Årets Företagare Stockholm Stad 2010-2016

Årets mingelkväll gick av stapeln på Nalen den 17 februari.

I stenhård konkurrens blev det till slut Netsafe International AB med ägarna Emanuel Lipschütz, Martin Selin och Alexander Wilson som utsågs till Årets Företagare Stockholms stad 2010.

Motiveringen löd:

För Emanuel var drivkraften att hjälpa företagare med deras IT större än att gå i gymnasiet. Han startade i stället eget företag med hjälp av överförmyndare. Blev yngst i världen med branschens mest prestigefyllda examen CCIE-certifiering inom ämnet "Routing & switching", och senare även inom ämnet "Security". Är idag en av drygt 500 personer i världen och ensam i Sverige som har denna kombination av CCIE-certifieringar. Har senare tagit in flera delägare i företaget, så nu är de tre delägare. Emanuel, Martin och Alexander.

Att växa långsamt utan lån, att prioritera kontinuerlig vidareutbildning för alla på företaget, med en outtröttlig energi har gjort att de i dag är ett ledande IT-företag som står sig väl i Globaliseringens konkurrens och har många av världens börsnoterade företag som kunder.

Karima Tice fick ta emot utmärkelsen som Årets Företagare i Stockholms stad 2011 av Näringsminister Maud Olofsson på Nalen den 17 februari under Årets Mingelkväll för företagare.

Motiveringen löd:

Brinner för att ingenting är omöjligt – allt är möjligt. Ger kunderna vad de vill ha och behöver utan att alltid få betalt för det. Modet att våga satsa i en bransch med hård konkurrens och stora krav. Förmågan att leda företaget framåt har gjort att företaget på kort tid vuxit från ett tiotal anställda till över nittio anställda med låg personalomsättning samtidigt som företaget utvecklat sig att vara stark i tre nischer och fått en god lönsamhet. Nöjda kunder har också gjort att man vågat etablera sig på flera orter och dessutom vara det första ägarledda Svenska företag inom denna bransch som också etablerat sig i England.

Här finns kreativitet blandat med alla möjligheter och en vilja att lyckas. En källa till inspiration för alla människor som behöver se möjligheter.

Christer Andersson, Niklas Söderlind och Katarina Hellsén Jarvin fick ta emot priset som Årets Företagare i Stockholms stad 2012, på Nalen den 16 februari.

Juryns motivering löd:

"Har bemästrat konststycket att hitta nya lösningar i en bransch som är traditionell.

Med en stor portion mod har de fokuserat och satsat på det nya och därmed valt bort säkra intäkter.

Tack vare sin kreativitet och förmågan att tänka utanför boxen har de lyckats att ta sitt företag till högre nivåer.

De har medvetet och strukturerat arbetat för att göra generationsskiftet positivt, samt att förändra sina egna relationer från att vara barndomsvänner till att vara yrkesmässiga professionella kollegor och företagsägare.

Denna innovativa trio vet att en av framgångsfaktorerna är att behålla det personliga engagemang och påverkan som finns hos anställda i ett familjeföretag även när personalstyrkan växer.

Med spänning ska vi följa detta företag som redan blickar mot nästa innovation – sanna entreprenörer som både vågar och vill sticka ut."

Headhuntern och tjänsteexportföretagaren Eva Jakobsson Weinefalk fick ta emot priset som Årets Företagare i Stockholms stad 2013 på Nalen den 7 februari.

Juryns motivering löd:

Med sin förmåga att identifiera potentiella kunders behov, att se möjligheter och lösningar kombinerat med en glödande energi och stort engagemang har denna sanna entreprenör visat att det i princip går att hitta lösningar på allt – bara man jobbar tillräckligt hårt!

Tappade över 70 % av omsättningen i lågkonjunkturen 2009. Omsättningen minskade från 25 miljoner till drygt 7 miljoner! Klarade av den stora nedgången utan en enda betalningsanmärkning. Tre år senare har omsättningen ökat till ca 35 miljoner - en bedrift utöver det vanliga.

Började sin företagarbana redan som 6-åring då hon fick sin pappa att spola en isbana för att kunna sälja inträdesbiljetter och fika till grannskapets barn. Det blev startskottet för den fortsatta företagarresan.

Med spänning ska vi följa detta energiknippe på hennes vidare resa i världen.

Tryffelsvinets ägare, Stefan Schlyter tog emot priset på Nalen

Juryns motivering löd:

Med passionen som främsta framgångsfaktor har de visat att enstaka individer kan rubba stora monopol.

Målsättningen har varit att ge kunden unika valmöjligheter och ett nytt synsätt och som sanna pionjärer på outforskad mark kantades företagets resa av ett nära övermäktigt motstånd från verk, statliga bolag samt lagar och regler.

