Som arbetstagare är det lönebeskedets nettobelopp som är mest intressant att hålla reda på, men för arbetsgivare är det många steg och kostnader på vägen innan det beloppet betalas ut på den anställdas lönekonto.

Nu vill regeringen utreda förutsättningarna för att införa en skyldighet för myndigheter under regeringen att redovisa inbetalda socialavgifter i samband med löneutbetalningar.

– Staten är en stor arbetsgivare och myndigheterna under regeringen ska därför föregå med gott exempel för andra arbetsgivare. Ett sätt är att redovisa denna information på ett samlat, tydligt och öppet sätt till sina anställda, säger civilminister Erik Slottner.

Räkna ut kostnaden för en anställd

Arbetsgivaravgifter och socialavgifter är dolda skatter

Företagarna välkomnar regeringens besked.  

– Detta är ett mycket bra initiativ och något som har efterfrågats av både Företagarna och andra aktörer under lång tid. Arbetsgivaravgifter och socialavgifter är dolda skatter, som de flesta löntagare inte känner till. Tydligare redovisning skulle ge ökad transparens om hur mycket skatt som faktiskt läggs på lönen, säger Patrick Krassén, Företagarnas skattepolitiska expert och policychef.

Beräkningar som Företagarna har låtit ta fram visar att uppemot hälften av de sociala avgifterna och arbetsgivaravgifterna som läggs på anställdas lön är ren skatt. På papperet ska dessa avgifter gå till trygghetssystem, men deras konstruktion innebär i stället en skatt på att anställa.

Hur skulle sänkt arbetsgivaravgift påverka sysselsättningen?

Omfatta fler offentliga arbetsgivare

Företagarna menar att det vore önskvärt att fler offentliga arbetsgivare omfattades av ett liknande initiativ.

– Uppdraget är begränsat till redovisning på myndighetsanställdas lönebesked. Staten och kommunerna skulle kunna införa motsvarande redovisning på lönebeskeden hos anställda i kommuner, regioner och offentliga bolag också, säger Patrick Krassén.

Skadlig överbeskattning

Poängen med att synliggöra den totala kostnaden för arbetskraften är att rikta fokus mot de negativa effekterna på jobb och tillväxt.

– Företagarna anser att kostnaden för att anställa behöver sänkas, främst genom sänkta arbetsgivaravgifter. Detta initiativ innebär förvisso inte att skatten på att anställa sänks, men är ett välkommet steg för att visa tydligare hur mycket arbetsgivare behöver betala redan innan den anställde får sin bruttolön. Förhoppningsvis kan det leda till ökade medvetenhet om den skadliga överbeskattningen, säger Patrick Krassén.

Vad är socialavgifter?

Arbetsgivaravgifter utgör tillsammans med egenavgifter och allmän pensionsavgift socialavgifter. Dessa finansierar den svenska socialförsäkringen. Den är rätten till social trygghet i form av sjukpenning, arbetslöshetsersättning, pension, sjukvård och barnbidrag.

Arbetsgivaravgiften betalas in av den anställdes arbetsgivare och uppgår, för de allra flesta arbetstagare, till 31,42 procent av bruttolönen.

Enskilda näringsidkare betalar inte arbetsgivaravgift, utan i stället egenavgift. Egenavgiften är totalt sett något lägre än arbetsgivaravgiften, 28,97 procent. Näringsidkare betalar en något högre sjukförsäkringsavgift och en betydligt lägre arbetsmarknadsavgift.

Läs mer i artikeln Arbetsgivaravgifter.