Fackförbundet Unionens medlemstidning Kollega har begärt ut den senaste tillgängliga statistiken från Arbetsförmedlingen om etableringsjobb. Den visar att endast 84 personer hade jobb med denna anställningsform i oktober. Under hela 2024 var motsvarande siffra 32 personer, enligt en granskning gjord av tidningen Arbetet. Detta trots att statsbudgetens anslag i fjol var 235 miljoner kronor.  

– Det är uppenbart att etableringsjobben inte fungerar som det var tänkt. Det har talats om tusentals jobb, men det har bara blivit en tummetott, säger Företagarnas arbetsrättsexpert Lise-Lotte Argulander.  

Nästa år anslår regeringen den mer modesta summan 11 miljoner kronor till etableringsjobb i budgetpropositionen, för att sedan höja den till 84 miljoner kronor för 2027 och 196 miljoner kronor för 2028. Detta förutsatt att regeringen blir omvald och att arbetsmarknadens parter förlänger sitt centrala kollektivavtal som är grunden för etableringsjobb. 

Krånglig anställningsform  

Företagarna ifrågasätter om etableringsjobb är en arbetsmarknadsåtgärd värd att satsa vidare på.

– Hur lång tid ska den här reformen få ta att etablera om den bevisningen inte lett till jobb? Processen med kollektivavtal på flera nivåer är krånglig och stänger ute många företag, samtidigt som matchningen inte fungerar, för att bara nämna två av bristerna säger Lise-Lotte Argulander. 

Kollektivavtal på flera nivåer 

Etableringsjobb är en subventionerad visstidsanställning för långtidsarbetslösa och nyanlända, med utrymme för utbildning på arbetstid och där lönekostnaden delas mellan arbetsgivaren och staten. Det är den arbetstagaren själv som behöver hitta en arbetsgivare som vill erbjuda en anställning med etableringsjobb. 

I normalfallet ska anställningen övergå till ett vanligt fast jobb efter två år, vilket innebär att arbetsgivaren då betalar full lön. Det går inte att använda etableringsjobb om uppsägningar på grund av arbetsbrist vidtagits under de senaste 12 månaderna. För att komma i fråga för etableringsjobb krävs både ett centralt och ett lokalt kollektivavtal mellan fack och arbetsgivare.  

– När jobb subventioneras med statligt stöd borde alla företag kunna ta del av detta, men så fungerar det inte med etableringsjobb, eftersom det krävs kollektivavtal och dessutom sådana avtal på flera nivåer, säger Lise-Lotte Argulander.

Parternas prestigeprojekt   

Det var för knappt tre år sedan, i december 2022, som Svenskt Näringsliv, Unionen och LO slöt ett avtal om en ny kollektivavtalad anställning för nyanlända och långtidsarbetslösa: etableringsjobb. Då hade det gått nästan fem år sedan parternas principöverenskommelse om detta. 1 januari 2024 blev det för fösta gången möjligt att anställa personer på etableringsjobb.  

– Parterna har lagt mycket prestige i etableringsjobben, men det är dag för dem att se att det inte blivit som de tänkt, säger Lise-Lotte Argulander.