Många företag har i dag svårt att hitta rätt personer att anställa. Det är inget abstrakt problem som blir synligt först i staplar och tabeller. Det märks direkt. När det finns luckor i laget tvingas många företag tacka nej till uppdrag och skruva ner på ambitionsnivån. Jobb blir inte gjort. Det påverkar företaget, dess kunder, lokalsamhället och hela landets ekonomi. Därför är det viktigt att lösa problemen med kompetensförsörjningen.

Trots att regeringen betonar att det ska vara enkelt att starta, driva och utveckla företag i Sverige finns det nu ett förslag som gör tvärtom. Det handlar om att införa ett lönekrav för arbetskraftsinvandring på medianlönen i landet: för närvarande 37 100 kronor. Tanken bakom det – som finns i Tidöavtalet – är att Sverige bara ska ta emot så kallad högkvalificerad arbetskraft från tredje land (utanför EU/EES). Det är enligt Företagarna feltänkt.

– Att höja lönegolvet för arbetskraftsinvandring ännu mer är i dag att blanda ihop högkvalificerade jobb med hög lön. Vi ser redan hur en sådan politik slår hårt mot yrken där lönerna ligger under medianen, säger Företagarnas näringspolitiska expert Lise-Lotte Argulander.

Debatten om arbetskraftsinvandring tar fart

152 undantag från regeln 

Långt ifrån alla företag vänder sig till tredje land för att hitta personer att anställa, eftersom arbetstillstånd för arbetskraftsinvandring är en administrativ process som tar tid och kostar pengar, men för en del är det en sista utväg för att lösa en extrem kompetensbrist. De personer det handlar om jobbar ofta i yrken som har en medellön under medianlönen. Det illustreras av att Migrationsverket och Arbetsförmedlingen på regeringens uppdrag har redovisat en lista över yrken som de föreslår ska undantas från lönegolvet. Det är 152 stycken.

– Ett system med fler än 150 undantag blir svåröverskådligt för både företag och myndigheter. Det riskerar att förlama rekryteringsprocesser i en tid när vi behöver dem som mest, säger Lise-Lotte Argulander.

Arbetskraftsinvandring handlar om människor som redan från dag ett går till jobbet, betalar skatt och bidrar till välfärden. Därför är det svår att se vilket problem regeringen vill lösa genom att ytterligare strama åt arbetskraftsinvandringen.