Blandat betyg för budgetens jobbinriktning

Regeringen föreslår i budgetpropositionen att ge Arbetsmiljöverket ökade anslag till inspektioner och kontroller. Företagarna har inga invändningar mot det i sak, men har under flera år önskat se en satsning som gör det möjligt för de minsta företagen att få oberoende råd för att klara av att sköta det systematiska arbetsmiljöarbetet. Sådan rådgivning skulle syfta till att inspektioner och kontroller inte ska behöva leda till krav på åtgärder och sanktioner på grund av att företagen inte tolkat arbetsmiljölagen och föreskrifter på korrekt sätt. 

− Vi vill se att Arbetsmiljöverket får i uppdrag att ge stöd och råd till de mindre företagen för att de ska kunna utforma det systematiska arbetsmiljöarbetet så att det blir till gagn för verksamheten, säger Lise-Lotte Argulander, Företagarnas expert på arbetsrätt och arbetsmiljö. 

Enligt Företagarna skulle finansieringen för en sådan förebyggande rådgivningsresurs kunna tas ur exempelvis ersättningen till regionala skyddsombud. De anslagen uppgår till 112 miljoner per år och systemet har inte utvärderats ordentligt. 

Tillväxtinriktad budget, om än något försiktig

Höga sjuklönekostnader är ett problem 

I budgetpropositionen framhärdar regeringen i det tidigare kritiserade beslutet att ta bort ersättningen för höga sjuklönekostnader. Om arbetslinjen ska upprätthållas är det ett problem att företag ska behöva betala via sjuklön för arbete som inte blir utförts. 

− Regeringen lägger inte fram något alternativ för att ersätta de mindre företagen för höga sjuklönekostnader. Där hade vi gärna sett att den antingen behöll det tidigare systemet, men med kanske inte helt automatiserat förfarande och mer styrt mot de allra minsta företagen, eller helt tagit bort sjuklönekostnaderna för de allra minsta företagen, säger Lise-Lotte Argulander.   

När det gäller att påverka tillväxten för de mindre företagen satsar regeringen på sänkta arbetsgivaravgifter för en liten andel företag, men inskränker samtidigt möjligheterna till nystartsjobb, lönebidrag och andra stöd till personer som står långt bort från arbetsmarknaden. 

− Det verkar som att regeringen förlitar sig på att företagen ska ta hela ansvaret för kostnaderna som uppstår när de anställer personer som har en funktionsnedsättning eller har svårt att på andra sätt delta i arbete. Men detta kommer i realiteten innebära färre jobb för personer i den gruppen, säger Lise-Lotte Argulander.