”All offentlig makt i Sverige utgår från folket.
Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse.
Den offentliga makten utövas under lagarna.”

Regeringsformen 1§.

Val 13 september

I år är det val. Åtta partier är i dag representerade i Sveriges riksdag, men hur många av dem kommer att dela på de 349 mandaten efter valet 13 september? Åtskilliga opinionsmätningar har indikerat att flera riksdagspartier kan komma att hamna under fyraprocentspärren. Partiföreträdare brukar dock alltid säga att det bara är valresultatet som räknas. Klart är att mycket kan hända under ett valår, inte minst när omvärlden bjuder på så många omvälvande och utmanande prövningar som nu.

Vilka bildar regering efter valet?

Vilka partier kommer att bilda regering? Vilka bildar opposition? Kommer något parti att ingå i någon form av samarbete med regeringen även nästa mandatperiod? Svaren på de frågorna får vi först efter valet. De kan ges snabbt, eller dra ut på tiden.

Redan på valdagskvällen, efter att vallokalerna stängt, ger SVT:s vallokalsundersökning (Valu) en prognos över resultatet. Ju längre kvällen lider desto tydligare blir resultatet i konturerna i och med att rösträkningen i distrikten rapporteras in.

När resultatet är klart och mandatfördelningen i riksdagen klarnat är frågan vem som ska få i uppdrag att bilda regering. Det tog 37 dagar för Ulf Kristersson (M) att bilda regering genom Tidö-samarbetet efter förra valet, men 2018 krävdes det hela 129 dagar av sonderingar och förhandlingar innan Stefan Löfven (S) tillsammans med Miljöpartiet kunde bilda regering med stöd av Januariavtalet. Ett svenskt rekord. Hur det blir efter valet i höst återstår att se.

310 lokala val i hela Sverige

Det är inte bara riksdagsval i år. 13 september hålls även val till alla 290 kommunfullmäktige och landets 20 regionfullmäktige. Det är på den lokala nivån som många beslut nära vardagen fattas, både som privatperson och företagare. Bostäder, förskola och skola, omsorg, plan- och byggfrågor, miljö- och hälsoskydd med mera.

Vissa verksamheter måste kommuner ha enligt lag. Andra är frivilliga. Ett exempel på frivillig verksamhet är faktiskt näringslivsutveckling. Detta trots att småföretag och deras anställda står för den största andelen kommunala skatteintäkter i 198 av Sveriges 290 kommuner.

Läs mer om lokalt företagsklimat

Riksdagspartier och lokala partier

Efter valet 2022 fick 146 partier som inte är representerade i riksdagen totalt 571 mandat i sammanlagt 142 kommuner. Efter valet ingick minst ett sådant parti i den styrande koalitionen i 44 kommuner, enligt Sveriges kommuner och regioner (SKR). Hur många lokala partier som kommer att få inflytande i kommun efter valet återstår att se. Lokalvalen har spärrar. För att få mandat i kommunfullmäktige behöver ett parti där det inte finns valkretsar få minst två procent av rösterna. Om kommunen är indelad i valkretsar är spärren en procentenhet högre: tre. Tre procent är även spärren i regionvalen.

25 punkter för ett bättre företagsklimat

Företagarna har inför valet tagit fram 25 konkreta reformer som gör det enklare att driva och växa företag i hela Sverige.

Läs förslagen