Matkravet i alkohollagen kommer att snabbutredas efter sommaren. Det beskedet gav socialminister Jakob Forssmed (KD) på onsdagen, vilket TV4 var först med att rapportera om.

Glädjande besked

Syftet med utredningen är att slopa matkravet, som innebär att serveringsställen måste tillhandahålla lagad mat tillredd i eget restaurangkök för att stadigvarande få servera alkohol. Den ska även lämna förslag på hur restauranger som bara har servering utomhus ska kunna få servera alkohol. I dag krävs även inomhusplatser.

– Äntligen! Matkravet är en förlegad, onödig och rättsosäker regel som bara förstör för krögare. Vi på Företagarna har länge kämpat för ett slopat matkrav. Det här ska firas, säger Företagarnas vd Magnus Demervall.

Regler för uteserveringar sätter Göteborgs krögare i kläm

En rättsosäker kvarleva

Företagarna har under det senaste året arbetat hårt för att det förlegade matkravet ska slopas. Budskapet upprepades så sent som på onsdagen i en debattartikel i Aftonbladet, tillsammans med besöksnäringens branschorganisation  Visita: En rättsosäker kvarleva – ta bort märkliga regeln.

– Matkravet ligger som en våt filt över möjligheten att utveckla nya, fräscha krogkoncept och medför både krångel, matsvinn och onödiga kostnader för företag inom restaurangbranschen, säger Erik Östman, Företagarnas expert inom regelförenkling.

Många svar finns redan

Den utredning som ska tillsättas efter sommaren behöver inte börja från noll. Matkravets avskaffande är en fråga som Företagarna har lyft in i Förenklingsrådets arbete. Under hösten kommer rådet att presentera ett färdigt förslag som tar upp flera av de aspekter som en utredning behöver ge svar på.  

– Det är viktigt att den utredning som ska tillsättas lutar sig mot det arbete som Förenklingsrådet gjort, så att inte slopandet fördröjs av att samma saker ska utredas en gång till, säger Erik Östman, som även är en av ledamöterna i Förenklingsrådet. 

Stora skillnader mellan kommuner

Företagarnas rapport Matkravet visade i fjol att krögare möter helt olika krav beroende på var i landet verksamheten bedrivs, eftersom kommunerna tolkar lagen på olika sätt. Det lägsta kravet är tre maträtter, utan krav på efterrätt. Men ett flertal kommuner kräver både för-, huvud- och efterrätter på menyn, ofta fördelade enligt någon formel där 3-5-3 verkar vara en av de vanligare. I den högsta skalan handlar det om kommunala krav på över 12 maträtter.