I en ny granskningsrapport skriver Riksrevisionen att regeringens bedömning att rut-reformen är självfinansierad har svagt empiriskt stöd. Rapporten mynnar ut i två rekommendationer. Dels att se över beräkningarna av rut-avdragets långsiktiga självfinansieringsgrad och långsiktiga effekter på sysselsättningen, dels att beakta den potentiella arbetskraftsinvandringen vid utformningen av åtgärder som syftar till att öka sysselsättningen.

Svårt bedömma offentligfinansiella effekter

De ganska försiktiga slutsatserna från Riksrevisionen har blivit till betydligt mer braskande rubriker. SVT rapporterar att Rut-avdraget leder till arbetskraftsinvandring och kostar staten miljarder. TT skriver Riksrevisionen: Rut-avdraget betalar sig inte.

− Att rut-avdraget i media slås upp som kostsamt för statskassan efter Riksrevisionens rapport är underligt. Rapportförfattarna själva anger att de offentligfinansiella effekterna är svåra att bedöma, och modellerna för hur man ska kvantifiera i kronor och ören till exempel att svartarbetet minskat och ökad entreprenöriell aktivitet i en sektor är inte entydiga, säger Företagarnas skattepolitiska expert Patrick Krassén.

Högre sysselsättningsgrad i rut-branscher

Företagarna har upprepade gånger påpekat att rut-avdraget har varit en katalysator för företagsamhet i en sektor tidigare präglad av svartarbete. Betydelsen av avdraget för nya jobb och möjlighet till egenförsörjning för fler är uppenbar. Som Riksrevisionen framhåller i sin granskning har avdraget också lett till högre inkomster och sysselsättningsgrad för utlandsfödda som jobbar i rut-branscher än genomsnittet för gruppen. Även inrikes födda som arbetar i rut-branscher har högre sysselsättningsgrad än jämförelsegruppen i studien. ”De som börjar arbeta i rutbranschen betalar mer i skatt och får mindre i bidrag än om de inte börjar arbeta i rutbranschen”, skriver Riksrevisionen.

− Vi kan se att rut-avdraget ökar i popularitet över tid. Under det dryga decennium som rut-avdraget funnits har användandet nästan tjugofaldigats. Förra året använde över en miljon svenskar rut-avdraget, vilket är en ökning med 5,6 procent från året innan, enligt en sammanställning gjord av Länsförsäkringar, säger Patrick Krassén.

Rut-avdraget minskar skattekilarna

Riksrevisionens rapport visar också att rut-avdraget frigjort tid för barnfamiljer. Även om det inte är ett klarlagt orsakssamband pekar granskningen på att sammanboende par som köpt rut-tjänster i genomsnitt ökade sin sammanlagda arbetsinkomst med 2,5 procentenheter mer än de hushåll som inte hade köpt några rut-tjänster. Man får mer tid för arbete, vilket är en positiv bieffekt av avdraget – skattekilarna minskar.

− Man bör, när man tittar på rut-avdraget, också ställa sig denna fråga: skulle nyttan för företagen, de anställda och samhället öka om rut-avdraget avskaffades? frågar Patrick Krassén.