Olagligt ställa krav på kollektivavtal
Vi utgår dock från att detta stannar vid ett handslag och inte blir verklighet, eftersom det är både olagligt och olämpligt att ställa sådana krav. Att ställa upphandlingskrav om att företag ska vara anslutna till kollektivavtal strider mot EU:s grundläggande principer om bland annat likabehandling. Det slogs fast redan 1995 i en dom från Kammarrätten i Stockholm och har sedan bekräftats i senare domar. De nya upphandlingsreglerna som trätt i kraft förändrar inte detta.
Nämnas kan att även Konkurrensverket, som är tillsynsmyndighet över offentlig upphandling, i en rapport 2015 bedömt att det inte är tillåtet att kräva att leverantörerna ska vara bundna av kollektivavtal under kontraktstiden. Även Upphandlingsmyndigheten fastslår detta på sin webb. Att detta är olagligt råder det alltså ingen tvekan om.
Man måste komma ihåg att hela 60 procent av de små företagen i Sverige saknar kollektivavtal. Detta innebär att krav på anslutning till kollektivavtal per automatik utestänger alla dessa företag från att delta vid kommunens framtida upphandlingar, både som leverantörer och som underleverantörer.
De absolut flesta av dessa små företag är dock givetvis seriösa i sin verksamhet och erbjuder schyssta arbetsvillkor för sina anställda. Argumentet från Socialdemokraterna Dalarna och Byggnads sida om att företag som inte har kollektivavtal inte kan garantera schyssta villkor för sina arbetare stämmer inte.
Man måste komma ihåg att grundtanken med offentlig upphandling är att göra goda inköp genom att ta tillvara på den konkurrens som finns på marknaden. Därför är det av central betydelse att upphandlingarna är öppna för alla seriösa företag - med eller utan kollektivavtal.
Resultatet blir annars färre anbud och högre kostnader för skattebetalarna som en följd. Att utestänga en stor del av marknaden genom krav på anslutning till kollektivavtal vore därför inte bara olagligt utan även olämpligt.
Ulrika Dyrke, ansvarig offentlig upphandling och Karin Ringsby, båda Företagarna