Ljusare framtid – tre skattesänkningar för jobb och tillväxt

Vi föreslår i denna rapport tre skattesänkningar som bör vara del av regeringens program under nästa mandatperiod: den statliga inkomstskatten, arbetsgivaravgifterna och bolagsskatten.

Den statliga inkomstskatten bör idealt sett avskaffas, till förmån för en proportionerlig förvärvsinkomstbeskattning. En sådan reform skulle både förenkla skattesystemet, göra det mer lönsamt att arbeta mer och ge bättre avkastning på de investeringar i humankapital som Sverige gör.

Arbetsgivaravgiften bör sänkas för att minska kostnaden för företag att anställa nya medarbetare, och därigenom kunna minska arbetslösheten. Vi förordar att sänkningen huvudsakligen bör riktas mot nyskapade jobb i små växande företag för att få störst effekt.

Bolagsskatten bör sänkas för att stärka Sveriges konkurrenskraft och ge ökat utrymme för investeringar.

Utgångspunkten för rapporten är att de ovan nämnda skattesänkningarna har hög grad av självfinansiering, alltså att bortfallet av skatteintäkter är lägre om effekter på jobbskapande, arbetsutbud och tillväxt beaktas än om en rent statisk beräkning görs.

För i synnerhet bolagsskatten och arbetsgivaravgiften handlar det om att låta medel för investeringar stanna hos företag och arbetsgivare i högre grad, i stället för att dessa omfördelas genom skatteuttag, med de samhällsekonomiska effekter som därmed uppstår.

För full statsfinansiell finansiering av avskaffad statlig inkomstskatt, utökad nedsättning av arbetsgivaravgifterna till tio anställda och sänkt bolagsskatt till 18 procent handlar det om cirka 94 miljarder kronor i minskade skatteintäkter. En sänkning av arbetsgivaravgiften med en procentenhet medför minskade skatteintäkter om cirka 21,5 miljarder kronor.

Som visas i rapporten är alla dessa skattesänkningar självfinansierande i någon grad, genom positiva effekter på jobbskapande, ökade investeringar och minskade kostnader för offentliga ersättningar.

Syftet med denna rapport är att visa på att skattereformer som är av betydelse för företagande, jobbskapande och tillväxt inte enbart och på ett förenklat sätt kan beskrivas som ”kostnader” utifrån en rent statisk budgetberäkning, utan att de positiva effekter som sådana skattenedsättningar medför behöver tas med i bedömningen.

Utifrån tillgängliga bedömningar av självfinansieringseffekt skulle dessa skattereformer, med efterföljande dynamiska effekter och andra följdeffekter beaktade, ha en självfinansieringsgrad på mellan 35 och 83 procent totalt (varierande mellan olika skatteslag och typer av reformer).

För att uppnå statsfinansiell finansiering bör lösningar sökas på utgiftssidan. Staten delar varje år ut mellan 80 (lågt räknat) och 120 miljarder kronor i olika företagsstöd. Företagarna ser därför att finansiering av våra förslag kan ske genom en kombination av minskade företagsstöd, budgetens reformutrymme och den självfinansiering som dynamiska effekter av skattesänkningarna medför.

”Vårt mål är att Sverige ska bli EU:s rikaste land”, sa statsminister Ulf Kristersson i en intervju i juni i år. Det är ett lovvärt mål – men det kräver en modig och offensiv politik. En del har gjorts under denna mandatperiod, men betydligt mer krävs under nästa.

I denna rapport lägger Företagarna fram förslag på tre skattesänkningar som bör vara prioriterade under nästa mandatperiod: sänkt statlig inkomstskatt (med långsiktigt mål om helt avskaffande), sänkta arbetsgivaravgifter och sänkt bolagsskatt. Företagarna ser att dessa skattereformer är nödvändiga för att stärka tillväxten, öka produktiviteten, göra det billigare att skapa jobb, öka incitamenten för investeringar och komma till rätta med skevheter i skattesystemet.

Produktivitet, hur mycket som produceras i ekonomin med en given mängd insatser, är av central betydelse för ett lands välstånd. Särskilt viktigt är hur produktiviteten kan höjas – att vi kan få mer nyttigheter med samma eller mindre resurser – är en nyckelfaktor för ekonomisk utveckling och tillväxt. Produktivitet höjs genom ett entreprenöriellt drivet samspel mellan innovationer, höjt humankapital, ökat värdeskapande genom kapitalfördjupning, och förbättrad företagsstruktur. Alla dessa faktorer påverkas av skattesystemet.

Forskning sammanställd av ekonomer verksamma vid OECD har visat hur dessa skatter har negativ påverkan på produktivitet:

Höga marginalskatter på inkomster hämmar långsiktig produktivitet, genom att minska drivkrafterna för entreprenörskap, som bidrar till ökad produktivitet (bl.a. genom skapandet av nya företag).

Arbetsgivaravgifter snedvrider relativpriset mellan arbete och kapital och har negativ inverkan på totalfaktorproduktivitet (TFP), särskilt i arbetskraftsintensiva branscher och i länder med utbredda kollektivavtal (där höga avtalade lägstalöner gör det svårt att överföra kostnaden för sociala avgifter på lönerna).

Bolagsskatt minskar TFP, särskilt i branscher med hög lönsamhet. Sänkt effektiv bolags-skattesats leder till högre ökning av TFP.

Under nuvarande regering har ett flertal skattesänkningar skett, med olika motiveringar. Exempelvis har skatt på arbetsinkomster sänkts, med arbetslinjen som huvudsaklig motivering, men även för att öka hushållens konsumtionsutrymme. Även skatt på pensioner och sjuk- och aktivitetsersättning liksom SINK-skatt har sänkts, motiverat delvis av att ge hushåll mer pengar kvar i plånboken, delvis av rättviseskäl. Mervärdesskatten på livsmedel har tillfälligt satts ned från 12 till 6 procent, med hushållens ekonomi som skäl. Samma motiv har angetts för tillfälligt sänkta drivmedelsskatter, liksom att lätta företags kostnadstryck.

Vissa skatteförändringar har gjorts riktade mer mot företag och företagande. Energiskatten på el har sänkts, vilket minskar elkostnaden för både hushåll och företag. Skattereglerna för fåmansföretagare, de så kallade 3:12-reglerna, har förändrats i för-enklande riktning och blivit mer förmånliga för majoriteten av fåmansföretagsdelägare. Förändringar av tonnagebeskattningen har genomförts med stärkt konkurrenskraft för sjöfartsnäringen som motiv. Expertskattelättnaden har utökats och arbetsgivaravgifterna för 19–23-åringar har sänkts tillfälligt, i syfte att sänka kostnaden för att anställa. Likaså har nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för de minsta företagen som anställer nya medarbetare utökats.

