Omställningsstudiestödet – dyr felprioritering Publicerad 7 mars 2024 Omställningsstudiestödet skapar rundgång för dem som är väletablerade på arbetsmarknaden snarare än ingångar för de som har svag ställning på den. Magnus Krantz Skribent I oktober 2022 infördes omställningsstudiestödet, ett helt nytt offentligt studiestöd jämte det ordinarie studiestödet. Det är en del av det paket för flexibilitet, omställningsförmåga och trygghet på arbetsmarknaden som fackföreningar och arbetsgivarorganisationer presenterade för regeringen häromåret. Till skillnad från det ordinarie studiestödet vänder sig omställningsstudiestödet till dem som är mitt i arbetslivet och det ger stöd upp till 80 procent av lönen. Ändringar i omställningsstudiestödet Söktrycket till omställningsstudiestödet har från början varit högt, men handläggningstiderna långa. Regelverket har fått kritik för att vara krångligt. Som svar på det skickade regeringen i januari ut två förslag på remiss. Den vill dels korta handläggningstiderna och införa mer automatiserade processer, dels ändra reglerna för bedömningen av vilka utbildningar som det ska gå att få omställningsstudiestöd för. Företagarna är kritiska till förslaget att bredda regelverket så att fler som i dag jobbar inom bristyrken ska kunna ta del av omställningsstudiestödet. − Att som individ gå från ett bristyrke till ett annat gynnar inte kompetensförsörjningen i stort, säger Diana Vasiliou, Företagarnas expert på utbildning och kompetensförsörjning. Remissyttrande över Ökade möjligheter till omställningsstudiestöd för personer inom bristyrken. Felaktigt system i grunden Företagarna har sedan förslaget om omställningsstudiestöd fördes fram varit kritiska till dess införande. Företagarna avstyrker införandet av ett omställningsstudiestöd. − Problemet med omställningsstudiestödet är att det är utformat så att arbetstagare med svagare arbetsmarknadsetablering missgynnas och arbetstagare som redan är väl etablerade på arbetsmarknaden gynnas, säger Diana Vasiliou. Även om det kan finnas skäl till att personer som är etablerade på arbetsmarknaden inom ett visst arbetsområde kan behöva kompetenshöjande insatser, anser Företagarna att förslagen från regeringen inte främjar stärkande av kompetens och förbättrade instegsmöjligheter för personer som för närvarande är i andra yrken eller arbetsområden. − Att satsningen ska utökas både i medel och omfång till att omfatta fler redan väletablerade på arbetsmarknaden i ett ekonomiskt pressat läge är fel, säger Diana Vasiliou. Möt företagens reella behov Företagarna menar att de reella behoven av kompetens i små och medelstora företag måste vara vägledande vid bedömningen av en omställningsorganisation. I dag finns en överhängande risk att omställningsstudiestödet riktar sig alltför brett och därmed inte möter de faktiska behoven som finns hos många småföretag. −Ett sätt att möta de reella behoven som företagen har är att i stället underlätta genomförandet av kompetensutvecklande utbildningsinsatser, och att dessa är avdragsgilla oavsett i vilken form eller i vilka lokaler den genomförs, säger Diana Vasiliou. Diana Vasiliou Expert, utbildning och kompetensförsörjning
Rätt inställning viktigare än rätt utbildning Motivation och rätt inställning väger tyngre än utbildning när...
Tydliga tecken på starkare arbetsmarknad Efter en längre period av svag arbetsmarknad syns nu flera ljuspunkter.
Väljarna vill se förbättrat företagsklimat Det finns ingen majoritet för att slopa karensavdraget, höja skatter på...
Kan EU förändra sin företagarpolitik? EU-kommissionen vill stärka Europas konkurrenskraft och minska...
Cecilias tuffa start som företagare fick en oväntad vändning Cecilia Schultz berättar om utmaningar och oväntade lösningar.
Elpriset slog rekord i södra Sverige Den tillträdande riksdagen behöver sänka elskatten för att lindra...
Inrätta en polisavdelning för brott mot företagare Brottsligheten som drabbar företagare orsakar dem kostnader som uppgår...
Pisa-undersökningen:Kunskapsraset kan bli företagens nästa kompetenskris Var tredje 15-åring klarar inte grundnivån inom matematik och...
Gör polisen tillräckligt för att lösa brott mot företagare? Gängbrottsligheten har fått omfattande politisk uppmärksamhet under den...
Leif och hans älgar utklassar storföretagen på sociala medier Gårdsjö Älgpark lyckas med älgar, humor och äkta Facebookfilmer.
Sara och Axel förverkligar drömmen om en egen vinbar Det slopade matkravet gör det möjligt att ta nästa steg med verksamheten.
Helene checkar ut från succéhotellet – och lämnar över till döttrarna Det som verkade tokigt blev en framgångssaga i Orbaden.
Nya förpackningskrav skapar huvudvärk Småföretag måste få hjälp att tillämpa EU:s nya förpackningsförordning.
Tre skattesänkningar med hög självfinansiering I en ny rapport föreslår Företagarna tre skattereformer för nästa...
Myter och sanningar om att anställa generation Z Vad är sant, vad är myt och vad behöver småföretagare veta?
Styrräntan ligger fortfarande still Riksbanken låter styrräntan ligga kvar på 1,75 procent, men fortsätter...
När AI blir kundens nya sökväg AI, relationer och expertis blir viktigare när kunder söker på nya sätt.
Bränder och torka ritar om vinkartan Klimatrelaterade risker har blivit en större affärsfråga för svenska...
Otydliga regler kan leda till kasserade produkter EU-direktivet om mer konsumentmakt skärper krav på...