De senaste 20 åren har kommunalskatten ökat stadigt, från strax över 31,4 procent i genomsnitt till 32,4 procent i dag. Regeringen anser att höjda kommunalskatter urgröper medborgarnas ekonomi och har därför tillsatt en utredning som ska analysera hur statliga åtgärder som motverkar höjningar av kommunala skattesatser, respektive stimulerar sänkning av dem, kan utformas.

Kommunalskatterna har ökat

Utredningen ska lämna förslag på hur en ”skattebroms” och ”skattesänkningspremie” kan utformas. Till utredare utses Annika Wallenskog, tidigare mångårig chefsekonom på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och hon ska redovisa sina resultat senast i slutet av februari nästa år.

– Det ska bli väldigt intressant att se vad denna utredning utmynnar i. De senaste decennierna har kommunalskatterna ökat, i synnerhet regionskatten, och ökad andel skattemedel gått till välfärdstjänster, samtidigt som kommunerna återkommande säger sig gå på knäna och behöva statsbidrag, säger Patrick Krassén, skattepolitisk expert på Företagarna.

Regionskatten sticker ut

I kommunalskatten ingår tre delar: skatt till kommun, skatt till region och begravningsavgift. Sedan millennieskiftet har den genomsnittliga skattesatsen för skatten till kommun legat helt still. Ökningen av den totala kommunalskatten beror på att regionskatten har ökat, med nästan två procentenheter på totalt genomsnitt.

– Dilemmat för kommunerna är att man på papperet har kommunalt självstyre, samtidigt som staten ålagt kommunerna många och stora skyldigheter att tillhandahålla olika tjänster. Därtill påverkas kommunernas ekonomi av det kommunala utjämningssystemet och statsbidrag. I realiteten är kommunernas möjligheter att styra sig själva kringskuret på många områden, säger Patrick Krassén.

Ge kommunerna större ansvar 

Det kommunala utjämningssystemet utreddes förra året, i SOU 2024:50 Nätt och jämnt. I utredningen konstaterades att skillnaden i kommunal skattesats – 7,2 procentenheter mellan högsta och lägsta i år – är betydande och att det är en stor spridning mellan hur olika kommuner prioriterar, men att skillnaderna främst kommer av den obligatoriska utjämnande verksamheten. Utredningen menade att det kan finnas skäl för staten att genom olika åtgärder underlätta kommunernas och regionernas arbete med att effektivisera den kommunala verksamheten. Utredningen har dock inte tagits vidare till lagstiftning.

– När man nu ska utreda skattebromsar och skattesänkningspremier för ökad effektivitet, måste staten också vara beredd att låta kommunerna ta större ansvar för de egna ekonomiska besluten. Då är det också viktigt att kommuner både får och vågar lära sig av goda exempel i andra kommuner, vad gäller effektiviseringar, prioriteringar och kostnadskontroll, säger Patrick Krassén.