Nu finns ett förslag på hur EU:s direktiv om arbetsförhållandena för dem som jobbar via digitala arbetsplattformar ska genomföras i svensk rätt. Det är utredningen om genomförande av plattformsdirektivet som har överlämnat sitt förslag till regeringen.

Enligt Företagarna är det ett dåligt förslag som inte bör genomföras. Anledningen är att det innebär helt ny lagstiftning med omfattande rapporteringskrav, informations- och anmälningsskyldighet samt krav på transparens kring algoritmer och automatiserade beslutssystem.

– Att okritiskt genomföra utredningens förslag riskerar att reglera sönder en växande framtidsbransch och sätta stopp för kreativa entreprenörer. Regeringen bör i stället ta ledartröjan i EU och stå upp för proportionalitet, rättssäkerhet och innovation, säger Företagarnas arbetsrättsexpert Lise-Lotte Argulander.

Fel utgångspunkt i plattformsdirektivet

EU:s plattformsdirektiv antogs 23 oktober 2024 och är tänkt att förbättra villkoren för dem som jobbar via digitala plattformar. Det handlar om personer som använder plattformar som till exempel Bolt, Uber och Wolt och tar uppdrag när det passar dem.

Problemet är enligt Företagarna att plattformsdirektivet har fel utgångspunkt. Det vilar på antagandet att plattformsarbete i grunden är ett anställningsförhållande. Därför införs en rättslig presumtion om att den som arbetar via en plattform ska betraktas som arbetstagare, om inte plattformsföretaget kan bevisa motsatsen. Det är ett långtgående ingrepp i hur en helt ny och innovativ bransch fungerar.

– EU gör ett frivilligt och uppskattat sätt att arbeta som egenföretagare – i bland som huvudsaklig försörjning, ofta som ett komplement – till ett problem, säger Lise-Lotte Argulander.

Plattformsbolagen varnar för följderna

I en debattartikel i Göteborgs-Posten konstaterar Företagarna att plattformsbolagen själva varnat för konsekvenserna av lagstiftningen. Bolt menar att överdriven detaljreglering riskerar att göra vissa marknader kommersiellt ohållbara. Uber pekar på risken att flexibiliteten för både förare och konsumenter urholkas om lagstiftningen inte tar hänsyn till hur plattformsarbete fungerar. Wolt varnar för att tvingande omklassificeringar kan leda till färre uppdrag och minskade möjligheter för dem som tar uppdrag.

Otydligt arbetsmiljöansvar

Det är inte bara plattformsbolagen utan även Arbetsmiljöverket som ser problem med förslaget till ny lagstiftning på området.

– Arbetsmiljöansvar bygger på faktisk rådighet och kan vara delat mellan flera aktörer. Vid plattformsarbete finns ofta komplexa flerpartsförhållanden, där ansvaret riskerar att bli otydligt. Det försvårar tillsynen och gör det svårare att ställa krav på rätt aktör, säger Lise-Lotte Argulander.

Enligt Företagarna behöver plattformsdirektivet omarbetas på EU-nivå. Det detaljreglerar affärsmodeller, bortser från nationella arbetsmarknadsmodeller och skapar rättsosäkerhet.