Socialdemokraterna har i veckan presenterat partiets valplattform. Flera av förslagen är kända sedan tidigare. Bland annat går Socialdemokraterna till val på att slopa karensavdraget. Den straffar enligt dem alla som jobbar hårt utan att ha möjlighet att jobba hemifrån.

Att inte behöva få avdrag från sjuklön under början av en sjukperiod kan låta tilltalande, men om förslaget om att skopa karensavdraget skulle bli verklighet riskerar det att få allvarliga konsekvenser: färre jobb, högre trösklar och en mindre inkluderande arbetsmarknad. Det skriver Företagarnas vd Magnus Demervall i en debattartikel i Dagens Industri.

Försäkringar behöver självrisk

Om företagens kostnader för sjukfrånvaro ökar måste de kostnaderna tas från andra delar av verksamheten. Det påverkar jobb och utveckling. Sambandet mellan karens och sjukfrånvaro är inte bara teoretiskt. När den allmänna karensdagen slopades 1987 ökade antalet sjukdagar. När karensdagen återinfördes efter 1990-talskrisen minskade antalet sjukdagar. Det är på grund av sådana effekter som försäkringar har självrisk. I sjukförsäkringen heter den självrisken karensavdrag.

Om självrisken tas bort och kostnaden för ökad sjukfrånvaro betalas av företagen får det även konsekvenser för människors möjligheter att få ett jobb.

Svårare att få jobb 

I en ny panelundersökning från Företagarna får företagare svara på frågan om de tror att ett slopat karensavdrag skulle göra det svårare för personer med sjukdomshistorik att få en anställning. Hela 41 procent uppger att de tror det, ytterligare 25 procent svarar att de är osäkra.

”En reform som i praktiken gör vissa grupper dyrare eller mer osäkra att anställa riskerar därför att få motsatt effekt mot den som avses, även om intentionen är god”, skriver Magnus Demervall i debattartikeln.

Enligt Företagarna finns det andra och mycket bättre sätt att politiskt stärka grupper med tuffare arbetsvillkor. Det handlar till exempel om arbetsmiljöarbete, riktade insatser, rehabilitering eller justeringar inom sjukförsäkringen.