Sverige har under flera års tid haft chansen att bli världsledande i hållbar odling av lax i bassänger, men trots att det finns drivna entreprenörer i västsvenska Sotenäs med teknik, mark, finansiär, politisk uppslutning och detaljplan händer inte något. Företaget Smögenlax väntar fortfarande på att få de nödvändiga miljötillstånden.

− Sverige har chansen att bli världsledande, först och bäst på det här. Men vi tappar tid, säger Smögenlax verksamhetschef Claes Lundberg i en TT-intervju.

Mindre utsläpp missgynnas

TT-artikeln redogör för att Smögenlax fick avslag från Mark-och miljödomstolen för markbaserad odling som skulle släppa ut två ton kväve per 1 000 ton producerad lax. Det ska sättas i relation till de tekniker för landbaserad odling av lax som finns i dag och släpper ut 30-35 ton kväve per 1 000 ton. Det vanligaste sättet att odla lax är i öppna kassar i havet. Då handlar det om utsläpp på ungefär 75 ton kväve för samma odlingsmängd.  

Företagarna uppmärksammade redan i maj i fjol Smögenlax situation  i artikeln Regelbörda och byråkrati sätter stopp för världens mest miljövänliga laxodling. Som vi då konstaterade är Mark- och miljödomstolen, Länsstyrelsen och Havs- och vattenmyndigheten egentligen mycket positiva till tekniken och odlingen "erbjuder en viktig möjlighet för utveckling av en mer miljövänlig odlingsteknik", vilket framkommer i domen. Haken är att det jämförelsevis lilla utsläppet i havet anses kunna påverka satta miljömålen negativt.

− Entreprenörer driver på för en hållbarare miljö men bromsas fortsatt av vår egen miljölagstiftning. Det är inget annat än pinsamt, säger Mikael Erlandson, Företagarnas regionchef i Västra Götaland.

Lagstiftningen hänger inte med

I vår artikel i fjol pekade professor Kristina Sundell, verksamhetsledare för Nationellt centrum för marin vattenbruksforskning vid Göteborg Universitet att vi exporterar miljöproblem genom att importera den odlade fisk vi äter i stället för att producera den själva. Hon är nu intervjuad i TT-artikeln och förklarar att miljölagstiftningen inte hängt med de framsteg i hållbar laxodling som gjorts.  

− Utvecklingen har gått framåt väldigt snabbt, och eftersom det inte finns med i lagarna är det svårt för myndigheterna att väga in att de nya systemen påverkar omgivningen mycket, mycket mindre, säger hon till TT.

Smögenlax hoppas nu att de ska få miljötillstånden i höst eftersom ärendet är överklagat och ligger i Mark- och miljööverdomstolen. I så fall skulle den storskaliga produktionen kunna vara igång om några år. Under tiden fortsätter Sverige att importera norsk lax odlad i kasse, en odlingsform med stor negativ miljöpåverkan.

Smögenlax bidrar till en hållbar livsmedelsproduktion i enlighet med riktlinjer och mål

Idag ska livsmedelsproduktion var socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar och just det bidrar Smögenlax med:

  • Restprodukterna tas tillvara och förädlas till fossilfri energi och KRAV-märkt gödning i en biogasanläggning.
  • Projektet bidrar till hållbar landsbygdsutveckling, som kommer att kunna innebära runt 100 nya arbetstillfällen i Sotenäs.
  • Färre transporter till fiskindustrierna då Smögenlax bara ligger ett stenkast bort. Idag importeras fisken med lastbil från t ex Norge.
  • Smögenlax är en del av den cirkulära ekonomi som byggs upp kring den marina industrin i Sotenäs och där man tar till vara på rest- och avfallsprodukter.

Lösningar och annan tolkning av lagar i våra nordiska grannländer

Claes Lundberg på Smögenlax berättar att Danmark har tagit beslut om att främja ett hållbart vattenbruk och landbaserade odlingar. Därför har en anpassning av utsläpp gjorts som är kopplade till utvecklingen av dessa. En kvot för utsläpp av framförallt kväve har reserverats till nya anläggningar. Ett liknande beslut skulle behövas i Sverige för att främja utvecklingen på området.

Vidare har en laxodling i Norge, bara nio mil från Smögenlax, fått tillstånd med mycket rymliga utsläppskrav, exempelvis ca tio gånger högre utsläpp av kväve per producerat kilo lax än Smögenlax sökta anläggning.