I en Davids kamp mot Goliat har de banat väg för en helt ny bransch. I dag samlar de över 12 000 kvalitetsmedvetna livsnjutare i en klubb och visar att vin handlar mer om upplevelser och kultur än om alkohol. Numera bjuds de in att påverka Systembolagets sortiment och därmed hela Sveriges vinutbud.

Vi önskar Tryffelsvinet lycka till!

Catharina Tavakolinia driver Kavat Vård som vågar satsa på egen nisch inom äldrevård. Genom sitt arbete utmanar hon konservativa idéer om hur äldrevården ska bedrivas. Ikväll fick hon ta emot priset Årets företagare i Stockholms stad 2015.

Catharina Tavakolinia är vårdbiträdet som drömde om att starta ett äldreboende med så hög kvalitet att hon själv skulle vilja bo där. Idag driver hon framgångsrikt Kavat vård som utmanar konservativa idéer om hur äldrevård ska bedrivas. Framgången beror på nischning, service och en värdegrund där kundens önskemål är i fokus, samt en stor satsning på kvalitet och uppföljning.

– Ingenting är omöjligt. Där andra säger nej försöker vi hitta nya lösningar, säger Catharina Tavakolina som ikväll fick motta priset i Riddarhuset.

Utnämningen Årets Företagare Stockholms stad delas årligen ut till företag som är goda förebilder och inspirerar andra. – Det är extra roligt att få det här priset i år. Debatten om välfärden och privata aktörer är hetare än någonsin. Det är anmärkningsvärt att välfärdsföretag inte är betrodda med att göra vinst. Vinst är nödvändigt för att kunna investera i utbildning, ny teknologi och göra förbättringar, säger Catharina och fortsätter: – Vår drivkraft är att förnya och förbättra äldrevården. Jag har arbetat i branschen i över tjugo år och vet att vi aldrig haft en bättre äldreomsorg. Det glöms gärna bort när man diskuterar privat vård. Det är de privata aktörerna som driver på, framför allt har de ökat kvalitetsmedvetenheten.

Kavat vård öppnade sitt första äldreboende år 2009. Idag driver företaget sju boenden med olika inriktning såsom persiskt, arabiskt, latinamerikanskt, hotellkoncept och ett äldreboende med spa-profil.

Juryns motivering: Årets företagare har sett en möjlighet till nytänkande och kvalitetsförbättring i en bransch som utmärks av stadig tillväxt och ökad efterfrågan. Det är en bransch där de traditionella producenterna har haft svårt att möta individuella behov p g a organisatorisk tröghet. Årets företagare har stått upp för sin idé och sin framtidstro trots motstånd från politiska krafter som tror att politisk detaljstyrning kan lösa alla problem.

Catharina Tavakolinia har ett stort engagemang för våra äldre och i företaget finns stor kunskap och många idéer om hur man skall organisera äldreboenden för olika grupper.

Framtidens äldreboende måste ha fokus på kunderna så att tjänsterna anpassas efter vad de äldre och deras anhöriga behöver och efterfrågar. Hos Kavat Vård AB har både ledning och personal sådan kundfokus med höga kvalitetsmål.

Här utgår de från att även äldre personer är individer som har olika vanor, erfarenheter och behov. I stället för en stelbent likformighet så organiseras företagets äldreboenden med stor flexibilitet och anpassas efter de boendes vårdbehov. Det kreativa nytänkandet är ledstjärna inom omvårdnadsarbetet. Att erbjuda flera språk är en självklarhet.

Kavat Vård AB är ett prisvärt exempel på vad privata välfärdsföretag kan åstadkomma för att göra Sverige till ett bättre land att leva. De visar på att Sverige behöver privata välfärdsföretag och att god lönsamhet står sig väl i konkurrens med kommunal byråkrati.

Kavat Vård AB har en stabil ekonomi och snabb tillväxt. Företaget har god lönsamhet, vilken till största del återinvesteras i företaget. Idag har de sju äldreboenden med sammanlagd 308 boenden och drygt 300 helårsanställda.

Grattis till vinsten Aleksandar! Hur börjar framgångssagan om Brovex Mekaniska Verkstad? Den började med att min pappa kom till Sverige från Jugoslavien i mitten av 1960-talet. Sverige var då i stort behov av arbetskraft. Pappa började arbeta på olika verkstäder och blev snabbt mycket omtyckt. Han var duktig och fick rådet att starta ett eget företag. 1972 etablerade han sitt första egna företag, vilket till en början var ett litet enmansföretag. Men det dröjde inte länge innan kunderna strömmade till.

