Efter veckor av utportionering av nyheter ur årets höstbudget presenterade finansminister Elisabeth Svantesson på fredagen hela budgetpropositionen – de ekonomiska förslagen inför 2026.

Bedömarna har varit påtagligt samstämmiga om de stora förslagen: Det är ett rymligt tilltaget reformutrymme som använts för att ge både ”satsningar” på utgiftssidan och skattesänkningar på intäktssidan till en stor bredd grupper, och inriktningen är att stimulera konsumtion (genom att ”vanliga människor får mer i plånboken”) snarare än mer långsiktigt inriktade tillväxtreformer. 

Företagarnas skattepolitiska expert Patrick Krassén menar att det är förståeligt – till och med väntat – i budgetpropositionen för ett valår. Men hur fördelas då skattenyheterna? Här går han igenom dem.

Budgeten saknar strukturreformer

Sänkt skatt på arbete och pensioner

Den största pucken är sänkt skatt på arbetsinkomster, pensioner och sjuk- och aktivitetsersättning, på nästan 22 miljarder kronor. 

– Sänkt skatt på jobb var förväntat i budgeten – och välkommet. Man kan notera att Moderaterna har glidit över från ”det ska löna sig att arbeta” till ”det ska löna sig att arbeta – och ha arbetat” i sina formuleringar, för att undvika att bli anklagade för ”pensionärsskatt”. Nu matchar man jobbskatteavdraget med sänkning även för sjuk- och aktivitetsersättning, som av kritiker kallats för ”funkisskatt”, säger Patrick Krassén.

Arbetsgivaravgifterna för unga

Även andra inkomstskatter sänks, så som SINK-skatten för utomlands bosatta (stegvis upp från 340 miljoner kronor till det dubbla). Gränsen för reseavdrag föreslås höjas till 15 000 kronor, vilket ökar skatten, medan den tillfälliga skattefriheten för laddel på arbetsplatsen ska permanentas.  

En annan större förändring inom skatten på jobb är att arbetsgivaravgifterna för 19–23-åringar sätts ned med sex miljarder, mellan 1 april 2026 och 30 september 2027.  

– Företagarna välkomnar alla sänkningar av arbetsgivaravgiften. När ungdomsarbetslösheten ligger på över 20 procent är det ytterligare skäl att sänka kostnaderna att anställa unga. Vi noterar dock att regeringen avskaffade samma sänkning tidigare under mandatperioden, och även den för 15–18-åringar – så regeringen har höjt arbetsgivaravgifterna med tolv miljarder häromåret, för att nu sänka dem med sex miljarder, säger Patrick Krassén. 

Ändringar i moms och kapitalbeskattning

Några förändringar föreslås inom kapitalbeskattningen, varav viktigast är de nya 3:12-reglerna, men även en ny skattereduktion för gåvor från juridiska personer och visa ändringar inom beskattningen av skog. 

Inom konsumtionsskatterna är den största posten den halverade matmomsen, som föreslås gälla 1 april 2026 till utgången av 2027. Under perioden beräknas det innebära 37 miljarder i sänkt skatt. 

– Sänkt matmoms kan förvisso bidra till lägre matpriser för hushåll, men ur skattepolitiskt perspektiv är det en underlig prioritering. Det är ett konstaterat ineffektivt fördelningspolitiskt verktyg och gör momssystemet mer krångligt. Vi hade hellre velat se att reformutrymmet ägnades åt mer tillväxtfrämjande prioriteringar, som sänkt bolagsskatt, säger Patrick Krassén. 

Sänkt matmoms – dyrt och fel

Sänkt elskatt

Något som dock är välkommet är att elskatten sänks, med knappt tio öre. Givet de senaste årens indexhöjningar av elskatten tar denna sänkning nivån tillbaka bara till 2022 års nivå. 

Äntligen sänkt elskatt

Därutöver sänks också moms på danstillställningar, och fordonsskatten på släpvagnar och husvagnar slopas. 

Utöver dessa direkta skatteförändringar innehåller budgeten även andra förslag som påverkar statens inkomster och utgifter, till exempel förändrade anslag till kommuner och regioner för att kompensera för vissa skatteförändringars effekter på det kommunala skatteunderlaget. 

– Några saker vi saknas i budgetpropositionen är sänkta marginalskatter genom en större höjning av brytpunkten för statlig inkomstskatt, utökning av de nedsatta arbetsgivaravgifterna för de minsta företagen, och sänkt bolagsskatt. Regeringen levererar en del som är välkommet, men flera av prioriteringarna går att ifrågasätta, konstaterar Patrick Krassén.