsamheten är byggföretagen. Det finns också anledning att tro att företagen kontinuerligt får revidera sin prognos utifrån världsläget och den bedömning andra viktiga aktörer gör.

Företagen behöver kompensera

Det framgår tydligt att företagen behöver kompensera för de stigande kostnaderna. Höjda priser mot kund är den vanligaste åtgärden för att bibehålla verksamhetens lönsamhet, men detta innebär samtidigt en balansgång där en alltför stor prisökning kan innebära en helt tappad affär. Den bransch där flest justerar priset är tillverkningsindustrin där 40 procent av företagen höjer priset mot kund.

Vi har i Sverige vant oss vid låg inflation och stabila priser under lång tid. Nu är verkligheten en annan och vi ser att en rekordhög andel, hela 70 procent, av landets företag räknar med att höja sina försäljningspriser under det kommande året. Inflationen drivs upp av stigande el- och drivmedelspriser, men omfattar nu allt fler varugrupper och är högre än vad den varit på flera decennier. Rysslands krig i Ukraina har drivit på utvecklingen och ser i dagsläget ut att leda till än högre inflation.

Åtgärda det som vi kan råda över

Kostnadsrapporten visar att höga energipriser har slagit hårt mot företagen och att kostnaderna för el och drivmedel förväntas fortsätta öka. En bra utgångspunkt för att kunna ge rätt förutsättningar för företagens tillväxt är att åtgärda det som vi kan råda över. De svenska drivmedelspriserna är bland de högsta i världen och innebär att de svenska företagens konkurrenskraft försämras relativt konkurrenterna. Förutom våra nationella energiskatter på bensin och diesel har reduktionsplikten drivit upp de svenska drivmedelspriserna kraftigt. Även om regeringen föreslagit åtgärder i vårändringsbudgeten i form av lägre skatt kommer de svenska drivmedelspriserna vara fortsatt höga. Fler åtgärder för att möta de ökade drivmedelspriserna kommer därför behövas.

Utöver det behövs också en ökad förutsägbarhet om elpriset och mindre regionala skillnader, vilket kräver omfattande investeringar i svensk energiproduktion och en ökad kapacitetsöverföring av el från norra till södra Sverige. Helt enkelt en satsning på den långsiktigt hållbara infrastruktur som Sverige borde gjort får länge sedan.

Det närmaste året kommer många företag ha ett tufft kostnadsläge och det är en balansakt hur det ska hanteras för att både bibehålla lönsamheten och kunderna. Att Sveriges mindre företag har en stabil tillväxt är avgörande för hur Sveriges ekonomi som helhet kommer att utvecklas. För att Sverige ska klara den svåra tid vi nu har framför oss kommer varje nytt jobb att räknas.