Det som göms i blidväder kommer fram i iskyla. När Kommissionen i början av december presenterade förslaget till EU:s nya elnätspaket, European Grids Package, rönte det inte så stor uppmärksamhet. Januarikylan och stigande elpriser har dock nu satt ett av dess förslag i blixtbelysning. Det handlar om att Kommissionen vill att minst 25 procent av flaskhalsintäkterna (se faktaruta) ska användas till gränsöverskridande energiinfrastrukturprojekt inom EU som anses vara av särskild strategisk betydelse.

Kontroversiellt förslag

Förslaget som både innehåller lagstiftning och icke-bindande delar (vägledningar) behandlas nu enligt EU:s ordinarie lagstiftningsprocess. Det innebär att förslaget granskas i både Europaparlamentet och av rådet (regeringarna). Den del som handlar om flaskhalsintäkter är kontroversiellt och möter motstånd från bland annat Sveriges regering.

– Det är ett dåligt förslag. Man kan inte ta svenska medborgares pengar och använda till att bygga ut elnät i andra EU-länder,” säger energiminister Ebba Busch (KD) till Ekot.

Svenska flaskhalsintäkter samlade på hög

Sverige är ett av de länder i EU som har störst ackumulerade flaskhalsintäkter. Om förslaget från Kommissionen blir verklighet riskerar det att leda till att svenska företag och hushåll får finansiera en oproportionerligt stor del av infrastrukturutbyggnaden av elnät i andra länder.

Företagarna är kritiska till att intäkterna som ytterst beror på kapacitetsbegränsningar i elförsörjningen tillåtits bli så stora.

– Andra länder gör mer med de här pengarna. Man använder intäkterna för mothandel, man återför pengar till konsumenterna, men Sverige har varit försiktiga med det och därmed har de här pengarna byggts på hög i stället för att på ett eller annat sätt komma företag och medborgare till del – vilket de borde ha gjort, säger Företagarnas vd Magnus Demervall i Expressen.

Fakta: Flaskhalsintäkter

Flaskhalsintäkter kallas även för flaskhalsinkomster, flaskhalsavgifter och kapacitetsavgifter. De uppstår när elpriset är lägre i det elområde där elen produceras än dit den överförs (Sverige är indelat i fyra elområden). Mellanskillnaden tillfaller den aktör som överför elen mellan de två elområdena. I Sveriges fall är det oftast Svenska kraftnät.

Hur flaskhalsintäkter får användas framgår av elmarknadsförordningen. De ska gå till att garantera att överföringskapaciteten är tillgänglig och till att bibehålla eller öka överföringskapaciteten, till exempel genom investeringar i nya infrastrukturprojekt. Om dessa mål uppfylls i tillräcklig grad kan en del av flaskhalsintäkterna användas för att sänka transmissionsnätstariffen.

Källa: Energimarknadsinspektionen.