Regeringen har steg för steg skärpt kraven för företag som vill rekrytera personer från tredjeland med hjälp av arbetskraftsinvandring. Den vill därigenom få fler människor som redan befinner sig i Sverige att komma i arbete, samtidigt som politikomläggningen är tänkt att främja högkvalificerad arbetskraftsinvandring.  

Det kommande kravet på en lön motsvarande 90 procent av medianlönen för arbetskraftinvandring har dock skapat rekryteringsproblem för företag i flera branscher. Därför har Migrationsverket nu fått i uppdrag att tillsammans med Arbetsförmedlingen ta fram förslag på vilka yrken som kan undantas från det föreslagna lönekravet vid arbetskraftsinvandring. Uppdraget ska säkerställa att undantagen träffar bristyrken där det finns långsiktiga rekryteringsbehov och redovisas senast 20 mars. 

Debatten om arbetskraftsinvandring tar fart

Lönekravet skapar problem  

Företagarna är i grunden kritiska till regeringens förslag om att höja lönekravet till 90 procent av medianlönen. Många branscher med behov av utländsk kompetens har en lönenivå eller kollektivavtal som inte når upp till den och riskerar därför förlora viktig arbetskraft.  

– Det är viktigt att Migrationsverket och Arbetsförmedlingen nu beaktar behoven hos små och medelstora företag och inte bara utgår från deras egna verktyg när de tar fram undantag. Annars finns en risk att de har en missvisande bild som inte avspeglar de verkliga behoven, säger Företagarnas samhällspolitiska chef Pernilla Norlin. 

Fel utgångspunkter  

Rätt kompetens är avgörande för Sveriges konkurrenskraft och bidrar till att skapa fler arbetstillfällen. Det leder till tillväxt och ökade skatteintäkter vilket gynnar hela landet. Företagarna menar därför att regeringen resonerar fel genom att enbart koppla högkvalificerad kompetens till lön, samt att det är fel att argumentera att långtidsarbetslösa ska ersätta kvalificerad kompetens från tredje land.   

Däremot är det bra att handläggning av arbetskraftsinvandring ska flyttas från Migrationsverket då frågan inte handlar om migration. 

– Det handlar om kompetens och arbetskraft och bör hanteras av en myndighet som fokuserar på näringslivsfrågor. Sveriges företag har inte råd att gå miste om nyckelkompetens, allra minst som symbol för en stramare migrationspolitik, säger Pernilla Norlin.