Svenska företag av alla storlekar konkurrerar idag på en internationell marknad. Teknik, kapital och inte minst talang har helt andra möjligheter än tidigare att lokalisera sig där de bästa globala förutsättningarna finns. För att svenska företag ska fortsätta att vara konkurrenskraftiga krävs att regelverken de har att följa också kan stå sig i internationell jämförelse.

Under det gångna decenniet har tillgången till kompetent arbetskraft utgjort företagens största tillväxthinder. Delar av men inte all denna kompetensbrist kan avhjälpas genom utbildningsinsatser av den inhemska arbetskraften. För svenska företag och svenskt välstånd är därför möjligheten att rekrytera nyckelkompetens från tredje land helt nödvändig.

Krångel och oförutsägbarhet

Ogenomträngliga och oförutsägbara regler för arbetstillstånd har under lång tid försvårat för utomeuropeiska medborgare att få arbetstillstånd. Tillämpningarna av reglerna för arbetstillstånd har även medfört att personer som redan arbetar i Sverige och som sökt förnyat arbetstillstånd utvisas på grund av mindre eller oavsiktliga avvikelser i villkoren. Utöver den osäkra situationen för den som söker arbetstillstånd är regelverket särskilt administrativt betungande för mindre företag, där enskilda medarbetares kompetens är desto viktigare. Företagens kompetensförsörjning försvåras, tillväxttakt och internationell handel hålls tillbaka och på sikt försvagas den svenska konkurrenskraften. Men genom att sammanblanda asylinvandring och arbetskraftsinvandring vinner partiernas företrädare politiska poänger. I farten riskerar svenska företag att tappa i konkurrenskraft.

Fuskjakt får inte tappa proportioner

Socialdemokraterna vill återinföra arbetsmarknadsprövningen – att staten ska avgöra vilka yrken det rådet brist inom. Systemet slopades eftersom staten är osedvanligt illa lämpad att avgöra vilket arbetskraftsbehov företagen har. Dagens system bygger på att företagen själva gör en bedömning av vilken kompetens de behöver. Detta system är i grunden bra även om det alltid måste säkras att systemet inte missbrukas. Att gå tillbaka till ett system där staten och myndigheternas tjänstemän ska bedöma vilka yrken som behövs i Sverige, vore fel väg att gå.

Att rekrytera en tredjelandsmedborgare till Sverige är ett stort steg och inget som görs lättvindigt av företagaren. Som arbetsgivare har företagaren ett stort ansvar för de som rest till Sverige. Skäliga löner är en självklarhet för Företagarna och att stävja missbruk är naturligtvis viktigt för hela migrationssystemets legitimitet. Jakten på det fåtal individer som missbrukat systemet får däremot inte innebära att tillgången till kompetent arbetskraft försvåras för alla företag.  Jakten på fusk får heller inte bli en jakt på oavsiktliga fel på det sätt som vi sett i de många kompetensutvisningar som skett genom åren.

Försörjningskrav rätt väg att gå

Därför välkomnar Företagarna Moderaternas migrationspolitiska talesperson Maria Malmer Stenergard förslag. I stället för att staten ska begränsa företagares möjlighet att hitta rätt kompetens föreslår Moderaterna att höja försörjningskraven och att skärpa straffen för de som missbrukar systemet.   

Regeringen och stödpartierna har tillsatt utredningen om åtgärder för att attrahera internationell kompetens och motverka utnyttjande av arbetskraftsinvandrare där Företagarna finns representerade i expertgruppen. Utredningens uppdrag att attrahera internationell kompetens riskerar att få stå tillbaka för hårda kontroller och misstänkliggörande av både företag och arbetskraftsinvandrare. Utredningen presenterar ett delbetänkande i februari 2021 och sitt slutbetänkande i november 2021.

Av Sveriges en miljon företag har över 99 procent färre än 50 anställda. I Sverige har dessa små och medelstora företag svarat för 4 av 5 nya jobb sedan 1990. Totalt arbetar två miljoner svenskar i dessa företag. En lagstiftning som möjliggöra kompetensförsörjning genom internationell kompetens måste vara anpassad för dessa företag.