Regeringen har utsett Företagarnas policychef och skattepolitiska talesperson Patrick Krassén till ledamot i det nya Implementeringsrådet. Tillsammans med de övriga förordnade i rådet kommer han att arbeta med att lämna underlag och rekommendationer till regeringen i syfte att göra ny EU-lagstiftning så enkel och smidig som möjlig för företagen att följa.  

− Implementeringsrådet kommer att få en nyckelroll som grindvakt mot missriktad överreglering. Det är ett hedersamt och samtidigt förpliktigande uppdrag, säger Patrick Krassén. 

Underlag och rekommendationer om EU-rätt 

Implementeringsrådet kompletterar förenklingsrådet, där Erik Östman, Företagarnas expert på regelförenkling och lokalt företagsklimat, är ledamot. Båda råden har till uppgift att minska företagens regelbörda och administrativa kostnader, men arbetar i olika steg i lagstiftningskedjan.   

Förenklingsrådet ska ge förslag till regeringen på förenklingar i befintlig svensk lagstiftning. Implementeringsrådet har till uppgift att lämna underlag och rekommendationer om EU-rätt som ännu inte är genomförd i svensk rätt. 

− Mellan hälften och två tredjedelar av lagstiftningen i Sverige emanerar från beslut i Bryssel. Men bara för att något är beslutat gemensamt i EU betyder det inte att beslutet är bra. I mycket EU-lagstiftning finns det utrymme för medlemsländer att avgöra om hur den ska införas, och i sådana fall gäller det att se till att svensk lagstiftning inte blir för långtgående, säger Patrick Krassén. 

Implementeringsrådets sammansättning  

Till ordförande för implementeringsrådet har regeringen utsett Anders Johannesson, tidigare näringspolitisk expert på Lantbrukarnas riksförbund (LRF) och centerpartistisk kommunpolitiker i Hallstahammar. Övriga ledamöter är Christina Fors, sakkunnig på Näringslivets regelnämnd (NNR), Göran Grén, chef på Svenskt Näringslivs avdelning för företagsjuridik och Anna Irani, jurist och äganderättsexpert på LRF. Rådet kommer att kompletteras med ytterligare ledamöter. Det kan som mest ha åtta ledamöter jämte ordförande.  

Utöver rådets ordförande och ledamöter består organisationen av ett kansli som ska genomföra analyser och förbereda rådets beslutsunderlag, föredra ärenden och hantera det löpande arbetet. 

Löpande arbete och delredovisningar  

Enligt regeringens direktiv ska implementeringsrådets arbete ska delredovisas senast 28 februari 2025, 28 februari 2026 och 28 februari 2027 samt slutredovisas senast den 31 december 2027. Delredovissningarna ska omfatta en kortfattad redogörelse för föregående års arbete och i slutredovisningen ska rådet lämna en samlad redogörelse för arbetet och en samlad bedömning av hur EU-rättsakter kan genomföras i svensk rätt utifrån implementeringsrådets egna erfarenheter. 

Fakta: Implementeringsrådet 

Enligt regeringens kommittédirektiv ska implementeringsrådets arbete utgå ifrån ett företagsperspektiv och bestå i att bistå regeringen i arbetet med att stärka svenska företags konkurrenskraft genom att undvika implementering över miniminivån och motverka omotiverade regelbördor samt minska administrativa kostnader och andra fullgörandekostnader vid genomförande av EU:s regelverk i svensk rätt.  

Rådet ska: 

  • prioritera vilka kommande, nya eller ändrade EU-rättsakter som rådet ska lämna underlag respektive rekommendationer om,
  • ta fram underlag med analyser av frågor i kommande EU-rättsakter av särskilt intresse för företag i Sverige som regeringen bör uppmärksammas på före eller under EU-förhandlingar,
  • ta fram rekommendationer till regeringen om genomförandet av nya eller ändrade EU-rättsakter som rådet bedömer är av särskilt intresse för företag i Sverige, och
  • redogöra för sin bedömning av hur den svenska processen för genomförande av EU-rättsakter kan förbättras utifrån sina erfarenheter.

 Källa: Ett implementeringsråd för genomförande av EU-rättsakter med konsekvenser för företag i Sverige, dir. 2024:51.