Företagarna klär av modeskatten
På fredagen lämnade Företagarna in vårt remissyttrande över betänkandet Skatt på modet (SOU 2020:20). Betänkandet bygger på ett utredningsförslag om hur en skatt på skadliga kemikalier i kläder och skor kan utformas. Dess syfte är i sin tur att med skatten som instrument minska förekomsten av eller risken för exponering och spridning av miljö- och hälsofarliga ämnen från kläder och skor.
Läs hela remissyttrandet över betänkandet Skatt på modet (SOU 2020:20)
En dålig skatt
Förslaget är att skatt ska betalas för alla kläder och skor med 40 kronor per kilo av den skattepliktiga varans nettovikt. Den skattskyldige får göra ett avdrag med 95 procent om varan inte innehåller några av de särskilt farliga ämnen, i halter över vissa gränsvärden, som anges. Skatten föreslås träda i kraft den 1 april 2021, med start för tillämpning efter utgången av juni månad 2021.
− Det är anmärkningsvärt att utredningen inte kunnat bedöma om skatten är samhällsekonomiskt motiverad. Vissa av de angivna ämnena är dessutom redan förbjudna i befintlig lagstiftning och flera av de ämnen som omfattas av skatten är sedan tidigare föreslagna att omfattas av Reach-förordningen. Det vi ser är helt enkelt att skatten är ett dåligt instrument för att uppnå det uttalade syftet, säger Företagarnas hållbarhetsexpert Philip Thunborg.
Ökade kostnader och ökad regelbörda
Bristen på miljöfrämjande effekter betyder dock inte att skatten inte medför andra konsekvenser.
− Om skatten införs blir det ökade kostnader och mer regelbörda för företagen. Dessutom är det ologiskt att en skatt som ska vara miljöstyrande inte går att undgå helt och hållet ens om företag redovisar att de saknar de kemikalier som ska fasas ut. Utredningen bedömer faktiskt att nästan 84 procent av alla kläder och skor som omfattas av skatten helt saknar sådana kemikalier, säger Philip Thunborg.
EU-förbud mot kemikalierna bättre
Skatten bedöms leda till omkring 700 färre arbetstillfällen i branschen och en påskyndad nedläggning av omkring 100 företag, enligt antaganden som gjordes innan coronakrisen slog till.
− Företagarna vill se ett EU-förbud av kemikalierna som omfattas i utredningen i stället för nationell särlagstiftning. Företrädesvis sker detta genom skärpningar i Reach-förordningen. Det skulle ha en miljöstyrande effekt på produktion och konsumtion, i stället för att öka kostnaderna och den administrativa bördan för svenska företag, säger Philip Thunborg.