På onsdagen höll finansminister Elisabeth Svantesson en pressbriefing om läget i den svenska ekonomin nu när vintern går mot vår. Läget kan sammanfattas som besvärligt, sade hon och nämnde inflationen, energipriserna, ränteläget och Rysslands krig mot Ukraina.  

Inflationen måste ner 

För att komma ur den besvärliga situationen behövs enligt regeringen tre åtgärder:  Inflationsbekämpning, stöd till utsatta företag och hushåll samt strukturreformer som stärker produktivitet och tillväxt. På kort sikt bedöms det förstnämnda vara viktigast.  

− Min och regeringens prioritering nu är att bekämpa inflationen, sade Elisabeth Svantesson. 

Företagarnas chefsekonom Johan Grip delar bedömningen att inflationsbekämpning måste vara prioriterat.  

− Inflationen i Sverige är alltjämt för hög och hushåll och företag har det tufft. Inte minst på grund av de höga elpriserna i kombination med ökade inköpskostnader för företag och en minskad köpkraft för hushåll, säger han.  

Svårt höja priser  

Företagarna är däremot förvånade över att finansministern under pressbriefingen antydde att företag passar på att höja priserna mer än motiverat. Hon betonade att alla måste samverka för att bekämpa inflationen: Riksbanken, regeringen, parterna på arbetsmarknaden och företagen.  

− Jättemånga företag har det tufft och självklart måste man ta betalt för sina varor och tjänster, men det kan finnas också företag som faktiskt gör det på ett sätt som man inte borde göra i det här läget, sade finansministern. 

Johan Grip anser att det är ett anmärkningsvärt uttalande.  

− Det är svårt för företag att höja sina priser lika mycket som deras kostnader har ökat, om de kan höja dem alls. Företagare drar ned på andra kostnader där det går och jobbar fler obetalda timmar själva för att klara av att hålla verksamheten i gång, säger han. 

Elskatt, moms och arbetsgivaravgifter  

Enligt Johan Grip bortser även regeringen från en åtgärd som skulle kunna bidra till att bekämpa inflationen. En åtgärd som dessutom hänger samman med regeringens mål att stötta utsatta företag och hushåll och behovet av strukturreformer. 

− Finansministern både kan och bör agera för att hjälpa hushållen, företagen och Riksbanken genom att sänka elskatten, elmomsen och arbetsgivaravgifterna, säger han.  

En sådan finanspolitik skulle inte motverka Riksbankens penningpolitik, utan underlätta den, enligt Företagarna. Skatte- och avgiftssänkningarna skulle göra att företag inte behöver höja sina priser lika mycket för att täcka ökade kostnader, vilket i sin tur gör att fler personer får behålla jobbet och att Riksbanken inte behöver höja styrräntan lika mycket för att dämpa inflationen som delvis beror på just på skatterna.  

− Att finansministern är mån om att finanspolitiken inte motverkar Riksbankens räntepolitik för att få ned inflationen är bra, men finanspolitiken kan faktiskt användas för att hjälpa Riksbanken att få ned inflationen, säger Johan Grip.  

Stöd av Riksbanken och KI 

Av Riksbankens fördjupningsstudie ”Vilken effekt kan åtgärder för att dämpa elpriset få på inflationen?” framgår det att sänkt elmoms skulle dämpa inflationen. Även regeringens expertmyndighet Konjunkturinstitutet konstaterar att sänkt arbetsgivaravgift eller en sänkt elskatt inte skulle verka inflationsdrivande, utan tvärtom minska inflationen.  

− Det finns ingen anledning till att inte sänka dessa tunga kostnader för företagen. Finansministerns reformutrymme kan aldrig vara viktigare än företagens fortlevnad, utan dem och deras anställda finns inga skatteintäkter kvar ändå, säger Johan Grip.