Alla som öppnat ostron vet att det kan vara knivigt att bända upp skalet för att komma åt den kulinariska mollusken. Det runda och platta ostronet är enligt många enklare att öppna än det avlånga och skrovliga. Men det är inte bara med kniven i hand som den sistnämnda arten orsakar skärskador.

På sommaren brukar vårdcentralerna på Västkusten få ta emot en hel del patienter som skurit sig på ostron när de badat. Sår som inte sällan behöver sys. Det gängse rådet är att använda badskor, för de avlånga, skrovliga och vassa ostronen breder ut sig längs kusten och trivs även på sandig botten.

Familjeföretaget kämpar mot strömmen: Älvdalslax visar vägen för hållbar fiskodling

Vass delikatess under ytan

P4 Väst intervjuade nyligen familjen Holmgren som skar upp både händer och fötter vid en badplats i Uddevalla. I ett uppföljande reportage förklarar en representant för kommunen att det inte är aktuellt att rensa bort ostronen från badplatsen, eftersom det vore ett för stort projekt. Som sagt, ostronen trivs och breder ut sig.

Det handlar om den invasiva arten Crassostrea (Magallana) gigas, som etablerade sig i Sverige 2006–2007. Det ostronet kallas också för Stillahavsostron och japanskt jätteostron. Just den art som brukar ligga på isbäddarna i mataffärernas delikatessdiskar. Att detta ostron nu är väletablerad på Västkusten skulle kunna gynna både företag som skördar dem och turismen, men fiskelagen medger inte det.

Kan ostron bli en svensk industri?

Ostron som ostron ur lagens synvinkel

Enligt lagen är fiske efter ostron förbehållet innehavaren av den enskilda fiskerätten inom 200 meter från fastlandet eller från en ö av minst 100 meters längd. När lagen skrevs 1993 fanns endast det inhemska, platta europeiska ostronet (Ostrea edulis) i svenska vatten. Lagen skrevs för att skydda bestånden av den arten, men eftersom det bara står ostron i lagtexten träffar bestämmelsen såväl bestånden av den inhemska som invasiva arten. Men kanske kan det komma att bli ändring på det.

I början av sommaren presenterade regeringen den första propositionen för havsmiljöarbetet på femton år. Den går på djupet med en rad frågor, från övergödning till ökning av fiskbestånden. Den tar även upp ostronfrågan.

Skrivningarna är försiktiga. Enligt regeringens mening ”kan nuvarande utformning av fiskelagen när det gäller rätten att fiska ostron utgöra ett hinder för att begränsa utbredningen av invasiva arter av ostron och för att nyttja dessa som en livsmedelsresurs”.

Lax i långbänk – föråldrade regler stoppar miljövänlig laxodling 

Nya ostronarten en resurs?

I ena vågskålen ligger bättre förutsättningar att begränsa utbredningen av invasiva ostron, nyttjande av dessa som livsmedel och potentialen i turismnäringen. I den andra vågskålen ligger fiskerättsinnehavarnas intressen avseende ostron och att säkerställa att tillsynen kan upprätthållas. Regeringen vill göra en djupare analys av frågan innan det kan bli aktuellt att ändra i fiskelagen.

Om lagen ändrades skulle det kunna bli möjligt att göra som i Danmark, där ostronsafari lockar turister som kan gå och plocka den invasiva delikatessen fritt i havet. En känsligare fråga är om det skulle bli möjligt att odla även svenska Crassostrea (Magallana) gigas. I dag importeras merparten av de skrovliga ostronen som säljs i mataffärerna, samtidigt som de finns i tonvis utmed Västkusten och mest ger rubriker när badare skär sig på dem.