Den svåraste frågan inför ett ägarskifte eller ett generationsskifte är ofta när det ska ske. Oavsett tid krävs att man är förberedd. Regeln är därför att lägga mest tid på förberedelsen inför ett ägarskifte – både för att underlätta genomförandet av skiftet och hanteringen av exempelvis angränsande skattefrågor. Redan när man börjar tänka tanken om ett ägarskifte kan det vara bra att ta hjälp av rådgivare, det är sällan för tidigt.

Vad är företaget värt?

Förberedelse behöver också göras utifrån bolaget som sådant. Man behöver inte sällan “klä bruden” för att en extern köpare ska vara intresserad av bolaget. Om man som ägare inte avser arbeta kvar i bolaget efter en försäljning kan man behöva se till att rekrytera nyckelpersoner till bolaget inför ett ägarskifte.

Värdering är likaså något som är bra att ha en uppfattning om. Om skillnaden mellan vad man vill få betalt för bolaget och vad bolaget enligt gängse värderingsmetoder kan ge för värde är för stor, kan det bli svårt att genomföra ett ägarskifte.

Fördelen med ett holdningbolag

Strukturfrågor kan man aldrig börja för tidigt med. En vanlig metod är att skapa ett holdingbolag för sitt bolag (eller sina, om de är flera). På så sätt är man förberedd inför en försäljning – i synnerhet skattemässigt, genom att vinsten hamnar i holdingbolaget och inte ”på kroppen” hos ägaren personligen.

Nästa stora fråga är vem som ska köpa. Handlar det om ett ägarskifte till en helt extern person, till personalen eller till någon i närståendekretsen som ska ta över? Denna fråga kan ta mycket tid och är likaså kopplad till vad man vill få för bolaget. Flera skattefrågor kan uppstå särskilt om företaget ska köpas av anställda.

Vem är köparen?

Om köparen är personalen eller närstående, får finansieringsfrågor stor betydelse för affären. Vid en helt extern försäljning blir man som säljare inte involverad på samma sätt, medan det blir naturligt att vara en del av finansieringslösningen när man säljer till personal eller inom familjen. Här kan man behöva vara särskilt noggrann och förhålla sig till de låneförbudsregler som finns i aktiebolagslagen. Låneförbudsreglerna kan medföra både beskattning och straffrättsliga påföljder.

Det gäller att praktiskt utforma försäljningen på rätt sätt. Om man som köpare och säljare inte är överens om värdet på bolaget, kan en tilläggsköpeskilling vara något som köparen vill avtala om. På så sätt sprider man risken om osäkerheten kring bolagets fortsatta värde på både köpare och säljare. Det finns vissa fällor att undvika vad gäller tilläggsköpeskillingar utifrån ett skatteperspektiv så det är alltid bra att stämma av avtalen om detta med expertis.

Viktigt vid återinvestering

Återinvestering är också ett sätt för en köpare att sprida sin risk och slippa betala hela köpeskillingen i kontanter. Återinvestering innebär inte sällan att man som säljare blir ägare i den köpande aktören. Om man äger aktierna man säljer som privatperson beskattas man oftast för hela köpeskillingen, inklusive det man erhåller i återinvesterade aktier, vilket kan leda till att man likviditetsmässigt inte kommer bra ur försäljningen. Det kan finnas en anledning att bolagisera sina aktier innan försäljning av aktierna och den efterföljande återinvesteringen för att inte beskattas direkt för hela köpeskillingen, inklusive återinvesteringen. Det kan dock i vissa situationer finnas möjlighet att skjuta fram viss del av beskattningen genom ett så kallad andelsbyte där säljaren byter sina aktier mot aktier i köparens företag.  För att skjuta fram beskattningen vid ett andelsbyte ska flera särskilda villkor vara uppfyllda. Värderingen av köparen man återinvesterar i är något man kan behöva säkerställa, för att undvika att få för lite betalt. Man måste även vara beredd på att vara kvar i bolaget till den tidpunkt där man kan få ut ersättning för den gjorda återinvesteringen.

Få ut pengarna

Slutligen handlar det om hur man får ut pengarna som privatperson. Flera frågor aktualiseras i detta – vad har man för skattesituation för de sålda aktierna, omfattas man av fåmansbolagsreglerna, ska man lägga pengarna i karens för att kunna få ut dem vid ett senare tillfälle till en annan skattesats, vad är skattesituationen för de aktier man återinvesterat i, med mera. Att säkerställa dessa och andra aspekter ur ett skattemässigt perspektiv kräver noga förberedelser.

Nya 3:12-regler trädde i kraft 1 januari 2026 vilket bland annat medför att karenstiden kortas från fem hela beskattningsår till fyra hela beskattningsår. De nya reglerna innehåller även nya beräkningsregler för det lågbeskattade utdelningsutrymmet från och med beskattningsår 2026. Rättsutvecklingen inom detta område förändras hela tiden och det gäller att ta rådgivning i dessa frågor.