De jobbar för att skynda på tillståndsprocesser: ”En revolution i statens sätt att förhålla sig till tid”

Accelerationskontoret är statens problemlösare. De sitter i möten med företag, kommuner och andra myndigheter som hör av sig för att de är frustrerade på statliga myndigheter som inte håller tider eller förhåller sig till tid. Accelerationskontoret vill att man ska börja mäta och förhålla sig till tid. I april lämnade de in ett förslag som är ett viktigt steg mot en förbättrad tillståndsprocess.

– Företagarnas medlemmar, och andra i olika branscher kan inte ens få besked om när man ska få besked utan man blir lagd i en hög i väntan på något som man inte vet när det ska komma. Då är frågan vad som skulle kunna vara ett steg i rätt riktning för att åstadkomma en förändring, säger Alvendal.

Det hela har kokats ner i två förslag. Det ena handlar om att inte bli lagd i en hög och att inte kunna få besked om när man ska få besked. Accelerationskontoret har föreslagit att regeringen föreskriver instruktioner att myndigheterna måste utse en handläggare inom två veckor efter att en ansökan har kommit in. 

– Det är en revolution i statens sätt att förhålla sig till tid. Det är inte speciellt många myndigheter som ens mäter hur lång tid det tar innan man får en handläggare, säger Alvendal.

Ibland tar det några veckor, ibland flera månader. Det finns exempel där ärenden har legat i en pappershög i flera år. Det är väldigt vanligt när det gäller detaljplaneprocesser. Problemet är inte alltid att det tar lång tid utan snarare att det överhuvudtaget inte ges en tidplan. Därför har Accelerationskontoret föreslagit att en tidplan ska presenteras inom två månader från det att tillståndsärendet har inkommit. Att man får en handläggare innebär också att man har någon att vända sig till, någon att fråga. Det är i korthet de två förslagen, de är ett steg på vägen. Nästa kliv behöver de olika myndigheterna ta, de måste börja jobba med det här.

Hur ska det fungera i praktiken, hur vill ni implementera det ute i kommunerna? 

– Vi hoppas och tror att om regeringen fattar beslut i enlighet med våra förslag att det sätter press på att man faktiskt börjar mäta tiden. Att man riggar en organisation som kan hantera att man svarar inom två veckor. För det är inte alla myndigheter som har den organisationen på plats. Sedan får regeringen så småningom ta ställning till huruvida det ska finnas något straff om man inte uppfyller kravet, säger Alvendal.

Sveriges kommuner är självständiga, Accelerationskontoret har inte jurisdiktion över vad kommunerna gör. De riktar sina uppmaningar till regeringen som i sin tur får ställa de krav de kan i nästa led.

– Det är väldigt konstigt att det inte ens finns en enda kommun i Sverige som själva har satt upp en maxgräns. Där man bestämmer att här ska det bara ta 18 månader att få en detaljplan. Hade jag varit politiskt förtroendevald så hade jag drivit igenom det. Sedan måste de relevanta förvaltningarna rigga en organisation som kan hantera ett sådant löfte. Lite konstigt är det faktiskt att Sveriges kommuner är så långsamma på att jobba med tidplaner, säger Alvendal.

Kommer det fler riktlinjer?

– Det är ju såklart nästa puck. Just nu tycker vi att det är viktigt att utse en handläggare och kommunicera en tidplan, säger Alvendal.

Vad hoppas du att regeringen ska göra av era förslag? 

– Rent konkret så förväntar vi oss faktiskt att regeringen anammar de här förslagen. De är ganska väl utredda och behöver inte utredas mer. De kan kopiera och klistra de olika typerna av formuleringar som finns där och föra in det redan nu i instruktionerna för respektive myndighet – att det är så här vi jobbar från nu, säger Alvendal.

Snacket går i korridorerna, Accelerationskontoret har fått frågor från politiska ledamöter som undrar vad som händer med förslaget och när kan det genomföras. Det finns ett tryck. De har inga sanktionsmöjligheter mot regeringen, men med det sagt kommer inte diskussionen stängas om förslagen trots allt inte röstas igenom.

– Vi är inte bara statens problemlösare utan vi är också statens egen opinionsbildare. Vi jobbar mycket med att lobba för våra förslag i Regeringskansliets korridorer. Vi träffar statssekreterare, ministrar och andra ledamöter. Det här är inte förslag som har ett bäst föredatum. De kommer att vara aktuella fram till dess att de införs. Det är vår ambition att vi ska framlägga så bra förslag som möjligt. Vi fortsätter lobba, säger Alvendal.

Många viktiga frågor på bordet

Bygglov är en av få processer som numera är tidsatta till tio veckor. Om ärendet är komplicerat kan kommunen förlänga handläggningstiden med ytterligare lika många veckor. Tar det längre tid får man gratis bygglov.

Finns det någon tanke på att låta dem som har gjort bättre ifrån sig sätta standarden för de andra? 

– För oss som jobbar med problem är det väldigt bra att påminnas om att det också finns goda exempel. Vi blir bättre och bättre på att lyfta dem. I de diskussionerna som vi sitter och löser är det väldigt ofta så att de goda exemplen får visa vägen för vad lösningen är, säger Alvendal.

Förutom fokus på tid så ser hon ytterligare möjligheter till förbättring. Hon menar på att kommunerna, liksom andra statliga myndigheter, måste jobba konsultativt. Om man som företagare har en fråga så måste man ha någon som kan svara på hur man ska göra för att det ska gå snabbare och bli rätt.

– Den resan har många kommuner ganska mycket kvar på. Vilket är märkligt, för att i förvaltningslagen finns det en serviceplikt för svenska myndigheter. Men den verkar en del ha glömt bort lite, eller den är bortprioriterad. Man hävdar från vissa håll att man inte kan vara både en myndighetsperson och rådgivare. Medan jag och många med mig menar att det kan man visst. Det handlar om en ledarskapsfråga, att stärka medarbetarna i att kunna ge tydliga direktiv samtidigt som man har en integritet när man ska säga ja eller nej. Det underlättar dessutom beslutsprocessen om man har varit inne i ärendet tidigare så att man känner igen det och vet vad näringsidkaren vill, säger Alvendal.

I Trelleborg använder man en AI-bot för försörjningsstöd. Är det något man kan använda mer i olika processer? 

– Det är ganska uppenbart att vi ska påskynda beslutsprocesserna och dessutom bidra till att de blir mer förutsägbara. Att jobba med digitalisering och AI tror vi är väldigt viktigt. Många myndigheter har identifierat det men min uppfattning är att svenska myndigheter ligger ganska långt efter, de ligger inte i framkant. Däremot finns det goda exempel på kommuner som har implementerat det när det gäller framför allt lättare bygglov. Jag tror att en av de första var Nacka. Det är något som man behöver utveckla, säger Alvendal.

Och slutligen, vad tycker du att små och medelstora företagare ska kräva av sina kommuner?

– Tid är pengar. Man måste kunna få besked inom en viss tid om man ska få ett bygglov, livsmedelstillstånd, uteservering, alkoholtillstånd eller vad det nu är. Det är helt otillständigt att många kommuner och statliga myndigheter inte sätter upp en rimlig tidplan, kommunicerar och respektera den. Har man sagt att man ska leverera någonting till den 1 maj, då måste man hålla det. Annars är det enda som är säkert att datumet flyttas fram hela tiden, säger Alvendal.