Hur kom du in i företaget? Varje helg följde jag med pappa till jobbet, han jobbade ju nästan jämnt. Jag tyckte att det var väldigt spännande på verkstaden med alla maskiner! Snart fick jag hjälpa till med enklare sysslor, därefter fick jag en praktikplats i årskurs åtta, sedan extrajobb på skolloven och ja … jag har nog alltid varit inställd på att jobba här. När jag fyllde 20 år bestämde vi att jag ska ta över företaget tillsammans med min syster. Vid 25 års ålder hade jag tagit min magisterexamen i ekonomi och var redo att ta över rollen som vd. Min syster utbildade sig till gymnasielärare men valde också att jobba på Brovex. Idag är hon delägare och sitter i styrelsen och i ledningsgruppen. Vi är ett bra team – väldigt olika. Ana och jag kompletterar varandra, vi tänker olika, inspirerar varandra, försöker se till företagets bästa. Vi kallar det ”kritiskt tänkande”, haha. Tillsammans med engagerade proffs i ledningen och styrelsen fick vi tidigt stöd för övertagandet av de trogna veteranerna Anders, Milojko och Malin.

Vad tillverkar ni? Vi gör detaljer med hög precision i metall och plast vid sidan av kompletta mekaniska system. Våra kunder återfinns främst inom flyg- bilindustrin samt inom medicinteknik. All produktion är uppdragstillverkning. Vi har även egna produkter som vi säljer internationellt, bland annat lasersystem för byggindustrin.

Det har ju gått väldigt bra för er. Vad beror er framgång på? Vi är ett medelstort företag som samarbetar med stora globala företag. För att göra sig attraktiv måste man framför allt förstå deras system och värdegrund, det vill säga mäta saker de efterfrågar och påverka resultaten. De stora företagen har system och följer upp allt. Som mindre aktör är det inte helt enkelt, vi har inte samma möjligheter att köpa in affärssystem och konsulttimmar för att få samma omfattande statistik som ger svar på exempelvis hur effektiv man är. Sedan älskar jag ständiga förbättringar. Till exempel är vår miljöpolicy inte ett papper som hänger på väggen; utan ett dagligt förhållningssätt med mätvärden som vi måste förbättra. Det gäller även kvalitetsarbetet. En annan framgångsfaktor är att vi vågat satsa. De senaste tre åren har vi investerat 25 miljoner i maskiner, utbildning, mjukvara och affärssystem. För vissa kanske det låter som en liten summa, men för oss är det mycket pengar och det är en faktor som kunderna tar hänsyn till när de utvärderar vilken av deras nyckelleverantörer som ska få de nya projekten.

Hur vet ni vad ni ska investera i? Det är inget jag läst i en managementbok utan lärt mig av erfarenhet och egna beräkningsmodeller. Det som skiljer oss är att vi satsar även under lågkonjunktur, vi vet att det alltid vänder. Väldigt förenklat; vi har en modell som innebär att en investering behöver täcka behov av minst tre kunder och bli återbetald inom fem år. Då kör vi, oavsett konjunkturläge. Sedan tar vi alltid i lite extra, det vill säga höjer den tekniska nivån några snäpp, utöver marknadens nuvarande krav. Vi vet aldrig vilka krav som kommer och vilka kunder vi får i morgon. Det är skillnaden mellan de som satsar lågt och dem som gör som oss – satsar högt och förbereder sig för framtidens utmaningar.

Vad har du gjort för misstag som andra kan lära sig av? När jag tog över var jag väldigt konservativ. Jag var rädd att riskera det som pappa hade byggt upp. Därför väntade jag med satsningarna, vågade inte riktigt expandera och tro på tillväxt. Priset blev att vi inte kunde leverera i tid under en begränsad period vilket kunde ha undvikits och genererat mer omsättning. Med facit i hand hade jag kunnat göra mer tidigare. Jag kunde ansökt om utomstående kapital, eller vuxit genom förvärv. Vi har vuxit organiskt och bara med eget kapital, vilket ändå inte är så dumt när man tänker efter.

Idag är du modigare? Erfarenheten har stärkt mig, och med det även framtidstron. Därför är det lättare att ta modiga beslut nu.

Ni jobbar väldigt fokuserat med miljöarbete, berätta! Vårt miljösystem är utvecklat från kvalitetssystemet. Vi sätter upp ett kvantitativt mål, till exempel att minska giftiga utsläpp eller avfall med x procent. Sedan kartlägger vi och skapar nya rutiner för verksamheten. Genom att mäta problemen kan man påverka dem och sänka utsläppen, och man måste våga investera i miljön även om den inte räknas tillbaka genom en investeringsmodell. Det är tillfredställande när man märker att man kan påverka värdena så snabbt och enkelt!