Företagarna anser att det under kommande mandatperiod är prioriterat att sänka arbetsgivaravgiften, bolagsskatten och marginalskatterna på inkomster. De potentiella samhällsekonomiska effekterna är betydande. Lägre arbetsgivaravgifter minskar kostnaden för att anställa, vilket är nödvändigt för att minska arbetslösheten och därmed även bidragskostnaderna. Det ger i sin tur förutsättningar för stärkt ekonomisk tillväxt. Sänkt bolagsskatt främjar ökade företagsinvesteringar och gör Sverige mer attraktivt som etableringsland. En minskning eller helt avskaffande av den statliga inkomstskatten gör likaså Sverige mer attraktivt för högutbildad och högkvalificerad arbetskraft. Kombinerat är dessa skattesänkningar en grundpelare för att uppnå målet om att öka tillväxten och Sverige att få högst välstånd i EU.

Sedan avskaffandet av värnskatten 2020 har Sverige inte längre västvärldens högsta marginalskatter på arbetsinkomster. Alltjämt ligger Sverige dock högt, på plats fem i OECD när faktisk beskattning av högre inkomster studeras och plats sju i EU när det gäller den högsta inkomstskattesatsen. 1 Med andra mått ligger Sverige ännu högre, på tredje plats i OECD efter Belgien och Italien.

De höga marginalskatterna på högre inkomster beror främst på den statliga inkomst-skatten, som tas ut med 20 procent på inkomster över en brytpunkt. Statens inkomster från den statliga inkomstskatten är dock modesta. Det senaste decenniet har de inget år överstigit tre procent. Skattens betydelse för omfördelning är därför högst marginell. Samtidigt medför den ett antal skevheter i skattesystemet.

Tabell 1

* Bedömning från Statskontoret, Utfallet för statens budget, STK 2026:9

** Prognos från Konjunkturinstitutet, juni 2026

Tidigare studier och utredningar

Flera utredningar har pekat på behovet av sänkning av de högsta marginalskatterna. Det mest konkreta (och genomförda) förslaget under det senaste decenniet var värnskattens avskaffande, som föregicks av en promemoria 2 från Finansdepartementet i juni 2019.

I promemorian, liksom i den ekonomiska vårpropositionen för 2021 3, beräknades ett statiskt skattebortfall om 6,1 miljarder kronor. Finansdepartementet konstaterade att självfinansieringsgraden enligt forskningslitteraturen var mellan 56 och 185 procent, och att ”en samlad bedömning är att den långsiktiga självfinansieringsgraden mest sannolikt är i närheten av 100 procent”. (Se metodbilagan nedan för beräkningar av självfinansieringsgrad.)

Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) och Institutet för arbetsmarknads-och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) publicerade under 2019 två närliggande rapporter, båda författade av forskarna Håkan Selin och Spencer Bastani, Skillnad på marginalen – en ESO-rapport om reformerad inkomstbeskattning 4 respektive Skillnad på marginalen – en rapport om beskattning av arbetsinkomster 5. Författarna använde så kallad optimal beskattningsteori och svenska registerdata, och argumenterade för att marginal-skatterna på arbete kan och bör sänkas.

SNS Konjunkturråd publicerade i januari 2018 rapporten Kapitalbeskattningens förutsätt-ningar.6 I rapporten analyseras bland annat sambandet mellan kapitalägande och höga arbetsinkomster. Författarna lyfte fram att Sveriges skillnad i högsta marginalskatt på arbets- och kapitalinkomst är störst bland OECD-länderna. Rapporten argumenterar för en bred sänkning av arbetsinkomstskatten och att sänkt marginalskatt för högre arbetsinkomster är motiverad.

ESO publicerade i oktober 2020 rapporten Vårt framtida skattesystem – en ESO-rapport med förslag på en genomgripande skattereform.7 Rapporten tar ett helhetsgrepp om skattesystemet och förordar en återgång till principen om likformig beskattning i syfte att göra det svenska skattesystemet enklare och mer effektivt utan att väsentligt förändra skatteintäkter eller inkomstfördelning. Rapporten föreslår ett reformpaket med sänkt skatt på arbete, färre marginalskattenivåer och ett enhetligt skatteavdrag.

Finanspolitiska rådet publicerade 2020 den särskilda studien Ett enklare och effektivare skattesystem.8 Studien analyserar hur två reformalternativ, med färre marginalskatte-nivåer, ett enhetligt skatteavdrag, enhetlig kapitalbeskattning, enhetlig moms och ny löpande bostadsbeskattning kan förenkla systemet och minska skattekilar. Enligt rådets egna beräkningar (med mikrosimulering via databasen FASIT och en arbetsutbudsmodell) beräknas reformerna öka arbetsutbudet utan att väsentligt förändra skatteintäkter eller inkomstfördelning.

SNS publicerade 2022 rapporten Ett skattesystem för Sverige i en global värld 9 av docenten Åsa Hansson, som avslutade SNS forskningsprojekt ”Skatter i en globaliserad värld”, initierat 2019. I rapporten belyses hur globalisering och ökad kapitalrörlighet försvårar beskattning av kapital. En sänkning av marginalskatten på höga arbetsinkomster förs fram som ett av alternativen.

Produktivitetskommissionen, som tillsattes av regeringen i april 2023 för att analysera faktorer bakom produktivitetstillväxten i Sverige, lämnade i april 2024 sitt delbetän-kande SOU 2024:29, Goda möjligheter till ökat välstånd. I delbetänkandet diskuterades skatter ur ett produktivitetsperspektiv och kommissionen förde resonemang om att en sänkning av marginalskatten för relativt höga inkomster bedömdes vara samhällsekono-miskt motiverad.

Produktivitetskommissionen lämnade i oktober 2025 sitt slutbetänkande SOU 2025:96, Fler möjligheter till ökat välstånd. Betänkandet innehåller ett konkret förslag om att sänka den statliga inkomstskatten genom att skiktgränsen höjs, så att fem procent av förvärvsinkomsttagarna betalar statlig inkomstskatt, och att sänka skattesatsen.

Kommissionen motiverade förslaget med att höga skatter på relativt höga inkomster påverkar incitamenten att arbeta och anstränga sig negativt för högkvalificerade personer, och att internationalisering och ökad rörlighet på arbetsmarknaden förstärker dessa effekter.

