Dåliga arbetsmiljöförslag
För att mindre företag ska bli bättre på sitt arbetsmiljöarbete i enlighet med lagstiftningen behövs både stöd och ett regelverk som är enkelt att följa. Den aktuella utredningen Steg framåt, med arbetsmiljön i fokus är däremot precis omvänt mot vad mindre företag behöver.
Utredningen behandlar tre frågor. Utökat rådighetsansvar, utökade sanktionsavgifter och förslag om att stärka användningen av företagshälsovård i verksamheter. Företagarna är kritiska till samtliga förslag och anser att arbetsmiljölagen skulle behöva en översyn i sin helhet.
Läs remissyttrandet över Steg framåt, med arbetsmiljön i fokus (SOU 2022:45)
Oöverskådligt, men ökad regelbörda
Rådighetsansvar innebär att en arbetsgivare kan ha ansvar för arbetsmiljön för de som inte är anställda på arbetsplatsen. Utredningen föreslår att det ansvaret utökas till att i vissa situationer även gälla så kallat plattformsarbete, andra digitala lösningar, egna företagare och så vidare. Med andra ord skulle arbetsmiljöansvaret komma att omfatta personer som arbetsgivaren inte styr över och inte kan kontrollera på samma sätt som en anställd som finns på arbetsplatsen.
− Med utökat rådighetsansvar blir det svårt för arbetsgivare att avgöra när de ska ta ansvar och hur. Dessutom skulle det innebära ökad regelbörda för mindre företag som varken har resurser eller möjlighet att ta ansvar för andra än de anställda, säger Företagarnas arbetsrättsexpert Lise-Lotte Argulander.
På EU-nivå pågår initiativ gällande frågan om vem som har ansvar vid arbete med digitala plattformar och om det ska upprättas ett regelverk kring detta eller inte. Företagarna menar att det mest naturliga hade varit att utredningen inväntat resultaten av det arbetet innan förslag på området presenterades.
Sanktionssystem med problem
Utredningen föreslår att Arbetsmiljöverkets bemyndigande att föreskriva om sanktionsavgift ska utökas till överträdelser av sådana föreskrifter som innehåller krav på systematiskt arbetsmiljöarbete samt organisatorisk och social arbetsmiljö. Det är inte bra eftersom sanktionssystemet just nu utvärderas vid Linköpings universitet och av Myndigheten för arbetsmiljökunskap. Båda visar på att systemet inte är det bästa.
− Vi liksom andra har påtalat att sanktionsavgiftssystemet i nuvarande utformning i mångt och mycket inte har lett till det som avsågs. Det har blivit en straffavgift för arbetsgivaren utan att något har hänt eller att det skulle finnas en så pass stor risk att sanktionen är nödvändig, säger Lise-Lotte Argulander.
I dag kan sanktionsavgift utdömas för att en dokumentation saknas eller att en besiktning av en maskin inte genomförts inom den tidsintervall som bestämts. I stället för att arbetsgivaren får ett föreläggande förenat med vite om dokumentationen inte kommer på plats eller besiktningen görs inom en viss tid får de en sanktionsavgift som många gånger är mycket hög. Om det till exempel saknas ett besiktningsintyg för en billyft kan sanktionsavgiften bli drygt 50 000 kronor för ett företag med en anställd.
Företagshälsovård är fel väg att gå
Det tredje och sista förslaget i utredningen handlar om att företagshälsovården ska användas i större utsträckning i det förebyggande arbetet. Företagarna anser att det är fel väg att gå. För det första finns inte företagshälsovård att tillgå över hela Sverige och dess tjänster är inte anpassade till de mindre företagens behov och resurser.
− När företagshälsovården själva anpassar sina tjänster och erbjudanden så att mindre företag finner nytta med dem kommer de förmodligen på frivillig basis börja använda dem, säger Lise-Lotte Argulander.