Många anser att just miljöarbete är kostsamt och svårt att ”räkna hem”, men du håller inte med? Vi sparar på flera olika sätt. Ett exempel är vårt mål att minska avfall. Vi har skaffat effektivare containrar, minskat emballaget och sopbilen kommer nu var tolfte vecka i stället för var tredje. Det är ingen magi – det är bara att göra! Vi räknar hem vinsten på alla plan, både avseende miljö och pengar. Samtidigt skapar vi en bättre arbetsmiljö.

Varför är miljöfrågorna så viktiga för dig? Det kommer inifrån mig själv, jag har en tid varit miljömedveten. Vår värld har en kredit till naturen, det kommer att komma ett förfallodatum när vi ska betala tillbaka. Lagkraven är fortfarande veka och ska ses som ett absolut minimikrav, men miljöarbetet är lätt att mäta och påverka! Jag vill att vi gör saker på bästa sätt – eftersom vi kan, och vi kan göra det nu, utan vi behöver ha press från lagkrav.

Har du något knep för att lyckas med förbättringsarbete? Ja! Alla måste vara delaktiga när nya rutiner ska skapas och implementeras. Våra chefer går ut på verkstadsgolvet och diskuterar med medarbetarna hur ett visst problem kan lösas och arbetar tillsammans med dem. På så sätt blir alla delaktiga och får chansen att kliva fram, komma med idéer och ta ansvar. Det gäller även när vi får in nya kunduppdrag och förfrågningar. Då går vd ut på golvet och diskuterar medarbetarna för att lösa problemet och bli inspirerad av medarbetarnas problem i kärnan av händelserna.

Brex har verksamhet i både Spånga och Serbien. Vilka likheter och skillnader ser du mellan länderna? Vi jobbar mot svenska krav i Serbien. Många tror att det bara är att flytta ut produktionen till ett annat land där arbetskraften är billigare, men så enkelt är det inte! Jag brukar säga att ”bron måste hålla”. Oavsett om vi är i Serbien eller Sverige vill jag ha ett personligt deltagande av vd, ägare och styrelse, de ska kunna gå ner på golvet och jobba. I Sydeuropa är man mer formell, hierarkisk och livrädd för att begå misstag. Visst är vi rädda för att göra fel även i Sverige, men det finns en förlåtelse inbyggd i systemet. Man får göra fel, bara man lär sig. Det finns inte samma förlåtelse och därför ett större ”fear of error” i Serbien och jag försöker motivera kollegorna att ta genomtänkta risker. Gör fel men försök lära dig av felet. Om man inte tar steget uppnår man inte den förändring som krävs för vår utveckling. Vi efterlever den svenska synen på detta i Serbien, vilket ofta är en stor utmaning.

I Serbien finns det många människor som har en god utbildning och stark vilja, precis som i Sverige. Om man sätter det i ett större världsomfattande perspektiv så är inte Serbien så olikt Sverige och man kan lyckas väl bara man är beredd att kämpa för att fylla ut olikheterna och ta sig an utmaningarna.

Min framgång i korthet:

1.  Investeringsbenägenhet. Vågar satsa! 
2.  Extremt starkt kvalitets- och miljöfokus. 
3.  Jobbar fokuserat med ständiga förbättringar. Höjer ribban och trimmar verksamheten hela tiden. Ordning och reda är en nyckelingrediens. 
4.  Nära ledarskap; arbetar själv, precis som alla chefer i företaget, både strategiskt och operativt. 
5.  Expanderat internationellt.

Om Brovex Mekaniska Verkstad Antal anställda: 22 Omsättning: 125 miljoner kronor, vinst 6,3 miljoner kronor Startår: 1972 Affärsidé: Brovex Mekaniska Verkstad AB är en leverantör av precisionsdetaljer och mekaniska system till bolag i teknikens framkant. Bolaget erbjuder kvalitetssäkrad legoproduktion i stor och liten skala till industrier med höga krav.

Juryns motivering:

Mod, vilja och delaktighet är det sammanfattande framgångsreceptet för Årets Företagare Stockholms stad 2016.

Årets Företagare visar att det är viktigt att våga! Våga lyssna på kunderna, våga göra stora investeringar och att alltid ligga steget före. Detta kombinerat med en stark vilja till att skapa delaktighet med de anställda för att nå ständiga förbättringar och vara i framkant även när det gäller kvalitet och hållbarhet.

Med en omsättningsökning på 230 procent på bara sex år, i en bransch som ofta sägs vara på tillbakagång,  visar denna energiska entreprenör att svensk legotillverkning fortfarande kan vara en konkurrenskraftig affär.

Årets Företagare Stockholms stad 2016 visar även att strategiskt tänkande inte har med ålder att göra. Och att en bakgrund från ett annat land kan en vara en viktig framgångsfaktorer när det gäller att skapa värde, arbetstillfällen och utvecklingsmöjligheter både här hemma och utomlands.