Mössan kurpis med sin upprullade kant och slanguttrycken i knoparmoj är inte främmande för Ida Wulff. Uppväxt i en sotarfamilj i Båstad kan hon det mesta om skorstensfejaryrkets historia och traditioner. I våras blev hon vald till vd för Sveriges Skorstensfejarmästares Riksförbund, SSR.

I vd-rollen tar Ida ett helhetsgrepp om en bransch i förändring. Den märks genom ny teknik, möjlighet att ha en säkrare arbetsmiljö och inte minst de affärsmässiga förutsättningarna för medlemsföretagen.

− Förr var det vanligt att en och samma firma hade ett kontrakt på en ort som löpte på fram till skorstensfejarmästaren gick i pension. I dag upphandlar kommuner sotning och brandskyddskontroll i avtal som löper några år i taget, säger hon. 

Kommunernas brandskyddsarbete

Kommunerna är viktiga kunder för sotningsföretagen. Lagen om skydd mot olyckor slår fast att en kommun är skyldig att arbeta brandförebyggande och ansvara för sotning och brandskyddskontroll. I de allra flesta fall betyder det att företag i Sveriges Skorstensfejaremästares Riksförbund utför arbetet, men ett växande problem för förbundet är att vissa kommuner väljer att dela upp sotning och brandskyddskontroll – eller till och med driva delar av uppdraget i egen regi.

− Det finns många exempel på att delade uppdrag leder till sämre samordning, högre kostnader och minskad säkerhet. Det är därför vi lägger så stor vikt vid att kommuner och räddningstjänster ska se fördelarna med att hantera uppdragen gemensamt, säger Ida Wulff.

SSR arbetar aktivt med att påverka kommuner och räddningstjänster för att undvika att sotning och brandskyddskontroll separeras. Genom dialog, rådgivning och påverkansarbete försöker förbundet visa hur ett gemensamt uppdrag skapar både högre säkerhet och en bättre arbetsmiljö för sotare och brandskyddskontrollanter.

− Det handlar bland annat om invånarnas säkerhet. När uppdragen separeras ökar risken för att viktiga brandskyddsobjekt missas, och det påverkar både kostnader och kvalitet. Vi arbetar med att få kommunerna att förstå detta och ta ett helhetsgrepp.

Stavsotning och arbetsmiljö

En viktig del av Idas arbete handlar också om att driva på för ny teknik och säkrare arbetsmetoder. Det traditionella sättet att sota är att använda lod och lina från taket, men ny teknik gör det möjligt att göra rent rökgångar nedifrån, från eldstäder i stället för genom skorstenar. Borste och stavar kopplas till ett roterande verktyg och förs upp i rökgången samtidigt som en dammsugare hjälper till att skapa ett undertryck. De som utför jobbet behöver varken utsätta sig för risken för fallolyckor eller exponera sig för lika mycket farliga ämnen och smuts.

− Vi kallar det för arbetsmiljösäker sotning, men det är en utmaning att få alla att se fördelarna eftersom det dels tar lite längre tid att sota på det sättet och kräver annan utrustning. Det betyder att det kostar lite mer. Det är därför vi vill att kommunerna inte bara ska stirra sig blinda på att kunna ha så låg taxa som möjligt, utan se till kvaliteten och arbetsmiljön. 

Viktiga ventilationstjänster

För att inte lägga alla ägg i en korg och anpassa sig till att stora upphandlade uppdrag kan komma och gå är det vanligt att företag som arbetar med sotning och brandskyddskontroll breddar sitt utbud till att omfatta tjänster som obligatorisk ventilationskontroll, OVK, injustering och ventilationsrensning men även energirådgivning.

− När vi som organisation träffar yrkesverksamma i andra länder i Europa och USA märker vi att vi i Sverige ligger långt framme på ventilationssidan. Det finns många som vill lära sig mer av oss om det.

Som 29-årig kvinna i en mansdominerad bransch är Ida Wulff van att få kommentarer om hur hon som vd för SSR kan påverka fler kvinnor att söka sig till skorstensfejaryrket.

− Jag är glad om jag kan utmana stereotyper om hur det är i vår bransch. Jag hoppas att jag kan inspirera fler att söka sig till branschen, oavsett kön eller ålder. I övrigt handlar mycket om att jobba med förutsättningarna för ny teknik och säkrare arbetsmiljö och så klart även att visa vilka fantastiska möjligheter som finns i yrket.