Sedan 1 juli är uthyrning av personal i vårdsektorn belagt med moms, från att dessförinnan ha varit momsfritt. Förändringen, som föranleddes av en dom i Högsta Förvaltningsdomstolen och ändrade tolkningar av reglerna hos Skatteverket, har lett till ökade kostnader för många vårdföretagare, särskilt mindre. Företagarna kritiserade tidigt förändringen och har återkommande uppmanat de politiska företrädarna att initiera en återgång till momsfrihet för vårdtjänster, även uthyrning.

Ekonomisk kompensation och utredning

Under september har vissa förändringar skett i positiv riktning, säger Företagarnas skattepolitiska expert Patrick Krassén.

− I budgetpropositionen för 2020 meddelade regeringen dels att 210 miljoner kronor per år avsätts till regionerna för att kompensera privata vårdaktörer för de ökade kostnaderna, dels att man avser att ”skyndsamt tillsätta en utredning för att se över om det finns EU-rättsliga förutsättningar för att i stället införa en alternativ ordning, som innebär att dagens effekter neutraliseras för berörda aktörer. Om sådana förutsättningar föreligger, så ska förslag lämnas”, som det uttrycks i finansplanen. Detta är som ett resultat av förhandlingar med Centerpartiet och Liberalerna, säger Patrick Krassén.

Branschorganisationen Vårdföretagarna har, med hjälp av revisionsbyrån Deloitte, tagit fram ett förslag på lagändring som skulle förtydliga att all vård som ges av legitimerad vårdpersonal ska vara momsfri, oavsett om den legitimerade yrkesutövaren driver eget företag eller är anställd. Det bedöms kunna undanröja de problem som vårdmomsen skapar i sjukvården.

Förändring i EU-rättens praxis

I mitten av september avkunnade EU-domstolen dom i målet C-700/17, Peters. Målet handlade om huruvida sjukvårdstjänster tillhandahållna av en specialistläkare till ett laboratorieföretag i Tyskland kunde omfattas av momsundantaget för sjukvård. I mervärdesskattedirektivet (2006/112) finns två olika undantag från momsplikt, artiklarna 132.1 b) respektive 132.1 c). Det domstolen konstaterar i målet är att sjukvårdstjänster som faller utanför undantaget i artikel 132.1 b), fortfarande kan omfattas av undantaget i artikel 132.1 c) - platsen där tjänsten tillhandahålls är av större betydelse än tjänstens art.

− Svenska jurister som har granskat målet har bedömt att EU-domstolen bekräftar att momsfriheten kan gälla i flera led – i målet tillhandahöll specialistläkaren tjänsten till ett laboratorieföretag, som i sin tur tillhandahöll tjänsten till andra aktörer, som slutligen tillhandahöll tjänster till patienter – vilket inte Skatteverkets restriktiva tolkning av EU-rätten medger, säger Patrick Krassén.

Vad händer nu?

Företagarna kommer självklart fortsätta bevaka frågan.

−Närmaste nästa steg är för privata vårdaktörer och deras organisationer att dels bevaka att de medel som anslagits till regionerna för kompensation faktiskt når till de vårdaktörer som fått ökade momskostnader (och att medlen räcker för att täcka de faktiska kostnaderna), dels att ligga på regeringen för att den aviserade ”skyndsamma utredningen” faktiskt kommer igång och har relevant underlag, säger Patrick Krassén.