Det mullrar av missnöje bland krögare i Göteborg på grund av stadsmiljö- och stadsbyggnadsnämndens reviderade riktlinje för uteserveringar. Enligt den ska det framgent inte vara möjligt att ha inglasade uteserveringar med väggar och tak i staden.

Riktlinjen antogs i februari efter en flera år lång process, men börjar gälla först den 1 april 2026, den första dagen under årets tillståndsmässiga sommarsäsong. Tanken är att krögare och restauranger ska hinna anpassa verksamheten under en övergångsperiod.

Anpassning blir rivning

För flera restauranger betyder anpassningen som kommunen kräver att uteserveringar som funnits i många år måste rivas, vilket både kostar pengar och medför stora intäktsbortfall eftersom restaurangerna kommer att kunna ta emot färre gäster. Färre platser betyder även minskat behov av personal. En del krögare säger redan nu att de kommer att behöva säga upp anställda. För göteborgarna och stadens besökare kommer den nya riktlinjen också innebära att populära mötesplatser i stadsrummet försvinner.

Företagarna är kritiska till den nya riktlinjen för uteserveringar.

− Det är en helt orimlig prioritering att ge sig på stadens krögare på det här sättet. Uppskattade uteserveringar som funnits i många år behöver plockas bort bara för att styret inte vill ha dem där, säger Cathrine Dellborg, ordförande i Företagarna Göteborg.

Matkravet – en mossig regel som tynger krögarna

Hjälpa och underlätta för krögarna?

Från kommunens sida har utgångspunkten för riktlinjen för uteserveringar varit att hjälpa och underlätta för krögarna. I en kommentar till Göteborgs-Posten säger Kristin Häljestig, enhetschef vid stadsbyggnadsförvaltningen, att staden är otroligt glad för sina uteserveringar. Så hur kommer det då sig att resultatet blivit allt annat än enkelt och hjälpsamt?

De styrande politikerna och tjänstemännen i staden pekar på Plan- och bygglagens bestämmelser och en skärpt praxis av lagens tillämpning. De inglasade uteserveringarna som behöver rivas bedöms utgöra bygglovspliktiga tillbyggnader som inte får stå på allmän plats, eftersom de då bryter mot detaljplanen.

Finns politiska viljan?

Erik Östman är Företagarnas expert på regelförenkling och lokalt företagsklimat. Han är inte förvånad över att Plan- och bygglagen ställer till problem för uteserveringar, men menar att det ofta går att hitta pragmatiska lösningar om den politiska viljan finns.

− Jag tycker det blir svårt för kommunen att hålla linjen om att inglasade uteserveringar med väggar och tak måste rivas för att de bryter mot detaljplanen och att alla företag ska behandlas lika, samtidigt som det pågår en process om att tillåta sådana byggnader på Avenyn, säger han. 

Det han syftar på är att Göteborg planerar en omfattande upprustning av både Götaplatsen och Kungsportsavenyn. Ett vinnande förslag utsågs redan i oktober 2022, men byggstarten har dragit ut på tiden, bland annat på grund av frågan om det går att ändra i detaljplanen för att kunna ha permanenta uteserveringar av det slag som annars inte tillåts enligt de nya riktlinjerna. Rent konkret skulle det kunna vara möjligt om marken ses som kommunal kvartersmark i stället för allmän plats.

− Om kommunen säger att en uteservering är en tillbyggnad och man inte får ha tillbyggnader på allmän plats för att det bryter mot detaljplanen, då borde man i rimlighetens namn även se över detaljplanen för de restauranger som haft tillåtelse att ha inglasade uteserveringar under många år − i vissa fall decennier.

Det är dags att ta bort byråkrati från menyn

Motarbeta inte krögarna

Göteborgs kommun menar att den som myndighet behöver behandla alla företag lika och rättvist och följa reglerna konsekvent, vilket gör att det inte går att göra undantag för restauranger som drabbas. Samtidigt tycks det alltså finnas en öppning för att se över bestämmelserna för Avenyn.

− För att skapa en attraktiv stad måste vi ha ett levande näringsliv, då kan inte kommunen motarbeta krögare på det här sättet, säger Cathrine Dellborg.