Gör klimatpolitiken så effektiv som möjligt, inte så dyr som möjligt
De nu avslutade klimatförhandlingarna i Madrid har beskrivits som en besvikelse av de svenska förhandlarna på plats. Deltagarna enades om ett antal viktiga områden, men kom inte överens om några av de viktigaste frågorna, däribland hur länder ska kunna nå delar av målen i sina klimatplaner genom exempelvis utsläppshandel, eller genom att ett land genomför klimatåtgärder i ett annat land.
− Resultatet är ingen större överraskning. Att ersätta det relativt tydliga Kyotoprotokollet med det striktare och mer komplexa Parisavtalet kräver ytterligare arbete och förhandlingar, men alla parter i de globala klimatförhandlingarna är överens om att utsläppen måste minska – oenigheten ligger i hur detta ska gå till, säger Philip Thunborg, Företagarnas expert på hållbarhet.
Sveriges första klimatpolitiska handlingsplan
Även i Sverige råder enighet om målet. Genom en bred överenskommelse mellan samtliga partier, förutom Sverigedemokraterna, antog riksdagen 2017 ett klimatpolitiskt ramverk. Dess syfte är att vara vägledande och en garant för att den förda politiken lever upp till Sveriges klimatmål.
Det klimatpolitiska ramverket utgörs av en klimatlag, klimatmål och ett klimatpolitiskt råd. Ramverket sträcker sig över flera mandatperioder. Det ska leda till att Sverige, oavsett regering, når nettonollutsläpp till senast år 2045. Klimatlagen anger att den sittande regeringen vart fjärde år ska presentera en klimatpolitisk handlingsplan. Nu har den första i sitt slag presenterats i samarbete mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna.
− Näringslivet har varit drivande. De stora industrierna har genom sina fossilfria färdplaner visat att de går i bräschen för en konkurrenskraftig omställning. Sverige står för en bråkdel av de globala utsläppen, men om vi kan visa för de stora utsläpparna att det är lönsamt att satsa på klimatsmarta tekniker kommer de att ta efter. Mindre resursanvändning och klimatsmart teknik gynnar inte bara miljön och klimatet, det kan även vara en stor exportsuccé för Sverige, säger Philip Thunborg.
Småföretagen allt mer hållbara
Det är dock inte bara de stora industrierna som är viktiga i omställningen. Småföretagen utgör 99,4 procent av samtliga privata företag i Sverige. Deras roll i omställningen är utan tvekan mycket stor. Våren 2019 presenterade Företagarna tillsammans med Fossilfritt Sverige (som lett arbetet med industriernas fossilfria färdplaner) och hållbarhetsbyrån Beyond Intent rapporten Hållbarhet som konkurrensfördel – småföretagen ställer om. Den visar att nästan nio av tio företag tycker det är viktigt att arbeta hållbart och att ta samhällsansvar. Mer än 60 procent bedriver i dag ett aktivt hållbarhetsarbete och omkring hälften har vidtagit åtgärder för att minska sina utsläpp.
− Småföretagen är med i omställningen. Dels finns det en stor känsla av ansvar för framtiden, men arbetet är också starkt affärsdrivet. En klar majoritet av företagen tror att ett företags klimatinsatser ger konkurrensfördelar och ser man på de företag som bedriver ett aktivt hållbarhetsarbete så uppger 41 procent att det har haft en mycket positiv inverkan på lönsamheten, säger Philip Thunborg.
Handlingsplan med 132 åtgärder
Klimatpolitiken ska vara integrerad i hela ekonomin och genomsyra alla politikområden. I dag minskar inte utsläppen i tillräcklig omfattning för att nå klimatmålen. Därför arbetar alla departement med handlingsplanen. Det klimatpolitiska rådet granskar handlingsplanen och om den politik som förs går i rätt riktning för att nå klimatmålen.
Handlingsplanen innehåller totalt 132 åtgärder. Övergripande om dessa åtgärder kan sägas att de fokuserar på offentlig upphandling, kommuner och regioner samt konsumtionsbaserade utsläpp. Att handlingsplanen delvis fokuserar på offentlig upphandling är välkommet. Det är ett viktigt steg att stimulera efterfrågan på småföretagens hållbara produkter och tjänster. Affärsnyttan är kärnan i småföretagens hållbarhetsarbete så för att accelerera hållbarhetsarbetet krävs en koppling till affärsnyttan. Upphandlingar med höga ambitioner som uppmuntrar hållbarhetsaspekter uppmuntras. Det är dock avgörande att de är anpassade efter småföretagens verklighet.
Industrin och inrikes transporter står för omkring två tredjedelar av Sveriges totala utsläpp, så sannolikt kommer handlingsplanen ha ett stort fokus på dessa sektorer. Många av de 132 åtgärderna är förslag som redan är aviserade, även nya åtgärder kommer att presenteras.
− Det viktigaste är att åtgärderna som presenteras har ett helhetsgrepp. Vi och många med oss har länge påtalat att flera av de styrmedel som används i dag slår alldeles för hårt mot företagare och i vissa delar av landet samtidigt som de har låg klimatnytta. Det är därför viktigt att klimatpolitiken blir så effektiv som möjligt, inte så dyr som möjligt, säger Philip Thunborg.
Straffbeskatta inte själva resandet
Företagarna anser därför bland annat att det krävs större fokus på ett bränslebyte inom transportsektorn snarare än att straffbeskatta själva resandet. Inom vägtransporterna har vi i dag ett reduktionspliktssystem som fasar ut det fossila till fördel för biodrivmedel. Eftersom att detta driver upp priserna vid pumpen bör ökade reduktionsnivåer prioriteras före ytterligare höjningar i skatten på bensin och diesel. En liknande reduktionsplikt ska införas för flyget vilket tillsammans med andra åtgärder så som miljödifferentierade start- och landningsavgifter bör ersätta flygskatten.
Inom ramen för bonus-malussystemet är det viktigt att det sker ytterligare satsningar på utbyggd infrastruktur då företagare i många branscher har varken råd eller möjlighet att byta till bonusfordon, då utbudet och infrastrukturen saknas. Förväntas fordonsägare byta ut sitt fordon måste även möjligheterna för detta finnas. För dem som kör bensin- eller dieseldrivet och drabbas av malus blir det dessutom dubbel bestraffning med höjd fordonskatt i kombination med andra skatter som driver upp priset vid pumpen.