Under det senaste året har det blivit alltmer tydligt att regeringen blivit frånsprungen inom arbetsmarknadspolitiken. Arbetslösheten ökade kraftigt, redan innan coronapandemin. I dag ligger den på hela 8,7 procent, enligt Arbetsförmedlingens siffror för mars. Trots regeringens mål om att Sverige skulle ha den lägsta arbetslösheten i EU år 2020, så sällar vi oss nu till medlemsländerna med högst arbetslöshet.

Snart står var tionde arbetsför svensk utan arbete men det finns varken tydliga besked eller politisk riktning i budgeten för 2021 i syfte att motarbeta den negativa utvecklingen. Tvärtom. Det som i stället är tydligt med regeringens linje är att det ska löna sig relativt mindre att arbeta jämfört med tidigare. I varje fall om vi ser till förändringarna i landets trygghetssystem som genomförts av regeringen sedan 2014, varav flera under det senaste året.

Förändringar som försvagat arbetslinjen 

Här är en lista  på förändringar som har försvagat arbetslinjen:

Höjd garantipension

Redan innan coronapandemin – när garantipensionen höjdes – signalerade regeringen att arbetslinjens princip väger allt lättare. Sedan den 1 januari 2020 är det i praktiken inte någon skillnad i pensionsinkomst mellan de som jobbat hela livet till låg lön och de som inte jobbat alls. Naturligtvis vill vi alla att våra äldre ska ha en rimlig inkomst under pensionen, dessvärre har regeringen valt en väg som undergräver hela pensionssystemet.

Höjd a-kassa

I april 2020 höjde regeringen ersättningen i a-kassan till 26 400 kronor i månaden (jämför med genomsnittlig pension på 17 600 kronor per månad 2018). I september samma år meddelade finansminister Magdalena Andersson att höjningen förlängs och kommer att gälla i två framöver.

Familjevecka

I november skickade regering ut sitt förslag om en ny förmån i socialförsäkringen. Föräldrar med barn mellan fyra och 16 år ska kunna få ersättning från staten när de är hemma med sina barn. Fullt utbyggd ska vardera föräldern få nästan tre arbetsdagar extra ledighet. Sverige har redan en av världens mest generösa föräldraförsäkringar och fem veckors lagstadgad semester. Men regeringen väljer alltjämt att införa ytterligare en förmån för de som redan kan utnyttja det generösa system som redan finns på plats.

Slopat karensavdrag

Under coronapandemin har regeringen också tagit bort självrisken i sjukförsäkringen genom det slopade karensavdraget. LO har länge drivit på för att slopa karensen. Regeringen gick dem till mötes och söker nu vägar för att göra slopandet permanent.

Avskaffad bortre gräns i sjukförsäkringen

I september 2015 fattade regeringen beslut om att avskaffa den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen. Den var tidigare två och ett halvt år. Det finns nu därför inte någon bortre gräns för tillfällig sjukdom. Regeringen och stödpartierna har även beslutat om att skjuta upp prövningen mot normalt förekommande arbeten efter 180 dagar med sjukpenning. Sammantaget innebär slopandet av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen och avskaffandet av karensen och läkarintyg, att regeringen försvårar arbetsgivarnas möjligheter att aktivt kunna följa upp ärenden vid sjukdom och inom ramen för rehabiliteringskedjan.

Värna tryggheten 

Under de senaste trettio åren har fyra av fem nya jobb skapats i små och medelstora företag. Företag och företagare är en central del i uppbyggnaden av landets trygghetssystem. Välfungerande trygghetssystem är även avgörande för att fler ska våra ta steget att starta företag. Därför är företagare också mycket måna om att värna förtroendet för dessa system.

Utöver välfungerande regelverk är signalerna i systemet viktiga. Okontrollerad sjukfrånvaro, mer föräldraledighet, högre ersättning från a-kassan och en höjd garanterad pension för de som inte har arbetat är inte vägen fram för att värna våra gemensamma system för trygghet. Trygghetssystemet ska finnas på plats för individerna som verkligen behöver dem, men är också en del av en större helhet som är beroende av att så många som möjligt arbetar för att finansiera det systemet.