Budgetpropositionen som finansminister Elisabeth Svantesson presenterade på onsdagsmorgonen är nedtonad på skatteområdet, jämfört med hur det tidigare har låtit från regeringen.

− I budgetpropositionen syns tydligt att regeringen har sänkt ambitionerna att förändra skattesystemet. Ett antal aviserade skattesänkningar har slopats eller skjutits på framtiden. Det är negativt för Sveriges utsikter att vända de negativa tillväxt- och arbetslöshetssiffrorna, säger Patrick Krassén, skattepolitisk expert på Företagarna.

Höga marginalskatter kvarstår

Under sommaren skickade regeringen ut tio remisser med skatteförslag. Det mest omfattande förslaget rörde sänkt skatt på arbetsinkomster och pension, som skulle omfatta drygt 15 miljarder kronor i sänkta skatter. I den lagrådsremiss som regeringen utkom med i början av september hade omfattningen minskats till strax över 13 miljarder kronor. En tydlig skillnad var att regeringen i lagrådsremissen hade frångått sitt tidigare förslag om att slopa den så kallade avtrappningen av jobbskatteavdraget. Att man backat på detta förslag innebär att Sveriges höga marginalskatter på jobbinkomster (näst högst i OECD) kvarstår.

Sommarens budgetförhandlingar utmynnade också i förslaget om att inte indexhöja brytpunkten för statlig inkomstskatt 2024, så som brukar ske vid årsskiftet. Detta innebär drygt 12,3 miljarder kronor i högre skatt 2024 än om inflationsindexeringen hade skett.

− Omfördelningen av skatteförslag innebär att sänkningarna huvudsakligen riktas till pensionärer och låg- och medelinkomsttagare. Det är förvisso välkommet, men det är beklagligt att regeringen backar från ambitionen om sänkta marginalskatter säger Patrick Krassén.

Ingen sänkt elskatt

Skatterna på el och drivmedel är likaså fortsatt höga, även om indexhöjningen av dessa pausas under 2024 och 2025 och skatten på drivmedel föreslås sänkas med 5,6 miljarder kronor. Vid årsskiftet sänks även reduktionsplikten. Det hade dock varit önskvärt med sänkt elskatt.

I Tidöavtalet anges att bolagsskatter och kapitalskatter ”ska vara konkurrenskraftiga och främja fler nya företag som bidrar till jobb, tillväxt och välstånd”. Regeringen har inte gjort några åtgärder på detta område.

Arbetsgivaravgifterna har höjts

Det anges också i Tidöavtalet att ”villkoren för små och medelstora företag att växa, anställa och attrahera kapital ska förbättras”. Förvisso har en översyn av entreprenörsskatten i 3:12-reglerna inletts, men samtidigt har regeringen höjt arbetsgivaravgifterna tre gånger under 2023. Med tanke på att kostnaden att anställa är ett av företagens största hinder mot att växa, är det underligt att regeringen går i motsatt riktning.

Den uttalade ambitionen att sänka anställningskostnaden för företag som anställer långtidsarbetslösa har inte heller omsatts i praktik. I måndags framkom därtill att regeringen avser höja företagens kostnader för sjuklöneansvar med uppemot två miljarder kronor, vilket riskerar ytterligare förvärra läget, särskilt för småföretag.

− Vi kan alltså se en inbromsning i regeringens skattepolitik, om man jämför med ambitionerna inför valet och vid regeringsbildningen för ett år sedan. Utöver exemplen ovan finns sänkt skatt på ISK-sparande som ett ytterligare löfte som inte har infriats, säger Patrick Krassén.

Riskerar bli ifrånkörda

I regeringsförklaringen uttalade statsministern: “Sverige behöver högre tillväxt, bli mer konkurrenskraftigt och än mer attraktivt som investeringsland.”

− Det kan man instämma i − Sverige har bland de sämsta tillväxtsiffrorna i EU och alltjämt ett av de högsta arbetslöshetstalen. Just därför behöver regeringen byta fot från broms till gas i skattepolitiken, annars riskerar vi att bli ifrånkörda, säger Patrick Krassén.