Låt plastpåseskatten vara en parentes
Tidigare i veckan rapporterade Sveriges Radios Ekot att regeringen och samarbetspartiet Sverigedemokraterna är överens om att slopa punktskatten på plastpåsar. Detaljerna väntades bli presenterade i samband med vårändringsbudgeten som läggs på riksdagens bord den 17 april.
Sedan dess har klimatminister Romina Pourmokhtari (L) sagt att rapporternigen bygger på ett missförstånd och att Tidö-partierna hittills är överens om att remittera frågan om plastpåseskatten och att det beslutet kommer att tas först under höstens budgetarbete.
− Företagarna välkomnar en öppning för att avskaffa platspåseskatten. Vi var kritiska till att den infördes, eftersom miljö- och klimatargumenten var dåligt underbyggda och skatten snarare hade fiskalt syfte, alltså bara en skattepålaga, säger Företagarnas skattepolitiska expert Patrick Krassén.
Ineffektivt verktyg
I rapporten Guld och gröna skatter konstaterar Företagarna att skatter kan fungera som ett verktyg för att prissätta miljöskadlig verksamhet. För att det ska fungera måste dock syftet med en grön skatt vara tydligt definierat. Det krävs även att skattens utformning uppnår de avsedda effekterna.
− Plastpåseskatten är inte en effektivt utformad grön skatt. Den bygger på otillräckligt underlag om svenska plastpåsars faktiska miljöpåverkan och träffade även miljövänligt framtagna plastpåsar, säger Patrick Krassén.
Fel, fel, fel
Upprinnelsen till plastpåseskatten är EU:s beslut om att medlemsländerna måste begränsa förbrukningen av plastpåsar genom det så kallade förpackningsdirektivet. Det har dock visat sig att svenskarna inte förbrukar plastpåsar i den utsträckning som den dåvarande regeringen hade i sitt beslutsunderlag när den införde skatten.
När skattepolitiken får påssjuka
Ett problem som skatten på plastpåsar har syftat till att lösa är nedskräpning i naturen. I beslutsunderlaget till skatten redovisades dock ingen statistik för att underbygga påståenden om att plastpåsar leder till stor nedskräpning, däremot hänvisas till studier som visar att andra sorters skräp är vanligare.
Svaga miljöargument för skatt på plastpåsar
Genom att göra plastpåsar dyrare ska konsumtionen styras över till mer miljövänliga påsar, men en sammanställning från Naturvårdsverket, TV4, Expressen, Råd & Rön och Ekocentrum 2019 visade att en vanlig plastpåse har lägst miljöpåverkan av olika påsar om den även används som soppåse och sedan bränns upp. En tygpåse av bomull behöver användas 7 100 gånger för att komma ner i plastpåsens nivå av klimatpåverkan.
− Styrmedel som sätts in för minskad miljöpåverkan behöver vara träffsäkra. Politiken ska inte vara så dyr som möjligt, den ska vara så effektiv som möjligt, säger Patrick Krassén.