Av Brottsförebyggande rådets Nationella trygghetsundersökning framgår det att försäljningsbedrägerier och kort- och kreditbedrägerier ökade i fjol jämfört med 2021. Undersökningen mäter allmänhetens otrygghet och utsatthet för brott, men även företagare drabbas. Det gäller att hela tiden vara på sin vakt mot oseriösa aktörer och kriminella.

Mats Björkeby driver företaget ACL i skånska Blentarp. Det säljer kläder, biltillbehör och VA-produkter. Han har gjort en lista med bedrägeriförsök och oseriösa säljmetoder som företaget råkat ut för under de senaste åren.

Uppmanad att logga in på banken

För några veckor sedan blev Mats Björkeby uppringd en kväll av någon som utgav sig vara Visma Inkasso. Det är ett företag som finns och samtalet kom från ett synligt 08-nummer, så han ville veta vad de hade att säga.

− Den som ringde var mycket artig och bad om ursäkt för att de hörde av sig på kvällen. Vi fick höra att vi blivit utsatta för identitetskapning och att någon planterat ett datorvirus. För att vi skulle förstå att allt var på riktigt kopplades samtalet vidare till ”Swedbanks jour”. De bad oss logga in på vårt bankkonto för att de skulle kunna visa att det fanns ett bokat uttag på 28 800 kronor för en dator.

Samtalet pågick ganska länge och när Mats Björkeby vägrade logga in på internetbanken sade personen i telefon att företaget fick skylla sig själva och att konsekvenserna skulle bli stora.

− Så här i efterhand är det tämligen enkelt att förstå att det var ett bedrägeriförsök. Men när man sitter i ett långt samtal med artiga och vältaliga människor är det nog lätt för många att bli lurade.

Polisen var ointresserad

Mats Björkeby hörsammade uppmaningen från bland annat Företagarna om att polisanmäla bedrägeriförsöket, för att den verkliga omfattningen ska avspeglas i statistiken. Hans erfarenhet av kontakten med polisen blev dock inte positiv.

− Efter bedrägeriförsöket ringde vi polisen på 114 14. Vi satt i telefonkö i en timme. Sedan fick vi tala med en totalt ointresserad kvinna som konstaterade att det nog inte var lönt att anmäla. Vi undrade om de var intresserade av telefonnumret som bedragarna använde, men det var det inte.

Är det it-säkert? Undersökning om företagares utsatthet för it-relaterade brott, kontakter med polisen och åtgärder för att skydda företaget mot digital brottslighet

Många försöker luras

Mats Björkeby har även erfarenhet av oseriösa annonsbladsaktörer och ohederliga telefonförsäljare av mobiltjänster.

För några år sedan erbjöd sig en person som sade sig vara journalist på en branschtidning att skriva en artikel om företaget och samtidigt sälja en annons. Det lät bra, tyckte Mats Björkeby, men sedan började problemen.

− Han som gjorde telefonintervjun skrev en artikel där det mesta var helt fel så vi godkände den inte för publicering. Vi sade att vi inte heller ville ha någon annons införd om de inte först rättade felen i artikeln. Men annonsen fördes in ändå och vi krävdes på annonskostnaden.

Företagarnas jurister ger råd för dig som råkat ut för annons- och katalogsjojare 

Företaget drev ärendet till förlikning. Sådant tar tid och energi.

När så bindningstiden på företagets mobilabonnemang löpte ut fick Mats Björkebys företag samtal från någon som sade sig ringa från Telia med ett bättre erbjudande.

− Allt lät bra och vi godkände avtalet som man skickade över. Sedan förstod vi att det inte var Telia vi skrivit avtal med utan en för oss okänd operatör.

Företaget som försökt påskina att Mats Björkebys företag tecknat abonnemang med Telia erbjöd dem då att lämna avtalet mot att de betalade 36 månadsavgifter. När de vägrade fick de i stället en rabatt: 30 månaders avgifter och inte förhandlingsbart.

− Till slut orkade vi inte bråka mer med dem och godkände villkoren. De innehöll en sekretessöverenskommelse så att vi inte skulle kunna nämna att vi råkat ut för just dem. Numer står företaget på Svensk Handels varningslista.

Mer borde kunna göras

Mats Björkeby tycker att de stora teleoperatörer som har egna nät borde kunna vara mer aktiva i att varna kunderna för att det finns oseriösa aktörer som köper kapacitet i deras nät. Han menar att nätoperatörer som inte har egna nät och agerar klandervärt till och med borde kunna stängas av.

Han anser även att inte bara privatpersoner, utan också företag borde kunna ångra ingångna avtal i vissa särskilda fall eftersom bedrägerier är så vanligt förekommande. Det faktum att företag inte har samma skydd som konsumenter gör enligt honom att bedragare riktar in sig på företagare.

− När vi gjorde ändringar i brandväggarna i vårt it-system började vi överösas av olika varningar från mer eller mindre suspekta avsändare. Det är lätt att råka trycka vidare på någon länk och riskera säkerheten. Att stämpla mejlen som spam hjälper inte eftersom det dyker upp nya avsändare hela tiden.

Företagarnas jurister ger råd vid Inkassohot från bluffmakare. Bör man vara nervös?

Varna och åter varna

Vad kan då företagarna göra själva? Utöver att se över rutiner och skydd tycker Mats Björkeby att det är viktigt att berätta. Det finns många som drar sig för att göra det offentligt eftersom de inte vill framstå som lättlurade, men bedragarnas förslagenhet går inte alltid att förmedla i redogörelser. Det är vanligt att företagare hör av sig och berättar att de inte trodde att just de skulle bli lurade eftersom de ju känner till riskerna väl.

− Jag tycker att det är viktigt att varna och åter varna – och ge exempel. Det handlar om mycket påfrestande problem, inte bara sett till ekonomiska konsekvenser.