I dag lägger regeringen vårpropositionen på riksdagens bord. Den innehåller regeringens bedömning av det ekonomiska läget och utgör startskottet för riksdagens arbete med statsbudgeten. Eftersom osäkerhet blivit snarare regel än undantag på grund av en kavalkad av kriser under de senaste åren återstår det att se om prognoser och ramar står sig till i höst. En stökig omvärld utgör dock ingen ursäkt för att låta bli att bedriva sund ekonomisk politik som lägger grunden för uthållig välståndsökning. I det avseendet är Företagarna fortsatt kritiska till regeringens ekonomiska politik. Det saknas en tydlig företagarlinje.  

– Småföretagen pressas från alla håll. Det är dags för regeringen att ta initiativ och börja leverera. Nu krävs en företagarlinje för att stärka Sveriges ekonomiska återhämtning, säger Företagarnas vd Magnus Demervall. 

Sänk kostnaderna för företagen

Nästan alla företag är små och det är i dem som de flesta nya arbetstillfällena skapas. Att dessa företag kan växa och utvecklas är avgörande för Sveriges konkurrenskraft. Därför behöver företagens kostnader minska. Företagarna föreslår tre konkreta åtgärder för att åstadkomma det. Växa-stödet – nedsättningen av arbetsgivaravgiften – bör utökas till de första fem medarbetarna. Dessutom bör regeringen göra verklighet av sina egna planer på att sänka elskatten, som regeringspartierna också drev som valfråga 2022. Företagarna framhåller också att staten måste sluta övervältra kostnader för brottsbekämpning på företagen, som när Bolagsverket nu ges nya uppdrag. Satsningar på att beivra ekonomisk brottslighet måste gå via anslag till myndigheter, inte finansieras via avgifter på alla företag.  

Jämte vårpropositionen med sina ramar och analyser lägger regeringen i dag även fram sin vårändringsbudget, som alltså handlar om förändringar i innevarande års statsbudget. Låt vara att den redan presenterat extra ändringsbudgetar. För enkelhetens skull kan man se de sammantagna ändringarna som vårändringsbudgeten. Det handlar om totalt 11,5 miljarder kronor.  

11,5 miljarder i vårändringsbudget

Satsningarna i vårändringsbudgeten riktas enligt regeringen in på att stimulera efterfrågan, motverka arbetslösheten och påskynda industrins klimatomställning, bekämpa brott och öka tryggheten samt stärkt svensk försvarsförmåga och fortsatt stöd till Ukraina. 

– Det är en relativt omfattande vårändringsbudget. En stor pjäs är den tillfälliga utökningen av rot-avdraget. Det beskrivs som en konjunkturåtgärd för att balansera nedgången i byggsektorn. Även om en höjning av rot i sig kan vara välkommet, är det vanskligt med ryckiga och tillfälliga förändringar av skattenedsättningar. Rotavdraget borde höjas permanent till 50 procent och taken i rot- och rut-avdragen separeras, säger Företagarnas skattepolitiska expert och policychef Patrick Krassén.  

Två andra satsningar som regeringen nu gör är en fortsatt utbyggnad av yrkeshögskolan och mer pengar till vägunderhåll. Det är välkommet, men inte utan utmaningar.  

– En fortsatt utbyggnad av Yrkeshögskolan och regional yrkesutbildning för vuxna är välkommen. Mer pengar är dock inte allt – utbildningarna måste utformas och dimensioneras på rätt sätt utifrån förutsättningarna, i samråd med arbetsgivare, även småföretag, säger Patrick Krassén.  

 När det gäller satsningarna på vägar är också prioriteringar det centrala att ha i åtanke. 

– 500 miljoner kronor avsätts för vägunderhåll. Företagarna ser det som rätt avvägning - underhåll av befintlig infrastruktur är viktigare att prioritera än nybyggen i detta läge. Malmbanan måste säkras och potthålen lagas innan nya stora projekt påbörjas, säger Patrick Krassén.  

En växande ekonomi  

En budget handlar om att prioritera. Det kan därför vara klargörande att backa några steg och ta in hela bilden. Statens inkomster och utgifter 2025 förväntas vara drygt 1 400 miljarder kronor. Det är viktigt att ha det perspektivet, menar Företagarnas chefsekonom Johan Grip.  

– Att regeringen saknar en genomtänkt företagarlinje framgår av att man inte förmått prioritera mer än marginella kostnadslättnader för näringslivet.  

Han är kritisk till att det i satsningen på gröna industriprojekt finns omfördelningar mellan stödprogrammen Klimatklivet och Industriklivet, som i praktiken innebär att Stegra, tidigare H2 Green Steel, får del av miljardstöd de redan nekats en gång,  

– Det verkar som att regeringen genom att fördela om pengar i stöden satsar mer på ett enskilt storföretag än vad den avsatt i extra medel till både vägunderhåll och yrkesutbildning i vårändringsbudgeten, säger Johan Grip. 

Enligt Företagarna behövs en djupare förståelse inom politiken om att det som gynnar företagande i förlängningen bidrar till att förbättra hela samhällsutvecklingen. Att företagen får en större handlingsfrihet i att disponera det värde de själva skapar är vida överlägset en industripolitik som bygger på att först driva in skattemedel från företag och löntagare för att sedan dela ut dem som stöd och bidrag i hopp om att det ska skapa tillväxt.  

– Att ta mindre av de resurser företagen skapar är inte en kostnad, det är en investering i Sverige som företagarland. Avkastningen på den investeringen är en växande ekonomi, säger Johan Grip.