Forskning av Lundberg (2016) visade vid den tiden att ett avskaffande av den statliga inkomstskatten skulle vara helt självfinansierande vid en skattebaselasticitet om 0,15, genom de positiva samhällsekonomiska effekter som uppstår. Citerade studier från åren 2008–2014 fann elasticiteten vara mellan 0,05 och 0,2.10 Enkelt uttryckt innebär en högre elasticitet en högre potentiell självfinansieringsgrad. Modern forskning av bland annat Blomquist m.fl. (2025) finner en elasticitet för ändringar av inkomstskatter på 0,52 i Sverige.11

Krassén och Lidefelt (2017) visade att en reform där skiktgränsen för statlig inkomstskatt höjs till den dubbla och skattesatsen halveras till tio procent vore helt självfinansierande, utifrån beräkningar i SCB-databasen FASIT. 12

Lundberg (2018) visade att en självfinansieringsgrad för avskaffande av den statliga inkomstskatten skulle vara 102 procent.13

Lundberg och Waldenström la 2024 fram ett förslag om hur en statsbudgetmässig finansiering av ett avskaffande av den statliga inkomstskatten skulle kunna se ut, utan att räkna in dynamiska effekter. ”Vi bedömer att en avskaffad statlig inkomstskatt skulle betala för sig självt på sikt genom dessa beteendeförändringar, men det finanspolitiska regelverket tillåter inte att sådana dynamiska effekter används som finansiering”, skrev forskarna.14

Nylig forskning (Graber m.fl. 2026) från Norge visar också att höga marginalskatter på högre inkomster minskar arbetsutbudet, och att sänkning av marginalskatten skulle ge högre skatteintäkter, vilket indikerar en självfinansieringsgrad på eller över 100 procent.15

Sammantaget pekar ett stort antal studier och senare års forskning på att det finns goda skäl såväl ur skattetekniskt som nationalekonomiskt perspektiv att avskaffa den statliga inkomstskatten. Intäktsbortfallet för staten är modest sett till den totala budgeten, men på kort sikt innebär det ett större finansieringsbehov ”krona för krona”.

Ur politiskt reformperspektiv finns det flera sätt att genomföra en sådan reform:

• Rakt av avskaffande.

Fördel: Tydlig reform som ger kraftfulla incitament för ökat arbetsutbud i synnerhet bland högre medelinkomsttagare.

Nackdel: Stort kortsiktigt statsfinansiellt intäktsbortfall som behöver hanteras i statsbudgeten, givet budgetreglerna.

• Gradvis avskaffande genom sänkning av skattesatsen, till exempelvis tio procentenheter i ett första steg och sedermera slopande av resterande tio procentenheter.

Fördel: Lättare att finansiera i statsbudgetarna, större möjlighet till gradvis anpassning genom mindre negativ effekt av eventuella finansieringsåtgärder.

Nackdel: Mindre positiva effekter på arbetsutbud och tillväxt.

• Minskning av antalet löntagare som träffas, genom höjd skiktgräns. Lönenivån vid vilken den statliga inkomstskatten inträder är alltjämt låg i Sverige i internationell jämförelse. En höjd skiktgräns skulle göra att färre betalar statlig inkomstskatt, oavsett vad skattenivån är.

Fördel: Mindre statsfinansiellt bortfall kortsiktigt, lagstiftningstekniskt enklare.

Nackdel: Lägre självfinansieringsgrad eftersom arbetsutbudet ökar främst under den nya skiktgränsen.

Avskaffa den statliga inkomstskatten i två steg

Utifrån ovanstående föreslår Företagarna en reform i två steg, där skiktgränsen höjs till att fem procent av löntagarna träffas av statlig inkomstskatt, motsvarande en månadslön på cirka 78 000 kronor före skatt, och att skattesatsen halveras till 10 procent. I nästa steg avskaffas den statliga inkomstskatten helt.

Det statiska bortfallet i skatteintäkter skulle i första steget vid en sådan reform uppgå till ungefär 55–60 miljarder kronor per år, varav den största delen härrör från att basen för skatten smalnar när skiktgränsen höjs.

I Sverige belastas löner med arbetsgivaravgift, som beräknas på löntagarens bruttolön och betalas in av arbetsgivaren. Från början utgjordes arbetsgivaravgiften av en mindre sjukförsäkringsavgift, som infördes 1955 och togs ut med 1,14 procent på lön mellan ett basbelopp och 15 000 kronor. Genom införande av ATP-avgiften 1960 höjdes arbetsgivaravgiften till 4,14 procent. Åren 1961–72 höjdes avgiften varje år med cirka en procentenhet. De riktigt stora höjningarna skedde 1973–77, med tre–fyra procenten-heter per år, vilket drev upp arbetsgivaravgiften till 35 procent 1977. Från 1981 började arbetsgivaravgiften beräknas på hela lönen. Högst var avgiften 1990, då den uppgick till hela 38,97 procent. Därefter har gradvisa sänkningar – och höjningar – genomförts. Sedan 2009 har arbetsgivaravgiften varit oförändrad på 31,42 procent, men de olika delarna av arbetsgivaravgiften har skiftat i storlek under åren.

Arbetsgivaravgiften uppgår i normalfallet till 31,42 procent av bruttolönen och består av sju komponenter:

• Allmän löneavgift, 12,62 procent
• Ålderspensionsavgift, 10,21 procent
• Efterlevandepensionsavgift, 0,3 procent
• Sjukförsäkringsavgift, 3,55 procent
• Arbetsskadeavgift, 0,1 procent
• Föräldraförsäkringsavgift, 2,0 procent
• Arbetsmarknadsavgift, 2,42 procent

Storleken på de komponenter som har koppling till socialförsäkringar bestämmer dock inte hur stora utbetalningar som görs till löntagaren från de respektive trygghetssystemen, det fastställs genom t.ex. beräkning av ens sjukpenninggrundande inkomst (SGI). Kopplingen mellan arbetsgivaravgiften och socialförsäkringssystemet är alltså i huvudsak budget- och redovisningsteknisk.

Eftersom det finns förmånstak i socialförsäkringarna, dvs. ett maxbelopp som utbetalningar beräknas på, blir även inbetalningar av arbetsgivaravgift över taknivåerna en ren skatt. Företagarna visade i en rapport 2021 att alla komponenter har varit överfinansierade sedan 1999, genom att 10–30 procent av inbetalningarna är på lönesummor överstigande förmånstaken.16 Arbetsinkomster som inte berättigar till socialförsäkringsförmåner beläggs också med arbetsgivaravgifter, vilket 2025 innebar en dold beskattning på totalt 27 miljarder kronor.17

Den största delen av arbetsgivaravgiften är dock den allmänna löneavgiften, som tas ut från första kronan och är ren skatt, helt utan kopplingar till socialförsäkringssystemen. 2026 beräknar regeringen att den uppgår till 313 miljarder kronor totalt, motsvarande nästan 40 procent av de totala skatteintäkterna från arbetsgivaravgifter (800 miljarder kronor).18 Konjunkturinstitutet beräkning för 2026 är ännu högre, drygt 344 miljarder kronor.

