Facken i LO propagerar starkt för kortare arbetstid. Som en del i det arbetet har LO en egen arbetstidsutredning som ska ge förslag på hur arbetstiden i Sverige kan förkortas. I den senaste delrapporten, som presenterades på måndagen, riktas fokus på hur generella arbetstidsförkortningar påverkar produktiviteten och sysselsättningen. Till skillnad från i tidigare rapporter erkänner LO-ekonomerna bakom rapporten öppet att en arbetstidsförkortning kommer med kostnader.

”Det finns ju de som hävdar att det är en fri lunch, att det betalar sig själv, men sänker man arbetstiden med 60 minuter så kostar det genom ett produktionsbortfall på knappt 30 minuter”, säger LO:s chefsekonom Torbjörn Hållö i en kommentar till Sveriges Radio.

Välkommet erkännande

LO målar upp en optimistisk bild av framtidens arbetsliv där vi jobbar mindre, mår bättre och samtidigt bibehåller samma produktivitet, men tillstår alltså att det inte är hela sanningen.

– Detta är ett välkommet, om än sent, erkännande av LO. Vi har länge påpekat att kortare arbetstid med bibehållen lön är en kostnadsdrivande reform, något som alla småföretagare redan förstår, säger Företagarnas arbetsmarknadsexpert Lise-Lotte Argulander.

Företagarna menar att en generell arbetstidsförkortning inte kan genomföras utan att företagens ekonomiska utrymme krymper, vilket i förlängningen hotar både sysselsättning och tillväxt.

Arbetstidsförkortning – dyr symbolpolitik 

Fel om arbetsmiljö

LO-rapporten lyfter även fram att arbetstidsförkortning skulle vara hälsofrämjande genom att förbättra arbetsmiljön, minska sjukskrivningar och öka möjligheten till återhämtning. Men Lise-Lotte Argulander menar att förkortad arbetstid med bibehållna kraven på produktivitet riskerar att öka pressen på arbetstagarna att öka. Det skulle då i värsta fall få motsatt effekt: ökad stress, ökad sjukfrånvaro och ett hårdare arbetsklimat.

– Bra arbetsmiljö och återhämtning är viktiga mål, men generella arbetstidsförkortningar tar inte hänsyn till skillnaderna mellan branscher och företagsstorlekar. Småföretag i tjänstesektorn, handeln och vården har ofta inte samma möjligheter att öka produktiviteten i samma takt som industrin, säger hon.

LO-rapporten gör gällande att det finns studier som visar att arbetstidsförkortning kan skapa nya jobb, särskilt om den kombineras med ett offentligt stöd. Men det är enligt Företagarna önsketänkande.  

– Jobb skapas inte genom regleringar, utan genom efterfrågan, konkurrenskraft och goda villkor för företagande. Att staten ska subventionera en politiskt beslutad arbetstidsförkortning innebär att skattebetalarna tvingas täcka upp för en reform som skapar nya kostnader för företagen. Det är varken hållbart eller ansvarsfullt – särskilt inte i ett ekonomiskt läge där välfärden redan står under press, säger Lise-Lotte Argulander.

Marginalera finns inte

I dag hålls företag som vill växa och anställa tillbaka av höga arbetsgivaravgifter, den allmänna löneskatten och en oförutsägbar regelbörda. Dessa företag efterfrågar inte statliga stöd för att täcka kostnaderna för kortare arbetsdagar. De efterfrågar reformer som gör det billigare och enklare att anställa.

– Att förkorta arbetstiden med bibehållen lön innebär i praktiken en kraftig löneökning som många småföretag helt enkelt inte har marginaler för att bära. Det finns inget egenvärde i att förkorta arbetstiden för alla. Fokus borde ligga på att förbättra arbetsmiljön där det faktiskt finns problem – inte på att belasta friska och välfungerande verksamheter med ökade kostnader, säger Lise-Lotte Argulander.