Spretande skuggbudgetar

Halvvägs in i mandatperioden leder oppositionspartierna i opinionsmätningarna, men budgetmotionerna från Centerpartiet, Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet visar att det inte går att tala om ett samlat alternativ till regeringens politik.  

− Skuggbudgetarna från oppositionen innehåller många dåliga förslag och några bra, men de är ojämnt fördelade mellan partierna. Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill båda återinföra och höja tillväxthämmande skatter och göra det dyrare för företag att anställa, medan Centerpartiet vill slopa arbetsgivaravgiften för de första tio anställda under två år och lyfta bort det betungande sjuklöneansvaret från företagen. Det sistnämnda har även Miljöpartiet med, säger Företagarnas skattepolitiska expert Patrick Krassén. 

Kritik som spretar  

Kritiken av regeringens politik varierar i både styrka och inriktning. Socialdemokraterna anklagar den för att skära ner på sjukvården, låta nyrekryteringen till gängen fortgå, strunta i framtiden för byggbranschen och industrin samt inte stötta de som kämpar med att få ihop ekonomin. Centerpartiet menar att regeringens politik brister i satsningar på jobb och jobbskapande och klimatet, samt är kritiskt till stora satsningar på fossila bränslen. Miljöpartiet anser att regeringens politik ökar de ekonomiska klyftorna, bromsar elektrifieringen och leder till nedskärningar i vård och skola. Vänsterpartiet å sin sida kritiserar regeringen för att genomföra enorma skattesänkningar för de som har miljoninkomster samtidigt som den enligt partiet saknar lösningar på vårdkris och arbetslöshet. 

− Om man lägger budgetmotionerna på varandra belastas innehållet av ett för stort fokus på högre skatter, utökade bidrag och stora statliga satsningar, samtidigt som de företagsinriktade förslagen väger alldeles för lätt, totalt sett. Det är bara Centerpartiet som driver den företagarvänliga politik som krävs för att skapa den tillväxt som behövs för att finansiera övriga oppositionspartiers satsningar, säger Företagarnas chefsekonom Johan Grip. 

Majoritet för budgetpropositionen  

Vilken vikt ska man då lägga vid förslagen i de fyra budgetmotionerna? Inte särskilt stor, om man med det avser vad som kommer att bli verklighet inom en snar framtid.  

När finansminister Elisabeth Svantesson lade regeringens förslag till statsbudget för 2025 på riksdagens bord kunde hon känna sig mycket säkrare än flera av sina företrädare på att det som står i den kommer att bli verklighet nästa år.  

Tidöavtalet har gett regeringen en stabil maktbas för att kunna ta budgetpropositionerna helskinnade genom arbetet i riksdagens utskott och besluten i kammaren. Det har därmed visat sig vara mer robust än de tidigare försöken att hantera risken att en minoritetsregering – som Sverige haft sedan Alliansregeringens första mandatperiod 2006–2010 – får se sin budget nedröstad i riksdagen. Det ödet drabbade båda före detta statsministrarna Stefan Löfven och Magdalena Andersson. 

Resurser måste skapas innan de kan fördelas 

Å andra sidan är det viktigt att insikten om företagandets betydelse är så bred som möjligt och att det genomsyrar alla partiers ekonomiska prioriteringar, trots deras olika ideologi.  

− Företagarna arbetar varje dag för att fler politiker ska förstå att fyra av fem jobb skapas i de små och medelstora företagen och att var tredje skattekrona kommer från de mindre företagen. Resurser måste skapas innan de kan fördelas och då är politik som gynnar företagande helt avgörande, säger Pernilla Norlin, samhällspolitisk chef på Företagarna.