Figur 1. Statens intäkter från arbetsgivaravgifter per delavgift, 2015–2026, miljarder kronor

Källa: Konjunkturinstitutet (F3322). 2026 är prognos.

Metodkommentar: I dessa beräkningar inkluderar vi inte de egenavgifter som enskilda näringsidkare betalar i stället för arbetsgivaravgifter, eller den särskilda löneskatt som betalas på främst tjänstepensionsavsättningar. Komponenternas belopp har beräknats som varje delavgifts sats dividerat med totalsatsen (31,42 %), multiplicerat med KI:s totala arbetsgivar-avgiftsserie för respektive år. I praktiken varierar underlaget något mellan delavgifterna (t.ex. har ålderspensionsavgiften ett tak vid 8,07 inkomstbasbelopp), men avvikelsen är liten och påverkar inte huvuddragen.

Nedsättningar av arbetsgivaravgiften

De senaste 20 åren har arbetsgivaravgiften sänkts generellt eller partiellt på olika sätt, däribland:

• Nedsättning för ungdomar mellan 18 och 23 år 2021–2022 och 2026–2027
• Nedsättning för ungdomar 15–18 år 2021–2022
• Regional nedsättning i stödområden
• Nedsättning för FoU-personal
• Nedsättning för den första anställda (sedermera andra), benämnt ”växa-stöd”
• Nedsättning för 30 anställda under mars–juni 2020 som krisåtgärd under Covid-19

Nedsättningar är av varierande omfattning, och som visas i metodbilagan har de utvärderats i olika grad med olika resultat. Återkommande diskuteras arbetsgivaravgiftssänkningar något förenklat utifrån ”kostnad per skapat jobb”. En ökad marginal genom sänkt kostnad för en arbetsgivare allt annat lika, exempelvis genom nedsatt arbetsgivaravgift för en redan anställd, kan dock användas på olika sätt i verksamheten. Finansdepartements beräkningskonventioner antar enbart att en förändring av arbetsgivaravgiften ökar eller minskar företagets vinst.19 Huruvida en ökad marginal används för att höja lönerna för befintliga anställda, anställa fler, betala av lån, dela ut vinst, expandera loka-ler, göra marknadsföringsinsatser, eller något annat, går inte att förutse – det behöver ytterst avgöras av företagets ledning och ägare, utifrån de företagsekonomiska förut-sättningarna och avvägningarna.

Motivet för staten att sänka arbetsgivaravgiften är dock oftast att det leder till att arbetsgivare, främst privata företag (som betalar 73 procent av de totala arbetsgivaravgifterna), skapar fler jobb eller möjliggör för anställda att gå upp i arbetstid, dvs. ökar efterfrågan på arbetskraft. Effekten kan dock påverkas av faktorer som konjunktur, övriga personalkostnader, företagets lönsamhetsprognoser, med mera.

Många nationalekonomer förordar generella sänkningar av skatter, för att undvika sned-vridningseffekter. Det är ett argument värt att beakta. Hur en nedsättning utformas påverkar dock hur många nya jobb som kan förväntas skapas, liksom hur hög självfinansieringsgraden av nedsättningen blir genom ökade skatteintäkter, minskade bidrags-kostnader, ökade företagsvinster etc. Almega beräknade till exempel i en rapport 2023 att en generell sänkning av arbetsgivaravgiften med tre procentenheter skulle generera drygt 95 000 nya arbetstillfällen, med betydande samhällsekonomiska vinster. 20

Höga arbetsgivaravgifter hämmar företagens tillväxt

I Företagarnas undersökning bland våra medlemmar, från september 2025 och med drygt 4 100 svarande, om vilka de mest angelägna reformerna för att underlätta för företag att växa och anställa är, angavs sänkta arbetsgivaravgifter av flest svarande, 47 procent (upp till tre alternativ kunde anges).

Även i en undersökning bland 1 250 medlemmar i januari 2026, där de svarande fick ange vilka företagarpolitiska frågor de såg som högst prioriterade, var sänkta arbetsgivaravgifter den tydligt viktigaste, se figur 2 nedan.

Figur 2. Vilket eller vilka av dessa politiska förslag tycker du är viktigast att prioritera?

I en undersökning bland drygt 1 300 medlemmar i april 2025 ställdes frågan om vilken skattesänkning de ser som mest prioriterad. Flest svarande angav även i denna undersökning sänkt arbetsgivaravgift, 40 procent.

Denna uppfattning har varit rådande under lång tid. När motsvarande fråga, om mest prioriterad skattesänkning, ställdes i motsvarande undersökning 2018 var även då sänkt arbetsgivaravgift högst prioriterat bland flest svarande, 39 procent.

2021 genomförde Företagarna och Entreprenörskapsforum en undersökning bland 800 företagare om vilka faktorer de såg som de största hindren för att nyanställa och expandera. Flest angav höga arbetsgivaravgifter, 60 procent.21

Utöka växa-stödet och sänk gradvis den allmänna löneavgiften

Växa-stödet, alltså nedsättningen av arbetsgivaravgifterna när soloföretagare anställer sin första och andra medarbetare, motiveras med att sänka kostnaden för jobbskapande i dessa företag.22 Forskning av Andersson m.fl har också visat att det är i unga företag med upp till fem anställda som relativt sett flest jobb skapas.23

Som framgår av beräkningarna i bilagan, är den offentligfinansiella effekten av växa-stödet liten. 2025 handlade det om 140 miljoner kronor i minskade skatteintäkter, och regeringen beräknar att det ökar till 290 miljoner kronor 2026 och 370 miljoner kronor 2027. Samtidigt är jobbskapareffekten markant sett till omfattningen av nedsättningen.

En faktor av betydelse är att det är nyskapade jobb som omfattas av nedsättningen i växa-stödet. Därför blir den offentligfinansiella ”kostnaden per skapat jobb” lägre än vid nedsättningar som riktas mot en viss grupp, exempelvis ungdomar eller personer i vissa geografiska områden, eftersom sådana nedsättningar omfattar befintliga anställda. Man kan argumentera för att även växa-stödet har en undanträngningseffekt, dvs. att ned-sättningen används för jobb som hade skapats även utan nedsättningen. Detta har inte studerats empiriskt avseende växa-stödet. Vår bedömning är dock att undanträngnings-effekten är jämförelsevis liten, och att nedsättningen genuint främjar skapande av nya jobb i mikroföretag. Skatteverkets statistik visar att växa-stödet tillämpats för omkring 10 100 jobb per år sedan det infördes.24

Företagarna förordar utökning av växa-stödet till de första tio anställda. Växa-stödet är en skattenedsättning som dock måste prövas mot EU:s statsstödsregler. Den maximala nedsättningen för en anställd under 24 månader är cirka 178 000 kronor. För tio anställda skulle det totala möjliga stödbeloppet således uppgå till cirka 1,8 miljoner kronor (motsvarande ca 162 000 euro) fördelat över två år. Detta är fortfarande under gränsen för ”stöd av mindre betydelse” (300 000 euro över tre år, det vill säga 100 000 euro per år).

En generell sänkning av arbetsgivaravgiften för alla anställda, primärt genom en sänkning av den allmänna löneavgiften (som regeringen i sina beräkningskonventioner anser fungerar som ett ”dragspel” som justeras för att hålla det totala avgiftsuttaget oförändrat vid förändringar i socialavgifterna 25), skulle innebära ett betydligt större skattebortfall. Som beskrivs i bilagan är den offentligfinansiella bruttoeffekten av en procentenhets sänkning omkring 25 miljarder kronor. Empiriska självfinansieringsberäkningar av sådana generella sänkningar finns inte heller till handa. Det är därför svårt att bedöma självfinansieringsgraden utifrån exempelvis jobbskapande. De empiriska studier av självfinansieringsgrad och ”kostnad per skapat jobb” av arbetsgivaravgiftssänkningar som gjorts har framför allt baserats på sänkningarna riktat mot ungdomar respektive i stödområden. Metodmässigt går det inte att applicera metoderna för dessa studier rakt av på en generell sänkning.

Att minska den allmänna löneavgiften handlar därför snarare om att ha ett mer ärligt och transparent skattesystem, där arbetsgivare och anställda inte belastas med en dold skatt på lön som gör det dyrare och svårare att anställa, och där inbetalningar har en mer rak koppling till socialförsäkringssystemen.

Företagarna anser därför att målet bör vara att gradvis sänka den allmänna löneavgiften, med mål om att avskaffa den. Därtill bör arbetsgivaravgifterna göras transparenta genom att arbetsgivarens inbetalningar av arbetsgivaravgift redovisas på löntagarens förtryckta deklaration, och den allmänna löneavgiften föras över till inkomstskatten, redovisad som en allmän statlig löneskatt.

Bolagsskatt är en statlig skatt på företags överskott. Bolagsskatten i Sverige är i dag 20,6 procent.

Sänkt bolagsskatt innebär att mer av företags överskott stannar kvar i bolaget. Det möjliggör större investeringar, kapitalfördjupning och ökad långsiktig tillväxt. En sänkning av bolagsskatten gynnar inte bara de företag som redan är lönsamma, utan också dem som ännu bygger för att bli det. När skatten på framtida vinster blir lägre ökar värdet av att investera, expandera, anställa, automatisera och bygga företag i Sverige. Fler investeringar blir lönsamma, fler expansionsbeslut kan tas tidigare och fler företag får starkare incitament att växa.

Detta är också väl förankrat i forskningen. OECD har visat att bolagsskatter hör till de skatter som är mest skadliga för ekonomisk tillväxt. I OECD:s rangordning är bolagsskatter mer tillväxthämmande än skatt på arbete och konsumtion. Senare OECD-studier bekräftar också att företagens investeringar påverkas negativt av högre effektiv bolags-skatt, särskilt när man ser till hur skattenivån påverkar investeringskalkyler.26

Detta är särskilt viktigt för en liten, öppen ekonomi som Sverige. Kapital, huvudkontor, forskningsmiljöer, immateriella tillgångar och kvalificerade investeringar är i dag internationellt rörliga. Ett land som beskattar företagens framtida vinster hårdare än jämför-bara länder riskerar därför att gå miste om investeringar som annars hade kunnat skapa produktivitet, jobb och högre skatteintäkter över tid.

En investering som är tveksam vid en högre skattesats kan bli lönsam vid en lägre. Det gäller särskilt investeringar med lång återbetalningstid, hög risk eller stort inslag av forskning, digitalisering och annan kunskapsintensiv verksamhet. Just sådana investeringar är centrala för framtidens produktivitetstillväxt.

Vinster som inte delas ut utan stannar i bolaget är en viktig finansieringskälla för investeringar. Detta gäller i synnerhet mindre och växande företag, som ofta har sämre tillgång till kapitalmarknader än stora koncerner. För dem är återinvesterade vinster ofta skillnaden mellan att kunna köpa in utrustning, bygga lager, anställa, digitalisera eller expandera till en ny marknad – eller att behöva avstå. Lägre bolagsskatt kan alltså stärka företagens kapitalbas. En annan viktig effekt är att lägre bolagsskatt över tid kan höja reallönerna.

För unga företag är detta avgörande. Många tillväxtföretag går med underskott under uppbyggnadsfasen. De investerar i produktutveckling, marknad, personal, teknik och expansion innan intäkterna räcker för att skapa vinst. För dessa företag är bolagsskatten inte irrelevant bara för att de inte går med vinst och behöver betala bolagsskatt i nuläget. Tvärtom är den framtida skatten på den vinst de hoppas uppnå en del av kalkylen redan från början. Ett växande företag värderas utifrån förväntade framtida vinster. Om de framtida vinsterna beskattas lägre ökar värdet av företaget redan i dag. Det kan göra det lättare att attrahera kapital och motivera långsiktiga investeringar innan lönsamheten har infunnit sig.

Detta förstärks av att underskott i aktiebolag normalt kan rullas vidare och räknas av mot framtida överskott, även om det finns särskilda begränsningsregler, till exempel vid ägarförändringar. Det betyder att även företag som i dag inte betalar bolagsskatt kan påverkas av nivån på framtida bolagsskatt, eftersom dagens investeringar görs med sikte på framtida vinster.

Sänkt bolagsskatt kan därmed bidra till fler företag som vågar expandera. Den stärker förutsättningarna att bygga eget kapital och därmed att finansiera tillväxt internt. För små företag, där marginalerna ofta är små och beroendet av banklån eller ägarkapital stort, kan detta vara särskilt betydelsefullt.

En sänkning av bolagsskatten innebär ett direkt intäktsbortfall för staten. Reformen är inte ”gratis” på kort sikt. Däremot visar internationell empiri och modellbaserade studier att sänkta skatter på kapital, som bolagsskatt, ofta har betydande dynamiska effekter. När investeringar, sysselsättning och löner ökar växer också andra skattebaser. Staten får då tillbaka en del av det initiala intäktsbortfallet genom högre intäkter från exempel-vis arbetsinkomster, konsumtion och ökad ekonomisk aktivitet.

Tidigare studier av dynamiska effekter och självfinansieringsgrad

Forskning sammanställd av ekonomer verksamma vid OECD 2008 visade hur ett flertal skatter har betydelse för produktivitet. Bolagsskatt minskar totalfaktorproduktiviteten (TFP), särskilt i branscher med hög lönsamhet. Sänkt effektiv bolagsskattesats leder till högre ökning av TFP i samhällsekonomin.27

Av en studie från det franska forskningsinstitutet CEPII 2008 framgick att bolagsskatter har negativ effekt på produktivitet även på företagsnivå. Bolagsskatt minskar investeringar genom att öka kapitalkostnaden. Särskilt negativ är effekten för företag i uppskalningsfas. Mer nylig forskning har också visat att hög bolagsskatt hämmar mindre bolags produktivitetsutveckling, och att sänkningar av bolagsskatt har störst effekt för bolag beroende av eget kapital (cash constrained firms), vilket är vanligare bland mindre och nyare företag.28

Nyligen OECD-sammanställd forskning visar att sänkt bolagsskatt kan främja ökad företagsdynamik på marknader, i synnerhet genom att sänka trösklarna för nya före-tags inträde. Bolagsskatt inverkar hämmande på innovationssatsningar, som har högre ekonomisk risk, och begränsar det ekonomiska utrymmet för investeringar och nyanställningar.29

Mankiw och Weinzierls studie 2004 av självfinansieringsgrad av olika skattesänkningar fann att en sänkning av kapitalskatt (kapital förstått i en Cobb-Douglasfunktionsmening, där bolagsskatt är en form av kapitalskatt) är självfinansierande till 50 procent.30

I en liknande studie 2009 beräknade Trabandt och Uhlig självfinansieringsgraden av kapitalskattesänkningar ännu högre, 79 procent, vid en jämförelse av EU-14-länderna.31

Även Strulik och Trimborn fann i sin modellstudie 2012 en självfinansieringsgrad av bolagsskattesänkningar på mellan 70 och 90 procent.32

Devereux m.fl. studerade elasticitetsmått hos företag i Storbritannien i förhållande till bolagsskattesats, och fann att elasticiteten är 0,14–0,18 för företag med högre vinster, men betydligt högre, 0,54–0,57, hos företag med lägre vinster. För hela populationen beräknar forskarna en elasticitet om 0,2–0,3.33

Atanassov och Liu konstaterade i en forskningsartikel 2020 att större sänkningar av bolagsskatt ökar innovationsgraden i företag, och omvänd effekt vid större höjningar. 34

Ljungqvist och Smolyansky konstaterade i en studie 2018 utifrån jämförelser av bolagsskatt i delstater i USA att höjningar av bolagsskatt leder till påtagliga minskningar av sysselsättning och löner, medan sänkt bolagsskatt leder till ökad ekonomisk aktivitet under lågkonjunkturer.35 Liknande effekter observerades av Shuai och Chmura i deras studie 2013 av amerikanska delstater, att lägre bolagsskatt leder till påtagliga positiva effekter för jobbskapande.36

Fang m.fl. studerade effekterna av Kinas sänkning av bolagsskatten 2008 på totalfaktorproduktivitet, och fann i en forskningsartikel 2023 att den lett till ökad produktivitet genom ökade bolagsinvesteringar och ökade investeringar i humankapital. Effekten syntes i huvudsak i privata småföretag med begränsad kapitaltillgång.37 En annan studie av bolagsskatt i Kina 2022 fann att sänkt bolagsskatt kan leda till ökad sysselsättning, i synnerhet i privata företag och kooperativ.38

I en studie av Tysklands bolagsskattesänkning 2008 fann Dobbins och Jacob att sänkt bolagsskatt ledde till ökade företagsinvesteringar, i synnerhet i inhemska företag, med ökad försäljning som följd. 39

von Brasch m.fl. studerade Norges sänkning av bolagsskatten 2014–2019, och konstaterade att en sänkning av bolagsskattesatsen med en procentenhet ledde till 0,6% ökning av investeringar, i huvudsak genom ökade utländska direktinvesteringar, vilka leder till ökad export som i sin tur gör att inhemska företag ökar sina investeringar. Genom denna koppling mellan utländska direktinvesteringar och export blir en sådan bolagsskattesänkning helt självfinansierande.40

Slutsatsen av de angivna studierna är att självfinansieringsgraden av bolagsskattesänkningar varierar, mellan omkring 25 procent till uppemot 80–90 procent. Metastudier har också visat att effekterna av ändringar i bolagsskattesats kan variera beroende på vilket land som studeras.41

För en liten och kapitalrörlig ekonomi som Sverige kan återflödet förväntas vara större än i mer slutna ekonomier, eftersom investeringsbeslut i högre grad påverkas av internationell skattekonkurrens. Regeringen anger i sina beräkningskonventioner att självfinansieringsgraden för sänkt bolagsskatt är cirka 41 procent.42

Trabandt och Uhlig betonar att självfinansieringen tar tid; de kortsiktiga intäktsbortfallen kan vara betydande, medan de dynamiska effekterna uppstår gradvis. Det betyder att varje sänkning av bolagsskatten inte automatiskt betalar sig själv fullt ut. Men det betyder att en statisk kalkyl riskerar att överskatta den långsiktiga kostnaden. Om bolagsskatten sänks och investeringar, produktivitet och sysselsättning stärks, täcks en del av intäktsbortfallet genom att ekonomin växer.

Det är också värt att notera att Sverige redan har rört sig i denna riktning över tid. Den svenska bolagsskatten är i dag 20,6 procent, efter att gradvis ha sänkts från 28 procent 2009. Samtidigt har statens intäkter från bolagsskatten ökat (se figur 3).

Regeringen remitterade 2025 ett förslag om att sänka bolagsskatten från 20,6 till 20 procent, med det uttryckliga syftet att stärka investeringar och tillväxt. Man valde dock att inte föreslå en sådan sänkning i budgetpropositionen.43

Figur 3. Statens intäkter från bolagsskatten, 2015–2026

Källa: Konjunkturinstitutet, prognosdatabasen och Statskontoret, 2026

En vanlig invändning mot generellt sänkt bolagsskatt är att riktade investeringsstöd kan vara mer träffsäkra. Det kan ibland stämma. Generella skattesänkningar har samtidigt andra fördelar: De kräver inte att staten på förhand väljer vilka företag eller branscher som är mest lovande. Det minskar risken för snedvridningar och gränsdragningsproblem. Generella sänkningar gynnar lönsamhet, produktivitet och tillväxt oavsett vilket företag det handlar om.

Särskilt relevant är detta för småföretag. Många stöd och avdrag är svåra att använda, administrativt krävande, förutsätter omfattande förhandskunskap och/eller kräver lönsamhet i en viss fas. En lägre bolagsskatt är däremot enkel, generell och förutsägbar. Den förbättrar villkoren för alla företag som lyckas bygga vinst, och den gör framtida framgång mer värdefull även för dem som ännu befinner sig i en uppbyggnadsfas.

Vissa länder, till exempel Belgien, Frankrike, Kanada, Nederländerna och Polen, har valt att differentiera bolagsskattesatsen utifrån företagets storlek (antal anställda) eller omsättning.44 Argument kan anföras både för och mot sådana konstruktioner. För mindre företag kan en lägre bolagsskatt innebära större möjligheter att bygga kapital och därigenom finansiera investeringar under tillväxtfaser. Större och mer lönsamma företag har större möjligheter att bära skattekostnader. Samtidigt innebär differentierade skattesatser per automatik negativa tröskeleffekter och ett krångligare skattesystem. En framtida högre bolagsskatt, när bolaget passerat tröskelvärdet, löper stor risk att inverka hämmande på investeringar. Därtill har Sverige under lång tid haft enhetlig bolagsskattesats, och att införa en differentierad bolagsskatt vore en stor förändring av skattesystemets struktur med oklara fördelar.

Sänk bolagsskatten till 18 procent

Sverige behöver fler företag som växer, investerar och blir mer produktiva. Då bör skattesystemet vara utformat så att det lönar sig att ta risk, bygga kapital och återinvestera i verksamheten. En sänkt bolagsskatt stärker investeringsviljan, förbättrar konkurrens-kraften och ökar värdet av framtida företagande.

Sveriges bolagsskatt är i dag 20,6 procent. Företagarna föreslår att den sänks till 18 procent, för att vara konkurrenskraftig i europeisk och internationell kontext och främja ökat företagande. Om det krävs av statsfinansiella skäl kan en sådan sänkning ske i två steg, så som skedde vid den senaste sänkningen 2019–2021.

Utifrån det ovan beskrivna och beräkningarna i bilagan, finner vi att de tre före-slagna reformerna skulle vara självfinansierande till mellan 35 och 83 procent totalt. Beräkningarna sammanfattas i nedanstående tabell (alla summor i miljarder kronor, SFG=självfinansieringsgrad).

Tabell 2

Vi har även beräknat självfinansieringsgrad för tänkbara delreformer avseende den statliga inkomstskatten, samt en generell sänkning av arbetsgivaravgiften. (Vad gäller den senare kan självfinansieringsgraden vara högre om mer ingående beräkningar av de samhällsekonomiska effekterna görs – se t.ex. den ovan refererade rapporten från Almega.)

Tabell 3

Finansiering i statsbudgeten

En statlig utredning 2024 som kartlade statliga företagsstöd identifierade 537 olika stöd, som sammantaget uppgick till 159 miljarder kronor, varav 81 procent låg på budgetens utgiftssida. När de tillfälliga stöd som inrättades under covid 19-pandemin exkluderades återstod 511 stöd, omfattande totalt 120 miljarder kronor årligen.45

Även Tillväxtanalys har granskat (delar av) de statliga företagsstöden i en rapport 2025. Myndigheten identifierade beräkningsbara stöd på utgiftssidan på drygt 13 miljarder kronor, och därutöver cirka 99 miljarder kronor i ytterligare stöd som rapporten konstaterade inte går att beräkna mer exakt. Därtill kommer de sammanlagda förvaltningskostnaderna för de 27 myndigheter som hanterar företagsfrämjande anslag, på drygt 34 miljarder kronor. Utöver det avsätter också ytterligare 39 myndigheter resurser för att arbeta företagsfrämjande enligt uppgift och uppdrag i instruktioner eller reglerings-brev, men dessa resurser har inte gått att beräkna. Företagsstödjande garantier om 340 miljarder kronor utställdes också av Riksgälden och Svensk Exportkredit 2024 (detta är dock garantier, inte direkta stöd). 46

Det går alltså att identifiera årliga statliga stöd i storleksordningen 110–120 miljarder kronor. En anledning att söka statsbudgetmässig finansiering för de skattesänkningar vi föreslår i denna rapport genom att minska dessa utgifter är att de riktar sig mot näringslivet.

Det finns också utbredd kritik mot företagsstöden. I en undersökning bland Företagarnas medlemmar 2025 uppgav åtta av tio att de föredrar sänkta skatter framför företagsstöd, även bland dem som nyligen tagit emot stöd (vilket var drygt tre procent av småföretagen).47

Mot bakgrund av detta ser Företagarna att det, även försiktigt räknat, finns utrymme att genom minskning av dessa utgifter finansiera en sänkning av såväl bolagsskatten som arbetsgivaravgifterna budgetmässigt. Lägger man till detta självfinansiering enligt våra beräkningar och statsbudgetens reformutrymme, är de tre föreslagna skattesänkningarna fullt genomförbara.

Offentligt tryck

Ds 2010:37
Finansdepartementet, Beräkningskonventioner 2026
Finansdepartementet, Lagrådsremiss: Växa-stöd för den först anställda – sänkta arbetsgivar-avgifter för enskilda näringsidkare, 2016
Fi2019/00432/S1 Fi2019/02421/S1 Fi2020/02954/S1 Fi2024/01004 Fi2025/01067 Prop. 2020/21:100 Prop. 2024/25:25 Prop. 2025/26:1
Regeringens skrivelse 2025/26:98 Redovisning av skatteutgifter 2026
SOU 2024:24
SOU 2024:29
SOU 2025:96

Forskning

Atanassov, J. och Liu, X., ”Can Corporate Income Tax Cuts Stimulate Innovation?” Journal of Financial and Quantitative Analysis, vol. 55, nr. 5, 2020

Bastani, S. och Selin, H., ”Bunching and non-bunching at kink points of the Swedish tax schedule”, Journal of Public Economics, vol. 109, 2014

Blomquist, S. m.fl., ”Nonlinear budget set regressions in random utility models: Theory  and application to taxable income”, Journal of Econometrics, vol. 252, del B, 2025

Cahuc, P. m.fl., “The Effectiveness of Hiring Credits”, Review of Economics Studies, vol. 86, nr. 2, 2019

Daunfeldt, S-O. m.fl., “How Do Firms Respond to Reduced Labor Costs? Evidence from the 2007 Swedish Payroll Tax Reform”, Journal of Industry, Competition and Trade, vol. 21, 2021

Devereux m.fl., “The Elasticity of Corporate Taxable Income: New Evidence from UK Tax Records” i Business Taxation (Trans-Atlantic Public Economics Seminar), NBER, 2012

Dobbins, L., och Jacob, M., ”Do corporate tax cuts increase investments?”, Accounting and Business Research, vol. 46, nr. 7, 2016

Egebark, J. och Kaunitz, N., Do payroll tax cuts raise youth employment?, IFAU working paper 2013:27

Elert, N. m.fl., “Employment Effects of Payroll Tax Reforms: Evidence From Swedish Service Industries”, Review of Labour Economics and Industrial Relations, vol. 40, 2026

Fang m.fl., “Productivity effects of corporate income tax: Evidence from China”, The World Economy, vol. 46, nr. 6, 2023

Feld, L.P. och Heckemeyer, J., ”FDI and taxation: A meta-study”, Journal of Economic Surveys, 2011

Fuest, C. m.fl., ”Do higher corporate taxes reduce wages? Micro evidence from Ger-many”, American Economic Review vol. 108, nr. 2, 2018

Gechert, S. och Heimberger, P., ”Do corporate tax cuts boost economic growth?”, Euro-pean Economic Review, vol. 147, 2022

Graber m.fl., Substitution and income effects of labor income taxation, NBER working paper 34987, 2026

Ljungqvist, A. och Smolyansky, M., To Cut or Not to Cut? On the Impact of Corporate Taxes  on Employment and Income, NBER Working Paper 20753, 2014

Lundberg, J., ”Den svenska Lafferkurvan för höga inkomster”, Ekonomisk Debatt nr 7/2016

Lundberg, J., ”Ett nytt sätt att utvärdera skatteförändringar”, Ekonomisk Debatt nr 6/2018

Mankiw, N.G. och Weinzierl, M., Dynamic scoring: A back-of-the-envelope guide, NBER working paper 11000, 2004

Millot m.fl., Corporate taxation and investment of multinational firms: Evidence from firm-le-vel data, OECD Taxation Working Papers No. 51, 2020

Nivala, A., “(No) Effects of Subsidizing the First Employee: Evidence of a Low Take-up Puzzle Among Firms”, VATT Working Papers 166, 2024

Saez, E. m.fl., “Payroll Taxes, Firm Behavior, and Rent Sharing: Evidence from a Young Workers’ Tax Cut in Sweden”, American Economic Review, vol. 109, nr. 5, 2019

Saez, E. m.fl., “Hysteresis from employer subsidies”, Journal of Public Economics, vol. 200, 2021

Shuai, X. och Chmura, C., ”The Effect of State Corporate Income Tax Rate Cuts on Job Creation”, Business Economics, vol. 48, 2013

Strulik, H. och Trimborn, T., “Laffer strikes again: Dynamic scoring of capital taxes”, Euro-pean Economic Review, vol. 56, nr. 6, 2012

Trabandt, M. och Uhlig, H., How Far Are We From The Slippery Slope? The Laffer Curve  Revisited, NBER working paper 15343, 2009

von Brasch m.fl., Corporate taxes, investment and the self-financing rate: The effect of loca-tion decisions and exports, Statistics Norway discussion papers nr. 955, 2021

Zuo m.fl., “Does government reduction of the corporate income tax rate increase  employment? Evidence from China”, International Review of Economics & Finance, vol. 83, 2023

Rapporter o. Dyl.

Ageberg, E. och Krassén, P., Vad får jag för pengarna? Så påverkar arbetsgivaravgifterna och  socialförsäkringssystemet Sveriges mindre och växande företag, Företagarna, 2021

Ageberg m.fl., Återstart, lägre arbetslöshet och högre självförsörjningsgrad, Entreprenörskaps-forum, 2021

Almega, Sänkta arbetsgivaravgifter för fler jobb och ökad tillväxt, 2023

Andersson m.fl., Betydelsen av unga och växande företag: En politik för ett mer dynamiskt  näringsliv, Svenskt Näringsliv, 2024

Bastani, S. och Selin, H., Skillnad på marginalen – en ESO-rapport om reformerad inkomstbe-skattning, ESO 2019:3

Bastani, S. och Selin, H., Skillnad på marginalen, IFAU rapport 2019:19

Bennmarker, H. m.fl., Är sänkta arbetsgivaravgifter ett effektivt sätt att öka sysselsättningen?, IFAU rapport 2008:16

Eklund, K., Vårt framtida skattesystem – en ESO-rapport med förslag på en genomgripande  skattereform, ESO 2020:7

Finanspolitiska rådet, Svensk finanspolitik 2016, 2016

Finanspolitiska rådet, Ett enklare och effektivare skattesystem, Studier i finanspolitik 2020/1

Flood, L. Effekter av ökad beskattning på arbetsinkomster, rapport till Finanspolitiska rådet 2016/4

Hansson, Å., Ett skattesystem för Sverige i en global värld, SNS, 2022

Konjunkturinstitutet, Samhällsekonomiska effekter av sänkt bolagsskatt, specialstudie nr 38, 2013

Krassén, P., Produktivitetskarusellen, Företagarna, 2024

Krassén, P. och Lidefelt, J., Talangjakten och marginalskatten, Svenskt Näringsliv, 2017 OECD, Corporate Tax Statistics, 2025

OECD, Corporate Income Taxation and Business Dynamism, 2026 OECD, Foundations for Growth and Competitiveness, 2026 OECD, Taxing wages, 2026

Riksrevisionen, Sänkta socialavgifter – för vem och till vilket pris?, RiR 2008:16

Statskontoret, Utfallet för statens budget – del av Statskontorets underlag till årsredovisning för staten 2025, STK 2026:9

Sørensen, P. B., Swedish tax policy: recent trends and future challenges, ESO 2010:4 Tillväxtanalys, Företagsstöd under pandemin – lärdomar inför framtida kriser, PM 2023:01 Tillväxtanalys, Kartläggning av det statligt finansierade företagsfrämjandet, PM 2025:05

Vartia, L., How do Taxes Affect Investment and Productivity? An Industry-Level Analysis of  OECD Countries, OECD, 2008

Waldenström m.fl., Kapitalbeskattningens förutsättningar. Konjunkturrådets rapport 2018, SNS, 2018

Press

Grip, J. och Krassén, P., ”Ta bort stöden – och sänk skatterna”, Svenska Dagbladet, 2 maj 2025

Waldenström, D. och Lundberg, J., ”Så kan den statliga inkomstskatten avskaffas”, Dagens Nyheter, 11 november 2024

Onlinekällor

Europeiska kommissionen, Debt-Equity Bias Reduction Allowance (DEBRA)

Konjunkturinstitutet, Prognosdatabsen

Mengden, A., ”Top personal income tax rates in Europe, 2026”, Tax Foundation, 2026 SCB, Indikatorer inkomstfördelning efter region. År 2011 – 2024, HE0110 Skatteverket, Statistikportalen